{"id":1072,"date":"2019-06-11T11:44:30","date_gmt":"2019-06-11T09:44:30","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1072"},"modified":"2019-10-31T14:03:47","modified_gmt":"2019-10-31T12:03:47","slug":"en-titt-pa-ett-politiskt-rum-iww-och-work-peoples-college","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/06\/11\/en-titt-pa-ett-politiskt-rum-iww-och-work-peoples-college\/","title":{"rendered":"En titt p\u00e5 ett politiskt rum \u2013 IWW och Work People\u2019s College"},"content":{"rendered":"

Av: Tommi Kippola, filosofie kandidat<\/span><\/h3>\n

Under tidigt 1900-tal var syndikalismen den dominanta v\u00e4nsterideologiska r\u00f6relsen f\u00f6re den ryska revolutionen och Sovjetunionens grundande. Syndikalism \u00e4r en utomparlamentarisk facklig \u00e5sk\u00e5dning som avvisar den centrala statsmakten och f\u00f6rordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. D\u00e4rmed v\u00e4nder sig syndikalismen mot politiskt och parlamentariskt arbete. Med sitt enkla budskap blev dessa fackf\u00f6reningar popul\u00e4ra bland l\u00e5gavl\u00f6nade arbetare som saknade yrkeskompetens och arbetade inom branscher d\u00e4r riskfaktorn var h\u00f6g.<\/p>\n

\u00c5r 1905 i Chicago i USA grundades fackf\u00f6reningen Industrial Workers of the World (IWW), som reflekterade den revolution\u00e4ra anarkosyndikalistiska ideologin. Anarkosyndikalism kan definieras som en id\u00e9riktning som f\u00f6renar syndikalisternas krav p\u00e5 arbetarnas fackliga organisation med anarkisternas tro p\u00e5 den \u201dhandlingens propaganda\u201d som ska omkullv\u00e4lta statsmakten via bojkotter, sabotage och generalstrejker. IWW:s grundande kunde ses som en protest mot vad man ans\u00e5g vara bak\u00e5tstr\u00e4vande fackf\u00f6reningar, varf\u00f6r IWW ocks\u00e5 anammade en radikal linje. I den officiella medlemsboken stipulerades f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201dArbetarklassen och arbetsgivaren har inget gemensamt. Ingen fred kan uppn\u00e5s s\u00e5 l\u00e4nge hunger och n\u00f6d existerar bland de miljontals arbetare och medan n\u00e5gra f\u00e5, arbetsgivarna, f\u00e5r njuta av allt det goda i livet\u201d<\/p><\/blockquote>\n

IWW:s verksamhet utgick genast fr\u00e5n b\u00f6rjan att f\u00f6rena alla arbetare runtom i v\u00e4rlden under fackf\u00f6reningens baner. Detta medf\u00f6rde att organisationen ocks\u00e5 kom att locka till sig ett flertal immigranter, som genast efter ankomsten till USA l\u00e4t sig v\u00e4rvas till IWW:s lokala avdelningar. Bland dessa lokala avdelningar fanns den finl\u00e4ndska IWW-avdelningen i staden Duluth i Minnesota.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En av IWW:s propagandaaffischer. Bild: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Med sin stora immigrantpopulation var Duluth, bel\u00e4gen vid \u00d6vre sj\u00f6n, en sm\u00e4ltdegel f\u00f6r olika id\u00e9er och framf\u00f6rallt ideologier. Sj\u00e4lva staden blev ett viktigt centrum f\u00f6r finl\u00e4ndsk bos\u00e4ttning d\u00e5 Minnesota genomgick en markant befolknings\u00f6kning i skiftet av 1800- och 1900-talet. Politiska grupperingar var snabba med att \u00f6ppna sina egna m\u00f6teslokaler vilket ledde till uppkomsten av politiska rum, d\u00e4r radikala mentaliteter ocks\u00e5 frodades. Ett s\u00e5dant politiskt rum var IWW:s finl\u00e4ndska l\u00e4roverk Work People\u2019s College i grannskapet Smithville.<\/p>\n

Work People\u2019s College var en viktig institution f\u00f6r den finl\u00e4ndska IWW-avdelningen och undervisningen bestod av bland annat marxistisk ekonomi, retorik, journalistik, arbetarr\u00f6relsens historia, matematik, bokf\u00f6ring, engelska och finska. Utbildningen som gavs vid l\u00e4roverket uppmuntrade s\u00e5v\u00e4l finl\u00e4ndare som andra radikala att uppr\u00e4tth\u00e5lla kampen mot arbetsgivarna och det kapitalistiska samh\u00e4llet. Work People\u2019s College kunde d\u00e4rf\u00f6r beskrivas som en klasskampsskola d\u00e4r individer med varierande nationaliteter deltog i undervisningen. Finl\u00e4ndarna utgjorde dock majoriteten av studerandena och sj\u00e4lva undervisningen byggdes ocks\u00e5 kring dem.<\/p>\n

Inom l\u00e4roverket existerade en god kamratanda och varje vecka h\u00f6lls en s\u00e5 kallad kamratkv\u00e4ll som ocks\u00e5 var \u00f6ppen f\u00f6r \u00f6vriga f\u00f6reningsaktiva i Duluth. Studerandenas vardag vid l\u00e4roverket var en blandning av ideologisk indoktrinering och n\u00f6jesstunder. Kamratkv\u00e4llarna balanserades med lektioner d\u00e4r studerandena fick reflektera \u00f6ver hur kapitalismen skulle \u00f6vervinnas. L\u00e4rdomen var att detta kunde b\u00e4st uppn\u00e5s genom att varje arbetarorganisation tog \u00f6ver produktionen med hj\u00e4lp av en generalstrejk. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsvillkoren kunde d\u00e5 igen kortvariga strejker ordnas p\u00e5 lokala avdelningars initiativ.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Work People’s College i Smithville (Duluth) 1910-tal. Bild: Finnas bildbank<\/p><\/div>\n

IWW:s anarkosyndikalistiska ideologi genomsyrade p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt undervisningen och var lika viktig som Bibeln \u00e4r f\u00f6r den kristna. De flesta som g\u00e5tt kurserna f\u00f6rlitade sig blint p\u00e5 den undervisning man f\u00e5tt och ans\u00e5g att verkst\u00e4llandet av det man l\u00e4rt sig var det enda r\u00e4tta. Allt som gjordes inom l\u00e4roverket formades kring IWW:s centrala budskap och det som inte passade in f\u00f6rkastades. Undervisningen gick rakt p\u00e5 sak och dess implementerade betydde krig p\u00e5 en samh\u00e4llelig niv\u00e5 mot arbetsgivarna och det kapitalistiska systemet. Argumentationskv\u00e4llar h\u00f6lls tv\u00e5 g\u00e5nger i m\u00e5naden och de retoriska \u00f6vningarna hade som m\u00e5l att l\u00e4ra studerandena att omkullkasta motst\u00e5ndarens p\u00e5st\u00e5enden.<\/p>\n

F\u00f6rutom att studera ingick det ocks\u00e5 i studerandenas sysslor att agitera f\u00f6r IWW:s verksamhet i form av att sprida flygblad till n\u00e4rliggande inv\u00e5nare och till metallindustrins arbetare. Dessutom ansvarade studerandena f\u00f6r uppb\u00e4randet av kollekten som gick till de medlemmar som f\u00e4ngslats p\u00e5 grund av sin aktivitet inom IWW. Rekrytering av nya medlemmar h\u00f6rde ocks\u00e5 till studerandenas uppgifter. P\u00e5 studerandenas initiativ ordnades ocks\u00e5 kulturella evenemang som gav en liten inkomst till Work People\u2019s College.<\/p>\n

Work People\u2019s College var med andra ord en m\u00f6tesplats, ett politiskt rum, d\u00e4r man str\u00e4vade efter att fastst\u00e4lla riktlinjer f\u00f6r en ny v\u00e4rldslig ordning och uppn\u00e5 detta med radikala medel.<\/p>\n

 <\/p>\n

Blogginl\u00e4gget \u00e4r en del av skribentens pro gradu avhandling i allm\u00e4n historia<\/em><\/h6>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Tommi Kippola, filosofie kandidat Under tidigt 1900-tal var syndikalismen den dominanta v\u00e4nsterideologiska r\u00f6relsen f\u00f6re den ryska revolutionen och Sovjetunionens grundande. Syndikalism \u00e4r en utomparlamentarisk facklig \u00e5sk\u00e5dning som avvisar den centrala statsmakten och f\u00f6rordar lokalt fackligt inflytande och lokala avtal. D\u00e4rmed v\u00e4nder sig syndikalismen mot politiskt och parlamentariskt arbete. Med sitt enkla budskap blev dessa […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1073,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431,249],"tags":[411,434,432,436,433,435],"class_list":["post-1072","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","category-student-abo-akademi","tag-1900-tal","tag-duluth","tag-finlandare","tag-global-arbetarhistoria","tag-iww","tag-politiskt-rum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1072"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1080,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072\/revisions\/1080"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1073"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1072"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1072"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1072"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}