{"id":1082,"date":"2019-06-17T09:39:15","date_gmt":"2019-06-17T07:39:15","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1082"},"modified":"2019-10-31T14:03:12","modified_gmt":"2019-10-31T12:03:12","slug":"en-arkeologisk-sommardeckare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/06\/17\/en-arkeologisk-sommardeckare\/","title":{"rendered":"En arkeologisk sommardeckare"},"content":{"rendered":"

Av: Andreas Granberg, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Vi g\u00e5r in i sommarm\u00e5naderna. En tid d\u00e5 lugnet b\u00f6rjar l\u00e4gga sig i Arkens korridorer. P\u00e5 andra h\u00e5ll vaknar det d\u00e4remot till liv.<\/p>\n

Eller \u00e5tminstone s\u00e5 brukade sommarm\u00e5naderna inneb\u00e4ra en markant \u00f6kning av arkeologiska utgr\u00e4vningar. F\u00f6rr gick man n\u00e4mligen ut och gr\u00e4vde efter sin forntid, medan det nuf\u00f6rtiden r\u00e4cker med ett salivprov f\u00f6r att bestyrka eller omkullkasta ens f\u00f6rhoppningar om vem man \u00e4r.<\/p>\n

Detta intresse f\u00f6r forntiden blir tydligt om man g\u00e5r igenom gamla \u00e5rg\u00e5ngar av Vasabladet med b\u00f6rjan kring 70-talet. Man kan rentav fr\u00e5ga sig om det faktiskt \u00e4r Vasabladet man l\u00e4ser och inte V\u00f6r\u00e5s fornnyheter, som tidningens d\u00e5varande chefredakt\u00f6r uttryckte det.<\/p>\n

Det fanns en tid d\u00e5 V\u00f6r\u00e5runor, Tors hammare, pilspetsar och andra fornfynd anm\u00e4ldes till tidningen. Ofta med ett bifogat fotografi av fyndet och med ett f\u00f6rs\u00f6k till datering. I tidningen f\u00f6rdes det diskussioner kring ortnamn och arkeologins metoder, och varje fynd var ett s\u00e4kert bevis p\u00e5 att det inte fanns n\u00e5got tomrum. F\u00f6r tomrummet var n\u00e5got man h\u00f6rt de professionella arkeologerna tala om. Detta hade ju Carl Fredrik Meinander skrivit om i Svenska \u00d6sterbottens historia I <\/em>fr\u00e5n 1977. I denna stod det att \u00d6sterbotten skulle ha varit avfolkat under vikingatiden. Den f\u00f6r svenskheten kanske mest symbolladdade tiden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Uppt\u00e4ckten av en andra runinskription i V\u00f6r\u00e5. Ett bevis p\u00e5 att vikingar bes\u00f6kt \u00d6sterbotten?
Bild: Vasabladet 24.8.1982.<\/p><\/div>\n

Men de professionella arkeologerna m\u00e5ste ju ha haft fel. Kanske hade de bara inte gr\u00e4vt p\u00e5 r\u00e4tt st\u00e4lle.<\/p>\n

Vem vi \u00e4r och varifr\u00e5n vi kommer \u00e4r fr\u00e5gor som l\u00e4nge g\u00e4ckat arkeologerna, men som ocks\u00e5 orsakat stor debatt. Att kalla det \u00e4mne jag unders\u00f6ker i min doktorsavhandling f\u00f6r en debatt \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att l\u00e4mna detta i underkant. En debatt kan n\u00e5 en l\u00f6sning, medan meningsskiljaktigheterna i fr\u00e5gan om avfolkningen var alltf\u00f6r divergerande. Det b\u00e4sta man kunde hoppas p\u00e5 var att fr\u00e5gan f\u00f6r eller senare skulle d\u00f6 ut.<\/p>\n

Mysteriet med V\u00f6r\u00e5runorna fick inte heller n\u00e5gon egentlig l\u00f6sning, och nuf\u00f6rtiden ses de enbart som intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv.<\/p>\n

P\u00e5 senare tid \u00e4r det andra fr\u00e5gor som g\u00e4ckat arkeologerna, och sommarm\u00e5naderna tycks forts\u00e4ttningsvis vara en passlig tid att damma av arkeologerna och \u00e5ter f\u00f6rivra sig i de senaste r\u00f6nen. Liksom fallet Lev\u00e4nluhta, som det var m\u00f6jligt att l\u00e4sa om i Helsingin Sanomat<\/em> och Vasabladet<\/em> f\u00f6rra veckan. Detta har p\u00e5 senare \u00e5r blivit en l\u00e4ngre f\u00f6ljetong, resulterandes i nya unders\u00f6kningar och utst\u00e4llningar.<\/p>\n

Lev\u00e4nluhta \u00e4r en mytomspunnen offerk\u00e4lla i Storkyro, som varit k\u00e4nd sedan 1600-talet, d\u00e5 det f\u00f6rsta g\u00e5ngen kom en rapport till Antikvitetskollegiet i Stockholm om att man p\u00e5 platsen s\u00e5 l\u00e4nge man kunde minnas iakttagit en hop m\u00e4nniskoben. Sedan gl\u00f6mdes den bort, f\u00f6r att \u00e5teruppt\u00e4ckas igen p\u00e5 1800-talet.<\/p>\n

K\u00e4llans betydelse har \u00e4nd\u00e5 g\u00e4ckat forskarna och l\u00e4nge f\u00f6rvarades benen i en k\u00e4llare. Det \u00e4r f\u00f6rst nu med dagens teknologi, bland annat genom DNA-analys, som man kunnat fastsl\u00e5 att en del av offren i k\u00e4llan var samer. Detta \u00e4r \u00e5tminstone den historia som arkeologerna presenterar \u00e5t dagstidningarna. Det finns en tendens att tillskriva stor tillf\u00f6rlitlighet till DNA och dess m\u00f6jligheter inom arkeologin, men det finns ocks\u00e5 en hel del fallgropar. Stora rubriker blir det hursomhelst och hela artikeln finns att l\u00e4sa i tidskriften Nature<\/em>, inneh\u00e5llandes en diskussion om j\u00e4mf\u00f6relsematerial, och hur man g\u00e5tt tillv\u00e4ga f\u00f6r att n\u00e5 dessa resultat.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kvarlevor fr\u00e5n Lev\u00e4nluhta utst\u00e4llda p\u00e5 Finlands nationalmuseum. Bild: Wikimedia commons https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Lev%C3%A4nluhta#\/media\/File:Lev%C3%A4luhta_bog,_Merovingian_age_bones_-_National_Museum_of_Finland_-_DSC04176.JPG<\/p><\/div>\n

Kvarst\u00e5r g\u00f6r \u00e4nd\u00e5 fr\u00e5gan om hur personerna, vilka de \u00e4n var, hamnat i k\u00e4llan. \u00c4r det m\u00e4nniskooffer, eller fr\u00e5gan om en i \u00f6vrigt ok\u00e4nd begravningsform? Denna fr\u00e5ga l\u00e4mnar jag \u00f6ver till arkeologerna att fundera p\u00e5. Den enligt mig betydligt intressantare fr\u00e5gan \u00e4r hur detta intresse f\u00f6r forntiden uppstod, och varf\u00f6r det \u00e4r s\u00e5 pass starkt i \u00d6sterbotten. \u00c4r det bara fr\u00e5gan om hembygdsr\u00e4tt och en svenskhetsiver, som s\u00e5 ofta h\u00e4vdats. Eller finns det n\u00e5got mer bakom?<\/p>\n

B\u00e5de Lev\u00e4nluhta och V\u00f6r\u00e5runorna \u00e4r platser som \u00e4r m\u00f6jliga att bes\u00f6ka om man befinner sig i \u00d6sterbotten med tid \u00f6ver. Ingendera av platsen utg\u00f6r en s\u00e4rskilt m\u00e4rkv\u00e4rdig syn. Lev\u00e4nluhta offerk\u00e4lla finns mitt i en uppodlad \u00e5ker, medan V\u00f6r\u00e5runorna kan vara n\u00e5got sv\u00e5ra att hitta mitt inne i skogen. Historien bakom \u00e4r desto mer sp\u00e4nnande. Allra minst f\u00f6r det intresse de v\u00e4ckt, och de myter som de gett upphov till.<\/p>\n

Skribenten h\u00e5ller p\u00e5 med ett avhandlingsprojekt om debatten om \u00d6sterbottens forntid. I sin forskning intresserar sig Granberg f\u00f6r kontinuitet- och diskontinuitetsf\u00f6respr\u00e5karnas argument g\u00e4llande j\u00e4rn\u00e5ldersbos\u00e4ttningen i \u00d6sterbotten. <\/em><\/p>\n

Ytterligare l\u00e4sning:<\/h6>\n

Artikeln i Helsingin Sanomat 11.6.2019<\/a><\/p>\n

Artikeln i Nature 13.6.2019<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Andreas Granberg, doktorand i Nordisk historia Vi g\u00e5r in i sommarm\u00e5naderna. En tid d\u00e5 lugnet b\u00f6rjar l\u00e4gga sig i Arkens korridorer. P\u00e5 andra h\u00e5ll vaknar det d\u00e4remot till liv. Eller \u00e5tminstone s\u00e5 brukade sommarm\u00e5naderna inneb\u00e4ra en markant \u00f6kning av arkeologiska utgr\u00e4vningar. F\u00f6rr gick man n\u00e4mligen ut och gr\u00e4vde efter sin forntid, medan det nuf\u00f6rtiden […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1083,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,143],"tags":[411,421,437,439,423,438],"class_list":["post-1082","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","category-nordisk-historia","tag-1900-tal","tag-2000-tal","tag-arkeologi","tag-forntid","tag-osterbotten","tag-tomrum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1082","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1082"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1082\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1087,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1082\/revisions\/1087"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1083"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1082"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1082"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1082"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}