{"id":1094,"date":"2019-08-13T09:30:39","date_gmt":"2019-08-13T07:30:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1094"},"modified":"2019-10-31T14:02:39","modified_gmt":"2019-10-31T12:02:39","slug":"eldsjalar-och-grusade-planer-emmy-karlsson-och-alands-kvinnoforbund-1906-1914","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/08\/13\/eldsjalar-och-grusade-planer-emmy-karlsson-och-alands-kvinnoforbund-1906-1914\/","title":{"rendered":"Eldsj\u00e4lar och grusade planer: Emmy Karlsson och \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund 1906\u20131914"},"content":{"rendered":"

Av: Anna Sundelin, projektforskare<\/span><\/h3>\n

Det h\u00e4nde igen. Jag s\u00f6kte efter information om en person som \u00e4r viktig f\u00f6r min forskning och st\u00f6tte p\u00e5 en annan sp\u00e4nnande historia. Visserligen ligger denna ber\u00e4ttelse utanf\u00f6r mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag \u00e4nd\u00e5 fram mera information om \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det h\u00e4r \u00e4r vad jag fann.<\/p>\n

I slutet av 1800- och b\u00f6rjan av 1900-talet uppstod det i Finland flera massr\u00f6relser enligt utl\u00e4ndsk f\u00f6rebild. Kvinnor\u00f6relsen var en av dessa, en r\u00f6relse som kom att drivas fram\u00e5t av starka kvinnliga ledare med id\u00e9er som uppfattades som mycket radikala av samtiden.\u00a0 \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund grundades i januari 1906 med Emmy Karlsson som f\u00f6rsta ordf\u00f6rande. Detta efter att en delegation av \u00e5l\u00e4ndska kvinnor i december \u00e5ret innan hade bes\u00f6kt Helsingfors och Kvinnosaksf\u00f6rbundet Unionens m\u00f6te d\u00e4r.\u00a0 Unionen i Helsingfors hade grundats \u00e5r 1892 och kom att f\u00e5 tre filialer. En i \u00c5bo, en i Lovisa och en i Mariehamn. Av dessa var det endast den i \u00c5bo som kom att bli l\u00e5nglivad.<\/p>\n

Efter grundandet av \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund skred Emmy Karlsson och de \u00f6vriga aktiva kvinnorna i f\u00f6rbundets styrelse raskt till verket.\u00a0 I juni 1906 samlades ett femtiotal kvinnor i en skogsdunge vid Yttern\u00e4s folkskola p\u00e5 \u00c5land s\u00f6der om Mariehamn.\u00a0 M\u00f6tet var sammankallat av \u00c5lands kvinnof\u00f6rbund och kom att bli deras st\u00f6rsta satsning det \u00e5ret, kanske n\u00e5gonsin.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Tidningen \u00c5land 3.7.1906<\/p><\/div>\n

Som framkommer av annonsen ovan, hade friluftsm\u00f6tet ett m\u00e5ngsidigt program. Deltagarna sj\u00f6ng s\u00e5nger och drack kaffe samtidigt som de nj\u00f6t av det fina v\u00e4dret och den vackra utsikten \u00f6ver sj\u00f6n. \u00a0Efter f\u00f6rfriskningarna talade ordf\u00f6rande Emmy Karlsson om kvinnornas r\u00f6str\u00e4tt och det ansvar som en s\u00e5dan r\u00e4tt skulle inneb\u00e4ra. Dessutom diskuterades olika aktuella fr\u00e5gor. Den f\u00f6rsta, om hur f\u00f6rbundet kunde locka fler medlemmar, v\u00e4ckte livlig debatt medan deltagarna snabbt n\u00e5dde enighet i den andra diskussionsfr\u00e5gan, dvs. samr\u00f6ret mellan \u00e5l\u00e4ndska kvinnor och ryska milit\u00e4rer.\u00a0 Ett par veckor senare publicerades ett f\u00f6rd\u00f6mande undertecknat av \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund i den lokala pressen. Att \u00e5l\u00e4ndska kvinnor dansade med ryska soldater, om s\u00e5 i spioneringssyfte, var ett \u201dupptr\u00e4dande, hvilket v\u00e4ckt en pinsam uppm\u00e4rksamhet i vida kretsar\u201d (\u00c5land <\/em>2.8 1906). Det b\u00e4sta vore om kvinnorna omedelbart slutade umg\u00e5s med soldaterna.<\/p>\n

Under det f\u00f6rsta \u00e5ret efter grundandet sammankom \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund till nio ordinarie m\u00f6ten, dessa bes\u00f6ktes i genomsnitt av ett fyrtiotal kvinnor. Friluftsm\u00f6tet i Yttern\u00e4s hade ocks\u00e5 varit en stor framg\u00e5ng. Trots den stora uppslutningen kom det \u00e5l\u00e4ndska kvinnof\u00f6rbundet dock inte att bli l\u00e5ngvarigt. Den som n\u00e5gon g\u00e5ng varit f\u00f6reningsaktiv kanske k\u00e4nner igen sig i f\u00f6ljande notis i tidningen \u00c5land <\/em>28.1.1914.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e4rmed meddelades allts\u00e5 \u00c5lands<\/em> l\u00e4sare att kvinnof\u00f6rbundet numera var nedlagt och att f\u00f6reningens pengar, en blygsam summa om 16 mark, \u00f6verflyttats till den \u00e5l\u00e4ndska Marthaf\u00f6reningen.\u00a0 Innan nedl\u00e4ggningen hade f\u00f6rbundet inte haft n\u00e5gon verksamhet p\u00e5 flera \u00e5r. Huvudfr\u00e5gan, den om kvinnlig r\u00f6str\u00e4tt, hade f\u00e5tt en tillfredsst\u00e4llande l\u00f6sning redan \u00e5r 1906. Dessutom hade eldsj\u00e4len Emmy Karlsson l\u00e4mnat \u00c5land \u00e5r 1907 d\u00e5 hon flyttade till Borg\u00e5 tillsammans med sin man folkh\u00f6gskoll\u00e4raren och senare SFP-politikern Karl Julian Karlsson. Vid sin avtackning fick Emmy Karlsson en illustrerad upplaga av Selma Lagerl\u00f6fs G\u00f6sta Berlings Saga<\/em> och det h\u00f6lls ett hyllningstal till hennes \u00e4ra, ett tal som hon r\u00f6rd besvarade och uppmanade till fortsatt kraftigt samarbete f\u00f6r upplysning och bildning. Men utan hennes drivkraft och engagemang kom detta arbete allts\u00e5 snart att ta sig andra former.<\/p>\n

Anna Sundelin \u00e4r forskare och verksam inom projektet Klasskamp p\u00e5 svenska! I projektet studerar hon kvinnor som var aktiva inom den finlandssvenska v\u00e4nstern i b\u00f6rjan av 1900-talet. En av kvinnorna i hennes studie \u00e4r Emmy och Karl Julian Karlssons dotter, Ragni.<\/p>\n

L\u00e4nk till KPS<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Anna Sundelin, projektforskare Det h\u00e4nde igen. Jag s\u00f6kte efter information om en person som \u00e4r viktig f\u00f6r min forskning och st\u00f6tte p\u00e5 en annan sp\u00e4nnande historia. Visserligen ligger denna ber\u00e4ttelse utanf\u00f6r mitt huvudsakliga fokus, men av purt intresse letade jag \u00e4nd\u00e5 fram mera information om \u00c5lands Kvinnof\u00f6rbund och frontfiguren Emmy Karlsson. Det h\u00e4r \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1097,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,141],"tags":[442,440,441],"class_list":["post-1094","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-finland","tag-aland","tag-kps","tag-kvinnlig-rostratt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1094"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1101,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1094\/revisions\/1101"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1097"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}