{"id":1111,"date":"2019-09-17T09:13:58","date_gmt":"2019-09-17T07:13:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1111"},"modified":"2019-10-31T14:01:25","modified_gmt":"2019-10-31T12:01:25","slug":"om-materiellt-aktorskap-och-tingens-makt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/09\/17\/om-materiellt-aktorskap-och-tingens-makt\/","title":{"rendered":"Om materiellt akt\u00f6rskap och tingens makt"},"content":{"rendered":"

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare<\/span><\/h3>\n

… ett Zigenarf\u00f6lje om 7 personer kom in till oss i stugan och fr\u00e5gade om de fick koka kaffe d\u00e4r i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan l\u00e5vade om de d\u00e5 efter kaffe drickandet skulle resa sin v\u00e4g vilket de l\u00e5vade.<\/p>\n

(Informant fr\u00e5n\u00a0 Peders\u00f6re)<\/p><\/blockquote>\n

Romers och \u00f6vriga g\u00e5rdfarihandlares f\u00f6rs\u00e4ljningsverksamhet under tidigt 1900-tal var organiserad kring ting. I minnesmaterial minns informanter ur majoritetsbefolkningen hur romska familjer kom i h\u00e4st och k\u00e4rra med sina skramlande varor som var \u00e4mnade f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning eller utbyte. Romernas viktigaste handels- och bytesvaror var h\u00e4star, h\u00e4strelaterade redskap och utrustning samt handarbeten, ofta spetsar. D\u00e4rtill s\u00e5ldes och byttes mindre varor s\u00e5som klockor, bleckk\u00e4rl, knappar, n\u00e5lar, kammar, kl\u00e4desplagg, knivar och tv\u00e5lar. I minnesmaterial framtr\u00e4der \u00e4ven kaffepannan som en central materiell akt\u00f6r. Den medhavda kaffepannan fungerade ofta som en \u201dintr\u00e4desbiljett\u201d till bondg\u00e5rden. Genom att erbjuda kaffe \u00e5t v\u00e4rdfolket visade den romska kvinnan att hon inte kommer att vara till besv\u00e4r, utan tv\u00e4rtom erbj\u00f6d hon en trevlig kaffestund, kanske sp\u00e5dde lite i h\u00e4nder eller kort, visade sina spetsar och ber\u00e4ttade skvaller om granng\u00e5rden. Kaffe- och siarstunden utbyttes i b\u00e4sta fall till en bit br\u00f6d \u00e5t barnen.<\/p>\n

I v\u00e5rt projekt Kommunicerande Kommunikation<\/em> har vi v\u00e4nt blickarna mot det materiellas betydelse, eftersom den handelsverksamhet vi studerar handlar om objekt, om ting eller artefakter, som cirkulerar, vandrar och blir omdefinierade p\u00e5 olika s\u00e4tt som konsumtionsvaror. Arjun Appudaraj kallar denna varucirkulation f\u00f6r \u201dtingens sociala liv\u201d eller \u201dtingens biografi\u201d. P\u00e5 forskningsf\u00e4ltet uppm\u00e4rksammades materialitet vid samma tid som den \u201dlingvistiska\/spr\u00e5kliga v\u00e4ndningen\u201d under slutet av 1980-talet. Som en reaktion p\u00e5 eller snarare kritik av poststrukturalismens (ensidiga) fokus p\u00e5 spr\u00e5k, text och diskurs, erbj\u00f6d det materiella nya perspektiv. En central fr\u00e5ga g\u00e4llde relationen mellan det sociala och det materiella, mellan kultur och natur, mellan tanke och kropp, mellan subjekt och objekt. Kunde dessa dikotomier uppl\u00f6sas, och hur skulle man ta i beaktande det materiella livets verklighet, m.a.o. det sociala livets materialitet?\u00a0 Kritikerna ans\u00e5g att det materiella i sig<\/em> inte hade betraktats som betydelsefullt utan reducerats till diskurser och tecken.<\/p>\n

Den viktigaste insikten \u00e4r att det materiella inte betraktas som en passiv mottagare av m\u00e4nskligt agerande utan \u00e4r aktivt med om att skapa det sociala. Det materiella ses s\u00e5ledes som en akt\u00f6r p\u00e5 samma s\u00e4tt som det m\u00e4nskliga subjektet. Tanken \u00e4r att den materiella kulturen inte bara avspeglar samh\u00e4llets kultur utan \u00e4r med om att utforma den. Enligt Daniel Miller formas det m\u00e4nskliga subjektet i det materiellas \u201dspegelbild\u201d. P\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r tingen en del av m\u00e4nniskans historia och en analys av ting ber\u00e4ttar n\u00e5got om inte bara om den kultur man utforskar utan ocks\u00e5 om det m\u00e4nskliga subjektet. James A. Knapp och Jeffrey Pence talar om en \u201dmateriell v\u00e4ndning\u201d inom humaniora och samh\u00e4llsvetenskaperna som idag vuxit sig starkare i och med nymaterialistiska och posthumanistiska ansatser.<\/p>\n

Kollegan Laura Hollsten granskar tingens makt eller det som Jane Bennett kallar f\u00f6r thing-power <\/em>p\u00e5 ett sp\u00e4nnande s\u00e4tt i sin analys av kvicksilvertransporten och kvicksilvrets resa genom Europa under tidigmodern tid. Hollsten visar hur kvicksilvret hade \u201dthing-power\u201d genom att en hel gruvdriftsoperation skapades runt det: i allt fr\u00e5n omr\u00e5den djupt nere i jorden till olika destinationer i Europa och annanstans. Kvicksilvret hade makt eftersom det var en viktig mineral som kunde anv\u00e4ndas till att producera guld. Kvicksilvret hade ocks\u00e5 makt i och med att det ans\u00e5gs kunna bota sjukdomar, men samtidigt g\u00f6ra m\u00e4nniskor v\u00e4ldigt sjuka.<\/p>\n

\"\"<\/a>

I det romska f\u00f6ljet hade varje person och generation egna uppgifter, roller och strategier som bidrog till att s\u00e4kra familjens \u00f6verlevnad. Bild: E. W. Rossi, 1900\u20131915. Mellersta Finlands museum.<\/p><\/div>\n

Romernas materiella kultur k\u00e4nnetecknades av ett visst slags kl\u00e4dsel, smycken samt varor som uttryckligen sammankopplades med romer, s\u00e4rskilt h\u00e4star, h\u00e4stvagnar och spetsar. Dessa artefakter var d\u00e4rmed \u00e4ven etnifierade. Romernas varor, handelsverksamhet och de sociala n\u00e4tverk som etablerades mellan romerna och majoritetsbefolkningen var strikt k\u00f6nade. Feministiska teoretiker har visat hur artefakter f\u00f6rkroppsligar, uttrycker och formar k\u00f6nade sociala relationer. Genus kan inskrivas p\u00e5 varor genom att de associeras med k\u00f6nade arbetsuppgifter, men \u00e4ven med k\u00f6nade myter och symboler. Romska kvinnor och romska m\u00e4n hade en tydlig arbetsf\u00f6rdelning med olika uppgifter och ting, vilka kopplades till diskurser kring kvinnlighet och manlighet. Romska kvinnor v\u00e4nde sig till bondg\u00e5rdens kvinnor med spetsar och andra handarbeten, medan m\u00e4nnen skapade relationer till g\u00e5rdens m\u00e4n med hj\u00e4lp av h\u00e4star och verktyg.<\/p>\n

[Romerna] f\u00e4rdades med h\u00e4st och k\u00e4rra, och som bytesvaror hade de knappar, sytr\u00e5d, n\u00e5lar, knivar, strumpband osv. som de kunde tillbyta sig matvaror f\u00f6r sig sj\u00e4lva och h\u00e4starna. […] man utbytte varor mot livsmedel.<\/p>\n

(Informant fr\u00e5n Korsn\u00e4s)<\/p><\/blockquote>\n

Tingen, romernas handelsvaror, fyllde s\u00e5ledes olika funktioner, skapade sociala relationer, men ocks\u00e5 hierarkier. Spetsar byttes mot mat, kaffepannan erbj\u00f6d intr\u00e4de och skvallerstunder, m\u00e4nnen samlades kring h\u00e4starna i aff\u00e4rssyfte. F\u00f6r romernas f\u00f6rs\u00f6rjning och uppeh\u00e4lle var varorna livsn\u00f6dv\u00e4ndiga. F\u00f6r majoritetsbefolkningen kunde tingen erbjuda konsumtion och underh\u00e5llning, men varorna, liksom romerna, skildrades ofta i rasistiska neds\u00e4ttande termer. Handelsverksamheten betraktades som maskerat tiggeri och varorna som odugliga (\u201djag k\u00f6pte f\u00f6r att bli av med dem\u201d). I min forskning har jag bl.a. visat hur artefakterna hade makt att skapa sociala sammanhang, men ocks\u00e5 makt att skapa avst\u00e5nd och annanhet.<\/p>\n

Jutta Ahlbeck, PD, docent, verksam i projektet Kommunicerande konsumtion\/Dealing with Difference <\/em><\/p>\n

Projektbloggen Kommunicerande Kommunikation<\/a><\/p>\n

Material<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5gelista \u201dVandrande zigenare\u201d, A17\/1971, Etnografiska avdelningen, Museiverket<\/p>\n

Ahlbeck, Jutta (2018). Tingens paria. Romers g\u00e5rdfarihandel och artefakters betydelse under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet.\u00a0Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em>,\u00a0103<\/em>(2):\u00a0\u00a0262\u2013294.<\/p>\n

Appadurai Arjun (1986): The Social Life of Things: Commodities in Cultural Perspective<\/em> (Cambridge).<\/p>\n

Bennett Jane (2010): Vibrant Matter: A Political Ecology of <\/em>Things (Duke Universiy Press).<\/em><\/p>\n

Hollsten Laura (2012): \u201cMercurial Activity and Subterranean Landscapes: Towards an Environmental History of Mercury Mining in Early Modern Idrija.\u201d Mining in Central Europe: Perspectives from Environmental History, <\/em>ed. Frank Uekoetter. RCC Perspectives <\/em>2012, no 10: 21-37.<\/p>\n

Knapp James A.<\/em> & <\/em>Pence Jeffrey (2003)<\/em>:<\/em> \u201cBetween Thing and Theory.\u201d<\/em> Poetics Today,<\/em> 24\/4: 649\u201350.<\/p>\n

Miller, Daniel (ed.) (2005): Materiality.<\/em> (Duke University Press).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Jutta Ahlbeck, projektforskare … ett Zigenarf\u00f6lje om 7 personer kom in till oss i stugan och fr\u00e5gade om de fick koka kaffe d\u00e4r i sina medhavda kaffepannor. Min syster tordes ej neka dem, utan l\u00e5vade om de d\u00e5 efter kaffe drickandet skulle resa sin v\u00e4g vilket de l\u00e5vade. (Informant fr\u00e5n\u00a0 Peders\u00f6re) Romers och \u00f6vriga […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1112,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,143],"tags":[410,411,413,425,450,449],"class_list":["post-1111","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","category-nordisk-historia","tag-1800-tal","tag-1900-tal","tag-gardfarihandel","tag-kommunicerande-konsumtion","tag-materialitet","tag-romer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1111"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1115,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1111\/revisions\/1115"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1111"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1111"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}