{"id":1117,"date":"2019-10-01T12:01:20","date_gmt":"2019-10-01T10:01:20","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1117"},"modified":"2019-10-31T14:00:50","modified_gmt":"2019-10-31T12:00:50","slug":"pirater-i-kaparvatten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/10\/01\/pirater-i-kaparvatten\/","title":{"rendered":"Pirater i kaparvatten"},"content":{"rendered":"

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Det \u00e4r v\u00e4lbekant f\u00f6r de flesta historiker att k\u00e4llorna ofta bjuder p\u00e5 sp\u00e4nnande eller sm\u00e5roliga detaljer som m\u00e5ste l\u00e4ggas \u00e5t sidan d\u00e5 de inte passar inom ramen f\u00f6r ett p\u00e5g\u00e5ende projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underh\u00e5llande anekdot, men nu som d\u00e5 st\u00f6ter vi p\u00e5 material som kunde bjuda p\u00e5 nya forskningsr\u00f6n med hj\u00e4lp av de r\u00e4tta analytiska glas\u00f6gonen.<\/p>\n

Eftersom jag skriver en avhandling om de svenska konsulerna i Marocko kring sekelskiftet 1700\u20131800 \u00e4r sj\u00f6fart och kapare en given del av kontexten. Hotet fr\u00e5n Marockos, Algers, Tunis och Tripolis kaparflottor var orsaken till att Sverige gick in f\u00f6r att etablera konsulat i Nordafrika, och \u201dBarbariet\u201d beh\u00f6ll sin status som ett mytomspunnet och fruktat kaparn\u00e4ste i flera \u00e5rtionden in p\u00e5 1800-talet. Kaparflottorna var dock inte oberoende sj\u00f6r\u00f6vare: de var kapare som fick sin legitimitet fr\u00e5n de lokala makthavarna. S\u00e5ledes var det m\u00f6jligt f\u00f6r till exempel Sverige att utarbeta bindande \u00f6verenskommelser med de Nordafrikanska regeringarna och att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt undg\u00e5 kaparhotet. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r med viss f\u00f6rv\u00e5ning som jag i mina k\u00e4llor st\u00f6ter p\u00e5 en ber\u00e4ttelse om ett regelr\u00e4tt piratangrepp med hela Hollywood-repertoaren: ett nattligt anfall, ok\u00e4nda g\u00e4rningsm\u00e4n, dragna sablar och dramatiska v\u00e4ndningar.<\/p>\n

\"\"<\/a>

M\u00e5lning (dat. 1834) av N. Kock f\u00f6rest\u00e4llande den svenska galeasen Johannes, Sj\u00f6historiska museets samlingar.<\/p><\/div>\n

Den 27 februari 1802 skrev Sveriges konsul i Tanger, Pehr Wijk, till Kungliga kabinettet f\u00f6r utrikes brevv\u00e4xlingen f\u00f6r att meddela de senaste nyheterna fr\u00e5n Marocko. Han inledde sin rapport med en beskrivning av hur den svenska galeasen Neptunus<\/em>, som f\u00f6rdes av skepparen Christian Kn\u00fcppel, blivit angripen av pirater strax utanf\u00f6r Tanger under natten mellan den 20 och 21 februari. Piratbes\u00e4ttningen hade best\u00e5tt av 17 personer som snabbt hade \u00f6verrumplat de sju bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen samt kaptenen och sp\u00e4rrat in dem, f\u00f6r att sedan \u201dmed pistol f\u00f6r br\u00f6stet och sabre \u00f6fwer hufwudet\u201d tvinga de gripna att \u00f6verr\u00e4cka \u201dAlt<\/u> hwad l\u00f6st war och aff\u00f6ras kunde\u201d. Det som g\u00f6r ber\u00e4ttelsen speciellt intressant \u00e4r beskrivningen av sj\u00f6r\u00f6varna:<\/p>\n

Desse illg\u00e4rningsm\u00e4n syntes vara af flere Nationer, men talte sig emellan m\u00e4st Franska spr\u00e5ket, en af dem hade Bes\u00e4ttningen h\u00f6rt som talte fullkomligen w\u00e4l Sw\u00e4nska.<\/p><\/blockquote>\n

\"\"<\/a>

\u201d[…] angripen af en pir\u00e1te.\u201d K\u00e4lla: Pehr Wijk till Kungliga kabinettet f\u00f6r utrikes brevv\u00e4xlingen, Tanger 27.2.1802. Diplomatica Maroccana, vol. 2: Skrivelser fr\u00e5n konsuler. Riksarkivet: Marieberg.<\/p><\/div>Det handlade allts\u00e5 om en blandad bes\u00e4ttning \u2013 i sig ingen ovanlighet kring sekelskiftet 1700\u20131800 \u2013 som sinsemellan talade franska, och d\u00e4r \u00e5tminstone en svensk ingick. Mina tankar g\u00e5r d\u00e5 omedelbart till hur och i vilken kontext ett s\u00e5dant fartyg fungerade: Hur hade piratbes\u00e4ttningen sammanstr\u00e5lat? Var hade de sitt tillh\u00e5ll? Var den heterogena bes\u00e4ttningen en best\u00e5ende enhet, eller en skiftande grupp som f\u00f6r\u00e4ndrades fr\u00e5n en kryssning till den n\u00e4sta? Hur reagerade de n\u00e4rliggande regeringarna p\u00e5 rapporter om pirater och vilken dynamik existerade i och kring Medelhavet mellan denna typ av pirater \u00e5 ena sidan, och handelsfartyg, kapare och \u00f6rlogsfartyg \u00e5 den andra? Det sista som vi f\u00e5r fram ur Wijks rapport \u00e4r att han genast skickade brev till Tarifa och Gibraltar f\u00f6r att anm\u00e4la det som h\u00e4nt. Wijk skriver inte ut vem som var mottagare f\u00f6r breven \u2013 sannolikt skickades de endast till de svenska konsulerna i b\u00e4gge hamnarna. Att sp\u00e5ra hur l\u00e5ngt saken sedan vidarebefordrades skulle kr\u00e4va ytterligare bes\u00f6k till arkiven.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr platsar en djupare analys av anekdoten inte i min avhandling, och f\u00f6r min del kommer den d\u00e4rf\u00f6r antagligen att landa i mappen \u201dkul att peta p\u00e5 d\u00e5 tid finns\u201d. Skulle en forskare vilja f\u00f6lja upp pirattr\u00e5den finns dock sakkunnig forskningslitteratur att tillg\u00e5. Stefan Ekl\u00f6f Amirell \u00e4r i \u00e5r aktuell med monografin Pirates of Empire: Colonisation and Maritime Violence in Southeast Asia<\/em> och har tidigare, tillsammans med Leos M\u00fcller, redigerat antologin Persistent Piracy: Historical Perspectives on Maritime Violence and State Formation<\/em> (2014). Dessa verk utg\u00f6r en god utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r olika s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 pirater som ett historiskt fenomen: b\u00f6r piratverksamhet betraktas fr\u00e4mst som en utmaning av etablerade och framv\u00e4xande statliga v\u00e5ldsmonopol, eller ur n\u00e5gon annan synvinkel?<\/p>\n

Fast\u00e4n jag knappast kommer att f\u00f6lja upp fallet \u00e4r rapporten ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 allt det som f\u00f6rblir begravet och ostuderat i arkiven, och som d\u00e4rf\u00f6r blir helt utan vetenskaplig uppm\u00e4rksamhet \u2013 inte f\u00f6r att det skulle vara ointressant, utan f\u00f6r att det aldrig har r\u00e5kat plockas fram av en intresserad l\u00e4sare.<\/p>\n

Emil Kaukonen \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi. I sin avhandling unders\u00f6ker han det svenska konsulatet i Tanger 1787\u20131822 med fokus p\u00e5 mellanhandsroller och diplomatisk historia.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allm\u00e4n historia Det \u00e4r v\u00e4lbekant f\u00f6r de flesta historiker att k\u00e4llorna ofta bjuder p\u00e5 sp\u00e4nnande eller sm\u00e5roliga detaljer som m\u00e5ste l\u00e4ggas \u00e5t sidan d\u00e5 de inte passar inom ramen f\u00f6r ett p\u00e5g\u00e5ende projekt. Ibland handlar det endast om ett intressant ordval eller en underh\u00e5llande anekdot, men nu som d\u00e5 st\u00f6ter […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1118,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[410,353,451,452,22],"class_list":["post-1117","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-1800-tal","tag-arkiv","tag-pirater","tag-sjofart","tag-sverige"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1117"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1117\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1123,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1117\/revisions\/1123"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1118"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}