{"id":1133,"date":"2019-10-29T13:18:37","date_gmt":"2019-10-29T11:18:37","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1133"},"modified":"2019-10-31T13:59:11","modified_gmt":"2019-10-31T11:59:11","slug":"malningar-som-kallor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/10\/29\/malningar-som-kallor\/","title":{"rendered":"M\u00e5lningar som k\u00e4llor"},"content":{"rendered":"

Av: Johanna Ilmakunnas, bitr\u00e4dande professor i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Kan historiker anv\u00e4nda sig av m\u00e5lningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (f\u00f6r-fotografiska) f\u00f6rest\u00e4llningar av v\u00e4rlden som k\u00e4llor i sin forskning? Kan de utg\u00f6ra likv\u00e4rdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man f\u00e5r ett jakande svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor fr\u00e5n medlemmar av historikerskr\u00e5et \u00e4r mycket stor.<\/p>\n

Mikrohistorikern Carlo Ginzburg presenterade under 1970- och 1980-talen tanken att alla kvarlevor \u00e4r ledtr\u00e5dar till det f\u00f6rflutna och att de s\u00e5ledes kan analyseras och tolkas som k\u00e4llor. \u00c4nd\u00e5 har historikerna varit t\u00e4mligen f\u00f6rsiktiga med att inkludera visuellt material i sitt k\u00e4llstoff som likv\u00e4rdigt till skriftligt material. F\u00f6r ett tjugotal \u00e5r sedan menade kulturhistorikern Peter Burke att historia som vetenskaplig disciplin var p\u00e5 tr\u00f6skeln f\u00f6r en ny metodologisk v\u00e4ndning, n\u00e4mligen den bildliga v\u00e4ndningen (pictorial turn<\/em>) som f\u00f6ljde p\u00e5 den lingvistiska v\u00e4ndningen (linguistic turn<\/em>). Under de senaste \u00e5ren har historiedisciplinen p\u00e5verkats starkt av en annan v\u00e4ndning, n\u00e4mligen den materiella v\u00e4ndningen (material turn<\/em>) som l\u00e4gger fokus p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l, milj\u00f6er och material som forskningsobjekt och som k\u00e4llmaterial. \u00c4ven om historikerna har tagit itu med materialitet och materiell kultur, verkar \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga av oss k\u00e4nna sig betydligt s\u00e4krare med skriftliga \u00e4n med visuella k\u00e4llor \u2013 undantaget \u00e4r fotografier som antagligen k\u00e4nns mer bekanta f\u00f6r historiker \u00e4n exempelvis m\u00e5lningar.<\/p>\n

N\u00e4r historiker intresserar sig f\u00f6r fenomen som vi vet var vardagliga men som inte \u00e4r dokumenterade eller inte framg\u00e5r tydligt i k\u00e4llorna, \u00e4r k\u00e4llpluralism som metod synnerligen fruktbar. Att kombinera olika och varierande k\u00e4llor: textuella, visuella och materiella har f\u00f6r mig varit mycket stimulerande. Ett exempel med vilket jag har testat en historikers m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda visuella k\u00e4llor \u00e4r kvinnors arbete under 1700-talet.<\/p>\n

Den svenske konstn\u00e4ren Pehr Hillestr\u00f6m (1732\u20131816) m\u00e5lade under sin l\u00e5nga konstn\u00e4rsbana mer \u00e4n tusen verk och p\u00e5 m\u00e5nga av m\u00e5lningarna utf\u00f6r kvinnor vardagliga sysslor. De avbildade kvinnorna i k\u00f6k, skafferier, sovrum eller i f\u00f6rmak var b\u00e5de h\u00f6grest\u00e5ndskvinnor och deras tj\u00e4narinnor. Hillestr\u00f6ms m\u00e5lningar f\u00f6rest\u00e4ller harmoniska interi\u00f6rer d\u00e4r vardagligt kl\u00e4dda kvinnor utf\u00f6rde vardagligt arbete i v\u00e4lb\u00e4rgade hem antingen p\u00e5 landet eller i staden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Pehr Hillestr\u00f6m, \u00c4ggprovet. K\u00f6ksinteri\u00f6r<\/em>, c. 1785. Olja p\u00e5 tr\u00e4, 39 x 32 cm. Foto: Erik Cornelius, Nationalmuseum, Stockholm. CC PD.<\/p><\/div>\n

Hillestr\u00f6ms m\u00e5lningar \u00e4r en s\u00e4rdeles bra k\u00e4lla till kvinnors materiella omgivning och olika f\u00f6rem\u00e5l i hemmet. D\u00e4remot avsl\u00f6jar de s\u00e4llan hierarkier inom hush\u00e5llet eller hur tungt vardagligt hush\u00e5llsarbete var. F\u00f6r att kunna svara p\u00e5 detta beh\u00f6vs andra k\u00e4llor. I Hillestr\u00f6ms egenh\u00e4ndigt nedtecknade verkf\u00f6rteckning framg\u00e5r kvinnornas sociala st\u00e4llning genom hurdana beskrivningar som anv\u00e4nds om dem.<\/p>\n

P\u00e5 den m\u00e5lning som i dag \u00e4r k\u00e4nd under namnet \u201d\u00c4ggprovet. K\u00f6ksinteri\u00f6r\u201d har Hillestr\u00f6m avbildat tv\u00e5 kvinnor i ett k\u00f6k som \u00e4r upplyst av ett ljus. Den kvinna som har ryggen v\u00e4nd mot betraktaren unders\u00f6ker \u00e4gg mot ljuset, och en kvinna som b\u00e4r ett koppark\u00e4rl har stannat bredvid henne. Kvinnorna \u00e4r kl\u00e4dda i likadana enkla dr\u00e4kter, \u00f6ver axlarna har de en ljus sjal och p\u00e5 huvudet en linnem\u00f6ssa. Den st\u00e5ende kvinnans dr\u00e4kt \u00e4r gul, en f\u00e4rg som Hillestr\u00f6m ofta anv\u00e4nde f\u00f6r tj\u00e4nstekvinnornas kl\u00e4der, och kjolen skyddas av ett vitt f\u00f6rkl\u00e4de. Den inb\u00f6rdes hierarkin \u00e4r inte helt sj\u00e4lvklar n\u00e4r man betraktar m\u00e5lningen. I Hillestr\u00f6ms verkf\u00f6rteckning \u00e4r hierarkin mellan kvinnorna \u2013 och d\u00e4rmed ocks\u00e5 hierarkin mellan deras arbete och ansvar \u2013 \u00e4nd\u00e5 tydlig: den kvinna som unders\u00f6ker \u00e4ggen \u00e4r en h\u00f6grest\u00e5ndskvinna, den andra kvinnan \u00e4r hennes piga. M\u00e5lningens namn \u201dEtt fruentimmer granskar \u00e4gg emot ljuset, och hennes piga som ibjurit korgen\u201d ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om de b\u00e5da kvinnornas f\u00f6rh\u00e5llande f\u00f6r en betraktare av i dag, \u00e4ven om verket i sig sj\u00e4lvt allts\u00e5 inte \u00e4r lika tydligt n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsf\u00f6rdelningen mellan dem.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Pehr Hillestr\u00f6m, Sj\u00e4lvportr\u00e4tt, 1771, Olja p\u00e5 duk, 25 x 19,5 cm. Foto: Erik Cornelius \/ Nationalmuseum, Stockholm, CC PD.<\/p><\/div>\n

Kvinnors arbete var ett \u00e5terkommande tema i Pehr Hillestr\u00f6ms m\u00e5lningar. Eftersom konstn\u00e4rer under 1700-talet var hantverkare och f\u00f6rs\u00f6rjde sig med sina verk, ber\u00e4ttar det stora antalet verkst\u00e4llda m\u00e5lningar ocks\u00e5 om konstmarknaden och om konstpublikens smak. K\u00f6pkraftiga samlare ville p\u00e5 sina v\u00e4ggar se harmoniska interi\u00f6rer som f\u00f6rest\u00e4llde flitiga och duktiga kvinnor i vardagens sysslor. Hillestr\u00f6ms sm\u00e5 interi\u00f6rer ger s\u00e4rskilt mycket ny information om den materiella och rumsliga v\u00e4rlden d\u00e4r kvinnornas arbete \u00e4gde rum och om i vilka situationer kvinnorna arbetade, men de ber\u00e4ttar \u00e4ven om konstpublikens estetiska ideal.<\/p>\n

Att inkludera m\u00e5lningar och andra visuella k\u00e4llor till sina prim\u00e4rk\u00e4llor och den k\u00e4llpluralistiska metodanv\u00e4ndningen kan ge historiker nya resultat, tolkningar och infallsvinklar.<\/p>\n

Litteratur:<\/strong><\/h6>\n

Peter Burke, Eyewitnessing: The uses of images as historical evidence: Picturing history <\/em>(2001).<\/p>\n

Carlo Ginzburg, Ledtr\u00e5dar: Ess\u00e4er om konst, f\u00f6rbjuden kunskap och dold historia<\/em> (1989).<\/p>\n

Johanna Ilmakunnas, \u201dKonsten att avbilda arbete: Kvinnors syssels\u00e4ttningar och vardag p\u00e5 Pehr Hillestr\u00f6ms genrem\u00e5lningar fr\u00e5n 1770-talet till 1810-talet<\/a>\u201d, Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 103, 2018:1, 1\u201345.<\/p>\n

Janken Myrdal, \u201dK\u00e4llpluralismen och dess inkluderande metodpaket<\/a>\u201d, Historisk Tidskrift <\/em>127, 2007:3, 495\u2013504.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Johanna Ilmakunnas, bitr\u00e4dande professor i Nordisk historia Kan historiker anv\u00e4nda sig av m\u00e5lningar, gravyrer, ritningar eller andra visuella (f\u00f6r-fotografiska) f\u00f6rest\u00e4llningar av v\u00e4rlden som k\u00e4llor i sin forskning? Kan de utg\u00f6ra likv\u00e4rdigt material som skriftliga dokument? Sannolikheten att man f\u00e5r ett jakande svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor fr\u00e5n medlemmar av historikerskr\u00e5et \u00e4r mycket stor.<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1134,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,143],"tags":[460,459,458,457],"class_list":["post-1133","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-nordisk-historia","tag-arbete","tag-kallor-kallmaterial","tag-konst","tag-metod"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1133","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1133"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1133\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1138,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1133\/revisions\/1138"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1134"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1133"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1133"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1133"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}