{"id":1139,"date":"2019-10-31T13:57:08","date_gmt":"2019-10-31T11:57:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1139"},"modified":"2019-10-31T14:18:48","modified_gmt":"2019-10-31T12:18:48","slug":"spoket-vid-slottsmuren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/10\/31\/spoket-vid-slottsmuren\/","title":{"rendered":"Sp\u00f6ket vid slottsmuren"},"content":{"rendered":"

Av: Miriam R\u00f6nnqvist, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Det \u00e4r dimma om morgnarna nu och h\u00f6stm\u00f6rkret s\u00e4nker sig allt snabbare om kv\u00e4llarna. I\u00a0 butikerna har pumpor, s\u00f6tsaker i form av sp\u00f6ken och kusliga kostymer b\u00f6rjat dyka upp. En gr\u00e5 och dimmig h\u00f6stdag kom jag ih\u00e5g tv\u00e5 brev som jag r\u00e5kat hitta i korrespondensen mellan Gustav II Adolf och rikskanslern Axel Oxenstierna. Inneh\u00e5llet i breven var p\u00e5 alla s\u00e4tt en skr\u00e4ckhistoria.<\/p>\n

I det f\u00f6rsta brevet, daterat i \u00c5bo den 5 april 1614\u00a0 beskriver kungen ett rykte som spridit sig i hela riket om ett \u201djerteckn\u201d [j\u00e4rtecken] som hade setts i Kalmar. Enligt ryktet d\u00f6k ett sp\u00f6ke i form av en man upp vid slottsporten nattetid och kr\u00e4vde att bli insl\u00e4ppt. Vakten v\u00e4grade att l\u00e5ta den ok\u00e4nda mannen komma in och st\u00e5th\u00e5llaren tillkallades f\u00f6r att avg\u00f6ra i fr\u00e5gan. \u00c4ven han v\u00e4grade att sl\u00e4ppa in fr\u00e4mlingen. D\u00e5 sa fr\u00e4mlingen att han nog hade m\u00f6jlighet att komma in \u00e4nd\u00e5 \u2013 emot slottsfolkets vilja. En kort stund d\u00e4rp\u00e5 s\u00e5gs \u201dsamma sp\u00f6kie medh ett stoort antaal krigzfolck stormandes op f\u00f6r vallen\u201d och panik br\u00f6t ut bland folket p\u00e5 slottet. Men n\u00e4r sp\u00f6karm\u00e9n kommit riktigt n\u00e4ra, f\u00f6rsvann den pl\u00f6tsligt och sp\u00e5rl\u00f6st.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kalmar Slott, Foto: ok\u00e4nd fotograf, ca. 1880-talet, Kulturmilj\u00f6bild, Riksantikvarie\u00e4mbetet, CC OD.<\/p><\/div>\n

\u00c4ven p\u00e5 en pr\u00e4stg\u00e5rd n\u00e4ra Kalmar hade man r\u00e5kat ut f\u00f6r ett liknande fenomen. D\u00e4r hade densamme fr\u00e4mmande mannen n\u00e4rmat sig en piga som varit p\u00e5 v\u00e4g att fylla sin husbondes kanna med \u00f6l. Sp\u00f6ket tog kannan och fyllde den tre g\u00e5nger: f\u00f6rst med spannm\u00e5l, sedan med blod och slutligen med mull. D\u00e5 en pr\u00e4st som ocks\u00e5 var n\u00e4rvarande fr\u00e5gade vad detta skulle betyda svarade fr\u00e4mlingen att inneh\u00e5llet i kannan symboliserade de tre kommande \u00e5ren. Det f\u00f6rsta \u00e5ret skulle vara gynnsamt, men d\u00e4refter\u00a0 skulle det bli blodsutgjutelse, krig och slutligen pest. Pr\u00e4sten skulle d\u00e4rf\u00f6r \u201df\u00f6rmane folckedh till boot och b\u00e4ttringh\u201d.<\/p>\n

Ur korrespondensen framg\u00e5r att kungen ans\u00e5g att historierna om sp\u00f6ken skulle kunna vara ett legitimt straff av Gud f\u00f6r det svenska folkets kollektiva synder, men snart utkristalliserades ocks\u00e5 en annan f\u00f6rklaring. Skr\u00e4ckhistoriernas h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp var inte l\u00e4ngre det viktigaste, i st\u00e4llet betonades ber\u00e4ttelsernas funktion. I samband med det blev ocks\u00e5 fr\u00e5gan om vem det egentligen var som spred dessa sp\u00f6khistorier intressant. Gustav II Adolf konstaterade att det antagligen var \u201dn\u00e5gre orolige och ondhe menniskior\u201d som \u201dunderst\u00e5 sigh att skremma den eenfaldige och l\u00e4ttroende gemeene mannen, och till \u00e4ventyrs komme der medh n\u00e5gedh buller [uppror]\u201d. P\u00e5 det viset blev en skr\u00e4ckhistoria en upprorssaga som spreds av fiender f\u00f6r att skapa oreda mellan kungen och hans unders\u00e5tar.<\/p>\n

Slutsatsen som drogs i n\u00e4sta brev skickat fr\u00e5n Helsingfors en dryg m\u00e5nad senare, \u00a0var att sp\u00f6khistorierna hade farlig och upprorisk potential och att en unders\u00f6kning f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 upphovsm\u00e4nnen m\u00e5ste p\u00e5b\u00f6rjas.\u00a0 Det best\u00e4mdes \u00e4ven att de som spridit rykten vidare skulle straffas f\u00f6r att statuera exempel. Dessa \u00e5tg\u00e4rder visar att ber\u00e4ttelserna om sp\u00f6ken vid slottsmuren och p\u00e5 kyrkog\u00e5rden i sj\u00e4lva verket var skr\u00e4ckhistorier f\u00f6r den svenska politiska eliten. Det som skr\u00e4mde kungen mest var inte sp\u00f6ken utan att det var m\u00f6jligt f\u00f6r befolkningen att kringg\u00e5 de officiella kommunikationskanalerna och i st\u00e4llet kommunicera genom att sprida rykten.<\/p>\n

Litteratur:<\/h6>\n

’Gustav II. Adolf till Axel Oxenstierna, brev fr\u00e5n \u00c5bo den 5. April 1614’, AOSB II:I K. Gustaf II Adolfs Bref och Instruktioner<\/em> (Stockholm 1888) s. 35f.<\/p>\n

Miriam R\u00f6nnqvist, ’Smittande oro? Revoltenerfahrung<\/em> som katalysator f\u00f6r den svenska \u00f6verhetens retorik och taktik i m\u00f6tet med uppror underifr\u00e5n under 1600-talet’, Bjerk\u00e5s, Trond&D\u00f8rum, Knut (red.), Eneveldet f\u00f8r undergangen. Politisk kultur i Norge 1660\u20131814<\/em>. (Oslo, Scandinavian Academic Press 2017).<\/p>\n

<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Miriam R\u00f6nnqvist, doktorand i Nordisk historia Det \u00e4r dimma om morgnarna nu och h\u00f6stm\u00f6rkret s\u00e4nker sig allt snabbare om kv\u00e4llarna. I\u00a0 butikerna har pumpor, s\u00f6tsaker i form av sp\u00f6ken och kusliga kostymer b\u00f6rjat dyka upp. En gr\u00e5 och dimmig h\u00f6stdag kom jag ih\u00e5g tv\u00e5 brev som jag r\u00e5kat hitta i korrespondensen mellan Gustav II […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1140,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[415,465,466,462,467,461,463,464],"class_list":["post-1139","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1600-tal","tag-axel-oxenstierna","tag-brev","tag-gustav-ii-adolf","tag-rykten","tag-spokhistoria","tag-stormaktstiden","tag-uppror"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1139","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1139"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1139\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1141,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1139\/revisions\/1141"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1140"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1139"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1139"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1139"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}