{"id":1144,"date":"2019-12-04T13:16:36","date_gmt":"2019-12-04T11:16:36","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1144"},"modified":"2019-12-04T13:31:41","modified_gmt":"2019-12-04T11:31:41","slug":"kriget-om-den-gyllene-stolen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/12\/04\/kriget-om-den-gyllene-stolen\/","title":{"rendered":"Kriget om den Gyllene stolen"},"content":{"rendered":"

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Politiker och regenter har en tendens att trampa i klaveret. \u00c5r 1900 ledde ett fullst\u00e4ndigt vettl\u00f6st tal till ett krig som varade i ett \u00e5r med tusentals stupade.<\/em><\/strong><\/p>\n

Denna m\u00e4rkliga h\u00e4ndelse (som f\u00f6r \u00f6vrigt kunde vara intrigen till en Indiana Jones-film) kan h\u00e4rledas till det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret 1899. I Ashantirikets huvudstad Kumasi fick brittiska kolonialofficerare tag p\u00e5 en pojke som lovade avsl\u00f6ja var den Gyllene stolen<\/em> h\u00f6lls undang\u00f6md. Den sittande guvern\u00f6ren Frederick Hodgson<\/strong> som l\u00e4nge hade dr\u00f6mt om att konfiskera stolen skickade en officer p\u00e5 hemligt uppdrag till Kumasi.<\/em> Uppdraget misslyckades\u00a0 och Hodgson besl\u00f6t att ta saken i egna h\u00e4nder. Tillsammans med en liten kontingent av soldater reste han till Kumasi f\u00f6r att deklarera att Ashanti h\u00e4danefter skulle styras av honom. Hodgsons notoriska tal kan summeras i f\u00f6ljande citat:<\/p>\n

”Where is the Golden Stool? I am the representative of the Paramount Power. Why have you relegated me to this ordinary chair? Why did you not take the opportunity of my coming to Kumasi to bring the Golden Stool for me to sit upon?”<\/p><\/blockquote>\n

Guvern\u00f6rens arrogans och okunskap chockerade hela Kumasi. Den Gyllene stolen var inte menad att sitta p\u00e5. Det var fullkomligt ot\u00e4nkbart att s\u00e5v\u00e4l Ashantikungen som n\u00e5gon annan skulle sitta p\u00e5 den. Stolen var j\u00e4mf\u00f6rlig med Ashantifolkets sj\u00e4l.<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6r guvern\u00f6r Frederick M. Hodgson blev jakten p\u00e5 den Gyllene stolen lik en jakt p\u00e5 den heliga graal.<\/p><\/div>\n

Men varf\u00f6r s\u00e5 mycket v\u00e4sen om en stol? N\u00e4r Storbritannien etablerade sitt koloniala styre p\u00e5 Guldkusten (i dagens Ghana) utk\u00e4mpades en viktig maktkamp om regionalt herrav\u00e4lde mellan britterna vid kusten och Ashanti-imperiet i inlandet. I tidigare sammandrabbningar hade Ashanti visat p\u00e5 h\u00e4ftigt motst\u00e5nd och britterna t\u00e4nkte inte l\u00e5ta slumpen avg\u00f6ra \u00e5r 1874.\u00a0 Efter noggrann planering marscherade en brittisk h\u00e4r n\u00e4stan ohindrat in i huvudstaden Kumasi och l\u00e4t br\u00e4nna den till marken. Ashanti-imperiet plundrades och l\u00e4mnades i spillror. \u00c5r 1894 \u00e5terv\u00e4nde britterna f\u00f6r att slutligen kv\u00e4sa hotet fr\u00e5n Ashanti, som sakta b\u00f6rjat \u00e5terh\u00e4mta sig efter decennier av inb\u00f6rdes oroligheter. Britterna lyckades landsf\u00f6rvisa Ashantikungen Prempeh I<\/strong> till Seychellerna och Ashanti f\u00f6rklarades som ett brittiskt protektorat.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Ashantikungen Prempeh I. Foto: Wikimedia commons<\/p><\/div>\n

H\u00e4r kunde historien tagit slut om inte f\u00f6r Frederick Hodgson. Till saken h\u00f6r att Ashanti-imperiet hade en rik och mytomspunnen historia. Imperiets grundare Osei Kofi Tutu I<\/strong> l\u00e4t tillsammans med sin r\u00e5dgivare och pr\u00e4st Okomfo Anokye<\/strong> skapa en Gyllene stol i slutet av 1600-talet som maktsymbol f\u00f6r Ashantifolkets spirituella enighet. Legenden om stolen v\u00e4xte sig st\u00f6rre och man b\u00f6rjade anta att den bar p\u00e5 Ashantifolkets sj\u00e4l, Sunsum<\/em>, samt att den hade landat fr\u00e5n himlen i Osei Tutus famn. Innehavaren av stolen var f\u00f6ljaktligen Ashanti-imperiets r\u00e4ttm\u00e4tiga regent.<\/p>\n

Efter att Prempeh I f\u00f6rvisats till Seychellerna ville britterna g\u00f6ra beslag p\u00e5 den Gyllene stolen. Frederick Hodgson resonerade att f\u00f6rst d\u00e5 stolen var i hans h\u00e4nder skulle den sista gl\u00f6den av resistans d\u00f6 ut i Ashanti. Att han st\u00e4llde sig framf\u00f6r Ashantifolket p\u00e5 deras egen mark och levererade sitt notoriska tal \u00e4r ett historiskt imponerande blunder och exempel p\u00e5 \u00f6vermod.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Politisk tabbe fr\u00e5n \u00e5r 1900. Bild: Patrik Hettula<\/p><\/div>\n

H\u00f6vdingarna var rasande. Det tidigare kriget och kungens landsf\u00f6rvisning hade f\u00f6r\u00f6dmjukat Ashanti, men Hodgsons tal f\u00f6rol\u00e4mpade det allra heligaste och fick Ashantifolkets b\u00e4gare att rinna \u00f6ver. Tre dagar senare gjorde Ashanti uppror. Uppviglaren och ledaren till upproret var den 60-\u00e5riga Yaa Asantewa<\/strong>, modern till drottningen av Ejisu (en av de viktigaste staterna i Ashanti).<\/p>\n

Guvern\u00f6r Hodgson och hans entourage tvingades retirera till en fortifikation i Kumasi som bel\u00e4grades av Yaa Asantewas trupper. Efter n\u00e5gra m\u00e5naders bel\u00e4gring och stora f\u00f6rluster i sitt manskap lyckades Hodgson fly fr\u00e5n Kumasi och ta sig till trygghet i Cape Coast. Strax d\u00e4refter intog britterna Kumasi med hj\u00e4lp av trupper fr\u00e5n n\u00e4rliggande kolonier. Efter m\u00e5nader av strider och f\u00f6rluster i tusental lyckades britterna slutligen tygla upproret.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Fortifikationen d\u00e4r Hodgson, hans fru och hundratals soldater h\u00f6lls bel\u00e4grade. K\u00e4lla: https:\/\/paperspast.natlib.govt.nz\/newspapers\/OW19000823.2.121.13<\/p><\/div>\n

Hodgson l\u00e4mnade Guldkusten och \u00e5terv\u00e4nde aldrig. Ist\u00e4llet blev han guvern\u00f6r \u00f6ver Barbados. Hans handlande kritiserades h\u00e5rt i pressen, samtidigt som kolonialministeriet f\u00f6rs\u00f6kte tona ned detaljerna runt episoden. \u00c4ven om Ashanti aldrig mera gjorde uppror s\u00e5 var de efterf\u00f6ljande guvern\u00f6rerna mer aktsamma i sin expansionspolitik. Yaa Asantewa f\u00e5ngades drygt ett \u00e5r efter upproret. Liksom Prempeh I blev ocks\u00e5 hon landsf\u00f6rvisad till Seychellerna d\u00e4r hon dog efter tjugo \u00e5r i exil \u00e5r 1921.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kriget om den Gyllene stolen har ocks\u00e5 kallats f\u00f6r Yaa Asantewaa kriget. H\u00e4r poserar hon med ett gev\u00e4r p\u00e5 bild.<\/p><\/div>\n

H\u00e4ndelsevis dr\u00f6jde det ocks\u00e5 tjugo \u00e5r innan den Gyllene stolen uppenbarade sig p\u00e5 nytt trots britternas idoga f\u00f6rs\u00f6k att hitta den. \u00c5r 1921 snubblade n\u00e5gra afrikanska arbetare \u00f6ver stolen d\u00e5 de gr\u00e4vde en v\u00e4g i n\u00e4rheten av Kumasi. De hann plundra stolen p\u00e5 sina guldornament och p\u00e5 s\u00e5 vis vanhelga den. M\u00e4nnen f\u00e5ngades och d\u00f6mdes till d\u00f6den av en lokal domstol, men n\u00e5gra brittiska tj\u00e4nstem\u00e4n lyckades \u00e4nd\u00e5 \u00e4ndra domen s\u00e5 att m\u00e4nnen ist\u00e4llet bannlystes fr\u00e5n Ashanti. Efter att britterna lovat att l\u00e4mna stolen i fred returnerades den till Ashantifolket och \u00e5terfick sin ceremoniella funktion. Den \u00e4r \u00e4n idag en identitetsb\u00e4rande symbol f\u00f6r Ashanti.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den Gyllene stolen \u00e4r fortfarande en central symbol i Ashanti. Foto: thekingdomofasante.com<\/p><\/div>\n

Litteratur:<\/strong><\/p>\n

Boahen Adu, Ghana: Evolution and Change in the 19th and 20th Centuries (<\/i>London 1975).<\/p>\n

Kimble David, A Political History of Ghana. The Rise of Gold Coast Nationalism 1850-1928 <\/em>(Oxford 1963).<\/p>\n

W. E. F. Ward, A History of Ghana<\/em> (London 1958).<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allm\u00e4n historia Politiker och regenter har en tendens att trampa i klaveret. \u00c5r 1900 ledde ett fullst\u00e4ndigt vettl\u00f6st tal till ett krig som varade i ett \u00e5r med tusentals stupade. Denna m\u00e4rkliga h\u00e4ndelse (som f\u00f6r \u00f6vrigt kunde vara intrigen till en Indiana Jones-film) kan h\u00e4rledas till det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret 1899. […]<\/p>\n","protected":false},"author":500,"featured_media":1194,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,135],"tags":[473,474,281],"class_list":["post-1144","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-1900-tal","category-afrika","tag-den-gyllene-stolen","tag-guldkusten","tag-kolonialism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1144","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/500"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1144"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1144\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1199,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1144\/revisions\/1199"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1194"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1144"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1144"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1144"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}