{"id":1168,"date":"2019-11-12T10:56:51","date_gmt":"2019-11-12T08:56:51","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1168"},"modified":"2019-11-12T10:56:51","modified_gmt":"2019-11-12T08:56:51","slug":"kallors-aktorskap-eller-en-kort-berattelse-om-en-oumbarlig-kallas-ovantade-vag-till-mitt-arbetsbord-den-olidliga-bekvamligheten-med-valorganiserade-arkiv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/11\/12\/kallors-aktorskap-eller-en-kort-berattelse-om-en-oumbarlig-kallas-ovantade-vag-till-mitt-arbetsbord-den-olidliga-bekvamligheten-med-valorganiserade-arkiv\/","title":{"rendered":"K\u00e4llors akt\u00f6rskap eller en kort ber\u00e4ttelse om en oumb\u00e4rlig k\u00e4llas ov\u00e4ntade v\u00e4g till mitt arbetsbord (Den olidliga bekv\u00e4mligheten med v\u00e4lorganiserade arkiv)"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"color: #800000\">Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n<p>Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av k\u00e4llor i allm\u00e4nhet och \u201dsina\u201d k\u00e4llor i synnerhet. Och detta med r\u00e4tta: det \u00e4r b\u00e5de en klyscha och en truism att s\u00e4ga att utan tillg\u00e5ng till kvarlevor som genom v\u00e5rt arbete f\u00f6rvandlas till k\u00e4llor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. En sak som dock tycks ha f\u00e5tt r\u00e4tt s\u00e5 lite uppm\u00e4rksamhet i historikers resonemang om k\u00e4llor \u00e4r s\u00e4tten p\u00e5 vilka k\u00e4llors f\u00f6refintlighet p\u00e5verkar v\u00e5rt arbete.<!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p>Med f\u00f6refintlighet menar jag i detta sammanhang tv\u00e5 skilda men sammanl\u00e4nkade saker. F\u00f6r det f\u00f6rsta handlar det om allt det arbete och de institutionella f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6rr och nu som beh\u00f6vs f\u00f6r att den enskilda forskaren \u00f6verlag kan s\u00f6ka material som finns deponerat i arkiven.\u00a0 Bara nuf\u00f6rtiden omfattar detta \u2013 grovt f\u00f6renklat \u2013 allt fr\u00e5n tillg\u00e5ngen till fysiska dokument som finns i v\u00e4lorganiserade och -katalogiserade samlingar och professionell personal till \u00f6ppeth\u00e5llningstider, l\u00e4sesalar samt fungerande infrastruktur. Allt det arbete som g\u00f6rs p\u00e5 olika arkiv av andra m\u00e4nniskor \u00e4r livsviktigt f\u00f6r att vi kan ut\u00f6va v\u00e5rt yrke. F\u00f6r historiker \u00e4r arkiv lite som supermarketar f\u00f6r konsumenter: de inneh\u00e5ller en massa b\u00e4ttre eller s\u00e4mre rubricerade och klassificerade produkter av vilka man kan v\u00e4lja s\u00e5dana som man hoppas att kommer att tillfredsst\u00e4lla ens behov. Arkivens produkter \u00e4r dokument av olika slag bland vilka vi kan v\u00e4lja bara vi har tid och t\u00e5lamod att sitta i l\u00e4sesalen och ta en titt p\u00e5 vad de inneh\u00e5ller. Detta \u00e4r sj\u00e4lvklart d\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n<p>F\u00f6r det andra vill jag h\u00e4vda att r\u00e4tt s\u00e5 lite tankearbete har lagts p\u00e5 att begrunda hur detta arkivmaterials <em>tillg\u00e4nglighet <\/em>de facto kan influera de forskningsm\u00e4ssiga beslut som jag som historiker fattar inom ramen f\u00f6r min p\u00e5g\u00e5ende forskning. Med detta \u00e5syftar jag <em>inte <\/em>den information som ett en specifik k\u00e4lla kan inneh\u00e5lla utan hur det \u00e4ven p\u00e5verkar hela mitt s\u00e4tt att arbeta att jag tack vare mitt arbete har hittat k\u00e4llan\/serien av handlingar\/samlingen X <em>och<\/em> att jag har tillg\u00e5ng till den. Det \u00e4r en annan fr\u00e5ga hur l\u00e4mpligt eller fruktbart materialet \u00e4r med tanke p\u00e5 mitt forskningstema ty det \u00e4r mycket viktigare att det <em>finns<\/em>. Med andra ord har jag n\u00e5gonting att arbeta med. Och beroende p\u00e5 situationen kan detta v\u00e4ga \u00f6verraskande tungt. Saken \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s mer komplicerad \u00e4n s\u00e5 och detta b\u00f6r inte f\u00f6rst\u00e5s som ett val mellan \u201dd\u00e5lig\u201d och \u201dbra\u201d historieforskning. N\u00e4, det \u00e4r helt enkelt fr\u00e5gan om en sammanfl\u00e4tning av arbetsekonomiska och forskningsm\u00e4ssiga \u00f6verv\u00e4ganden som inte f\u00e5r den analytiska uppm\u00e4rksamhet den skulle vara v\u00e4rd. Varf\u00f6r? En delf\u00f6rklaring tror jag vara att detta \u00e4r n\u00e5gonting som historiker s\u00e4llan kommer att t\u00e4nka p\u00e5 eftersom v\u00e5r skolning och v\u00e5r (o)uttryckta sj\u00e4lvbild inte l\u00e4mnar s\u00e4rskilt mycket plats f\u00f6r tankar som ifr\u00e5gas\u00e4tter id\u00e9erna om historikers sj\u00e4lvst\u00e4ndiga akt\u00f6rskap och str\u00e4van efter en (modifierad) sanning.<\/p>\n<p>Jag f\u00f6rs\u00f6ker konkretisera mitt p\u00e5st\u00e5ende med ett exempel tagen fr\u00e5n min egen forskning. De senaste \u00e5ren har jag gjort ett flertal arkivbes\u00f6k i Bangladesh p\u00e5 jakt efter k\u00e4llmaterial. Mitt forskningsprojekt handlar om hungerns och hungersn\u00f6dens politik i postkoloniala \u00d6stpakistan, fr.o.m. \u00e5r 1971 Bangladesh. Mitt letande efter fruktbart k\u00e4llmaterial har lett till att jag har suttit otaliga timmar p\u00e5 Bangladeshs nationalarkiv i huvudstaden Dhaka. Det enstaka mest v\u00e4rdefulla resultatet av min senaste vistelse i Bangladesh ser man h\u00e4r:<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<div id=\"attachment_1169\" style=\"width: 432px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Johans-Bild.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1169\" class=\"wp-image-1169 \" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Johans-Bild-e1573548694595-225x300.jpg\" alt=\"\" width=\"422\" height=\"562\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Johans-Bild-e1573548694595-225x300.jpg 225w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/Johans-Bild-e1573548694595-768x1024.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 422px) 100vw, 422px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1169\" class=\"wp-caption-text\">Foto: Johan Ehrstedt<\/p><\/div>\n<p>Detta dokument utg\u00f6r stommen i min kommande artikel som handlar om myndigheternas reaktioner till en p\u00e5g\u00e5ende hungerkris i \u00d6stpakistan i mitten av 1950-talet. Det hemligst\u00e4mplade kompendiet p\u00e5 knappa 50 sidor \u00e4r helt enkelt oumb\u00e4rligt f\u00f6r artikeln i dess p\u00e5t\u00e4nkta form \u2013 inget dokument, ingen artikel. Att dokumentet \u00f6verlag hamnade p\u00e5 mitt bord i l\u00e4sesalen p\u00e5 Bangladeshs nationalarkiv v\u00e5rvintern 2018 var ett mer \u00e4n v\u00e4lkommet lyckokast. Det kom i ett skede d\u00e5 jag b\u00f6rjade vara b\u00e5de tr\u00f6tt och demoraliserad efter flera veckors s\u00e5 gott som l\u00f6nl\u00f6st arbete p\u00e5 arkivet.\u00a0 P\u00e5 jakt efter anv\u00e4ndbara k\u00e4llor hade jag g\u00e5tt igenom olika inb\u00f6rdes icke-harmoniserade katalogb\u00f6cker som troget \u00e5terspeglade samlingarnas mycket brokiga och antikvariska organisation och best\u00e4llt material som l\u00e4t lovande. Ofta blev jag besviken pga att beskrivningen inte motsvarade inneh\u00e5llet eller f\u00f6r att de best\u00e4llda handlingarna inte utgjorde n\u00e5gon enhetlig serie utan bestod av l\u00f6sryckta dokument utspridda i tid och rum och kantade av m\u00f6gel. Saker fungerade helt enkelt inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som jag var van vid fr\u00e5n andra arkiv i Europa. Men till slut hade jag \u00e4nd\u00e5 tur.<\/p>\n<p>Redog\u00f6relsen ovan b\u00f6r inte tolkas som ett uttryck f\u00f6r eurocentriskt gn\u00e4ll. Det som jag inom ramen f\u00f6r detta blogginl\u00e4gg har f\u00f6rs\u00f6kt ge uttryck f\u00f6r \u00e4r en sj\u00e4lvklar men i metodologiska funderingar allra oftast f\u00f6rbisedd sak, n\u00e4mligen den stora betydelsen som k\u00e4llors tillg\u00e4nglighet har f\u00f6r v\u00e5rt arbete. Med tanke p\u00e5 allt det som skrivs och talas om k\u00e4llor i undervisning och forskning \u00e4r det sl\u00e5ende hur lite analytisk uppm\u00e4rksamhet har \u00e4gnats \u00e5t det som kunde kallas f\u00f6refintlighetens ekonomi.<\/p>\n<p>F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r det inte s\u00e5 att det p\u00e5 Bangladeshs nationalarkiv inte skulle finnas deponerat intressant material. Tv\u00e4rtom, d\u00e4r finns allt m\u00f6jligt material som kittlar forskarens smakkn\u00f6lar. Problemet har fyra delkomponenter. F\u00f6r det f\u00f6rsta saknar arkivet pengar f\u00f6r att klara av att ens uppr\u00e4tth\u00e5lla den element\u00e4ra verksamhetsniv\u00e5n (detta oaktat arkivbyggnadens imponerande yttre skal). Inklusive en forts\u00e4ttningsvis p\u00e5g\u00e5ende kartl\u00e4ggning och f\u00f6rvarandet av redan existerande samlingar. F\u00f6r det andra f\u00f6rst\u00f6rdes eller bortf\u00f6rdes en del arkivmaterial i b\u00f6rjan av 1970-talet d\u00e5 landet genomgick ett blodigt inb\u00f6rdes\/frihetskrig. F\u00f6r det tredje best\u00e5r nationalarkivets samlingar av ett hopkok l\u00f6st sammanh\u00e4ngande material som kommer fr\u00e5n olika instanser inom landets gr\u00e4nser och som av olika orsaker har valt att deponera delar av sina fragmenterade arkiv till nationalarkivet. F\u00f6r det fj\u00e4rde har landet ingen motsvarighet till offentlighetslagen vilket inneb\u00e4r att olika departement och myndigheter i sann (post)kolonialistisk anda \u00e4r r\u00e4tt s\u00e5 ointresserade eller ovilliga att deponera ens sina urgamla, f\u00f6r dem irrelevanta handlingar p\u00e5 nationalarkivet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av: Johan Ehrstedt, doktorand i Allm\u00e4n historia Historiker skriver ofta och mycket om betydelsen av k\u00e4llor i allm\u00e4nhet och \u201dsina\u201d k\u00e4llor i synnerhet. Och detta med r\u00e4tta: det \u00e4r b\u00e5de en klyscha och en truism att s\u00e4ga att utan tillg\u00e5ng till kvarlevor som genom v\u00e5rt arbete f\u00f6rvandlas till k\u00e4llor skulle det inte finnas vetenskaplig historieforskning. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":618,"featured_media":1169,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[353,468,459],"class_list":["post-1168","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-arkiv","tag-bangladesh","tag-kallor-kallmaterial"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1168","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/618"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1168"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1168\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1170,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1168\/revisions\/1170"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1168"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1168"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1168"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}