{"id":1200,"date":"2019-12-11T13:02:53","date_gmt":"2019-12-11T11:02:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1200"},"modified":"2019-12-11T13:11:54","modified_gmt":"2019-12-11T11:11:54","slug":"telefonen-pa-vaggen-till-hoger-om-vaktbaset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/12\/11\/telefonen-pa-vaggen-till-hoger-om-vaktbaset\/","title":{"rendered":"Telefonen p\u00e5 v\u00e4ggen till h\u00f6ger om vaktb\u00e5set"},"content":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Det fanns en g\u00e5ng, det var en g\u00e5ng, f\u00f6r l\u00e4nge sedan\u2026 N\u00e4r jag inledde mina studier i historia framh\u00e4vde min l\u00e4rare att en historisk unders\u00f6kning inte b\u00f6r b\u00f6rja p\u00e5 detta s\u00e4tt. Vi skriver inte ber\u00e4ttelser utan dekonstruerar, s\u00e4rsk\u00e5dar och skiljer \u00e5t det ov\u00e4sentliga fr\u00e5n det v\u00e4sentliga i det f\u00f6rflutna. \u201dHur det egentligen h\u00e4nde,\u201d f\u00f6rvisso. Till k\u00e4llorna, till ursprunget, gr\u00e4va s\u00e5 djupt som det bara \u00e4r m\u00f6jligt. Historieforskningen med tyngdpunkt p\u00e5 den senare delen av det sammansatta ordet hade f\u00f6r\u00e4dlat den k\u00e4llkritiska metoden och \u00e4ven framst\u00e4llningen. Om det som inte framg\u00e5r i k\u00e4llorna g\u00e5r det inte att uttala sig om, det blir kvalificerade gissningar, extrapoleringar, tolkningar som b\u00e4st. Eller ber\u00e4ttelser. Fast det har vi professionella historiker blivit ganska d\u00e5liga p\u00e5 att f\u00e5 till pr\u00e4nt. De b\u00e4sta av oss \u2013 och till dem h\u00f6r inte jag \u2013 lyckas med det: att skriva en njutbar, tankev\u00e4ckande helhet.<\/p>\n

Tjugo \u00e5r senare l\u00e4ste jag Karl Schl\u00f6gels Im Raume lesen wir die Zeit<\/em>. En \u00f6gon\u00f6ppnare. F\u00f6r mer \u00e4n ett decennium sedan. Och s\u00e5 blev det Edward Sojas Thirdspace<\/em> och \u00e4ven Henri Lefebvre och David Harvey \u2013 och sedan dess har det rumsliga perspektivet \u00f6ppnat v\u00e4rldar som jag inte k\u00e4nt till eller kunnat hantera. Att jag hamnade i Moskva \u00e4r dock en slump, som vanligt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Eller s\u00e5 inte. F\u00f6r vad \u00e4r slumpen? F\u00f6rvisso, om det har vi historiker funderat och skrivit mycket. Vilken \u00e4r slumpens roll i historien? Windows of opportunity som det g\u00e4ller att ta till vara n\u00e4r \u00f6ppningen ger sig. Eller l\u00e5ta bli; inte f\u00f6rst\u00e5 att f\u00f6nstret st\u00e5r p\u00e5 vidgavel. Kanske f\u00f6r att man \u00e4r blind eller f\u00f6r att man \u00e4r f\u00f6r beroende av det invanda. Stigberoende konstaterar ekonomhistorikerna. H\u00e5ller med. Eller djupt m\u00e4nskligt, den grekiska tragedin i en aldrig sinande \u00e5terkommande upps\u00e4ttning.<\/p>\n

Att jag hamnade f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Moskva var dock inte slumpen. Utan resultatet av en rationell plan. Vi satt en grupp historiker \u2013 Kimmo Rentola, Mike Cowen, Peter Stadius, Jukka Pakkasvirta och jag p\u00e5 Maarian Helmi i Helsingfors. Typ en vinterkv\u00e4ll n\u00e5gon g\u00e5ng mellan det f\u00f6rra och det nuvarande \u00e5rtusendet. Vi borde s\u00e4tta ihop ett forskningsprojekt och gr\u00e4va fram Afrikahandlingarna som finns i Kominternarkivet i Moskva innan amerikanerna g\u00f6r det. Sagt och gjort, n\u00e4stan. Mike dog knall och fall, vi andra hade annat f\u00f6r oss. Men fick till slut ihop en projektans\u00f6kan till Finlands Akademi vilket resulterade i min bok om The International Trade Union Committe of Negro Workers samt tv\u00e5 stycken doktorsavhandlingar som tillkom efter min flytt till \u00c5bo, Fredrik Peterssons om Anti-imperialistiska Ligan och Kasper Brask\u00e9ns om Internationella Arbetarhj\u00e4lpen.<\/p>\n

Det var i samband med min f\u00f6rsta bok som telefonen p\u00e5 v\u00e4ggen till h\u00f6ger om vaktb\u00e5set v\u00e4ckte min uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Boken handlade om individer och organisationer som var del av olika helheter. Huruvida de hade en telefon har jag egentligen aldrig t\u00e4nkt p\u00e5. De l\u00e4mnade n\u00e4mligen olika typer av nedskrivna ord efter sig. Sp\u00e5r som vi historiker kan samla ihop och f\u00f6rs\u00f6ka sammanst\u00e4lla till en m\u00f6jlig helhet.<\/p>\n

Telefonen \u00f6ppnar v\u00e4gen till arkivet. I varje fall i Moskva, \u00e4nda fram tills i \u00e5r d\u00e5 det inte mera fanns en telefon p\u00e5 v\u00e4ggen som man m\u00e5ste sl\u00e5 ett nummer p\u00e5 f\u00f6r att erh\u00e5lla tillst\u00e5nd att komma upp till femte v\u00e5ningen d\u00e4r man sedan skulle anm\u00e4la sig f\u00f6r att f\u00e5 en passersedel som man beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna passera vakten nere i f\u00f6rsta v\u00e5ningen. Som \u00e4r bev\u00e4pnad med en k-pist. Eller i varje fall med ett skjutvapen. Kruxet var att du inte kunde passera vakten ifall du inte hade passersedeln och denna fick du f\u00f6rst n\u00e4r du varit upp i femte v\u00e5ningen och anm\u00e4lt dig\u2026 N\u00e5got telefonnummer hade ingen av oss kamrater.<\/p>\n

The International Trade Union Committee of Negro Workers bildade ett kortvarigt radikalt rum med sikte p\u00e5 att aktivera och engagera arbetare i Afrika och Karibien. Just arbetare och inte icke-vita \u00f6verlag, borgare var enligt den g\u00e4llande klass-mot-klass-doktrinen i den Tredje (Kommunistiska) Internationalen uteslutna. I praktiken handlade det om ett sekretariat med adressen p\u00e5 Rothesoodstrasse 8 i Hamburg, i ett bakrum i huset som \u00e4ven inhyste internationella sj\u00f6manklubben.<\/p>\n

Fast sj\u00f6mansklubben spelade statistens roll i min bok. Dock inte insikten p\u00e5 att det som finns uppe i femte v\u00e5ningen i det som vi kallar Kominternarkivet inte \u00e4r arkivet som jag s\u00f6kte \u2013 eller s\u00f6ker. F\u00f6rvisso, det finns en oanad m\u00e4ngd med text av olika slag nedtecknade p\u00e5 papper, f\u00f6rfattade som direktiv och instruktioner, sammanst\u00e4llda som utkast, rapporter, meddelanden, brev. De bildar ett arkiv, \u00e4r arkiverade. Men vem \u00e4r arkivskaparen? \u00c4r det arkivet som jag s\u00f6ker?<\/p>\n

Rum finns i rum som finns i rum. Olika rum har olika ber\u00e4ttelser. I m\u00e5nga fall, oftast, finns det flera ber\u00e4ttelser i samma rum. Vilka v\u00e4ljer vi att fokusera p\u00e5?<\/p>\n

Hamburg f\u00f6re och efter 1933. En ber\u00e4ttelse: Tyskland, Europa, v\u00e4rlden. V\u00e4gen fr\u00e5n 1919 till 1939. F\u00f6rberedelsen inf\u00f6r den ultimata sammandrabbningen. Fast denna ber\u00e4ttelse fungerar f\u00f6rst 1939, egentligen f\u00f6rst 1945. Som bak\u00e5tf\u00f6rklaring. Hur v\u00e4rlden efter 1945 kom att se ut. Men om man v\u00e4nder p\u00e5 steken. Lefebvres l\u00e4rdom: n\u00e4rhelst makten tror sig ha uppn\u00e5tt total kontroll \u00f6ver rummet har de misstagit sig eftersom det uppst\u00e5r motr\u00f6relser i rummet. Rum kan inte kontrolleras, det finns otaliga akt\u00f6rer som verkar samtidigt i samma rum. Med andra ord finns det \u2013 i princip \u2013 o\u00e4ndligt m\u00e5nga ber\u00e4ttelser i (och egentligen \u00e4ven om) samma rum. 1932 som 1933. Eller idag, f\u00f6r den delen. Eller i vilken f\u00f6rfluten eller nuvarande tid som helst.<\/p>\n

Insikten om att jag inte satt p\u00e5 gruppens arkiv v\u00e4xte fram under \u00e5rens lopp. F\u00f6rst: ett dilemma. Var fanns arkivet? Sedan: nysta upp sp\u00e5ren. Identifiera akt\u00f6rerna, \u00e5terskapa n\u00e4tverk, f\u00f6rbindelser. D\u00e4refter: s\u00f6k upp de arkiv, de arkivbildare som kan t\u00e4nkas ha varit intresserad av dem. Radikala grupper som vill vara synliga samtidigt som de uppfattas vara samh\u00e4llsomst\u00f6rtande (dubbla rum, minst) l\u00e4mnar sp\u00e5r hos s\u00e4kerhetsmyndigheter, sj\u00e4lvklart. Tv\u00e5 ber\u00e4ttelser, tv\u00e5 rum. Hittade nedslag i Berlin, London, Bryssel, andra hittade nedslag i Paris, New York\u2026 Konturerna av vad Bob Jessop kallar TPSN (territory\/place\/scale\/network) perspektivet (framework) b\u00f6rjade v\u00e4xa fram i takt med att jag f\u00f6rs\u00f6kte identifiera de olika nedslagen \u2013 och hitta dem. Inget att rekommendera f\u00f6r en graduskribent, m\u00f6jligtvis f\u00f6r en doktorand, dock med ett avgr\u00e4nsat tema. Konturerna v\u00e4xte, ett globalhistoriskt perspektiv var givet.<\/p>\n

Hamburgsekretariatet, som det kallades, \u00f6ppnade ett nytt rum. Vad var dessa internationella sj\u00f6mansklubbar? Liksom Hamburgsekretariatet var \u00e4ven dessa ett sidosp\u00e5r, en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd i 1900-talets stora ber\u00e4ttelse. De senare var knappt v\u00e4rda en fotnot, det finns inga plaketter eller minnesm\u00e4rken \u00f6ver eras existens. I sj\u00f6fackens historiker hittar man endast randanm\u00e4rkningar om den, inget tema att \u00f6sa trycksv\u00e4rta p\u00e5. Varf\u00f6r skulle man? S\u00f6k upp ett sj\u00f6historiskt museum och du finner svar \u2013 det \u00e4r havets hj\u00e4ltar som avbildas, romantiskt, h\u00e5rt liv, skepp som f\u00f6rliser, teknologisk utveckling, redarna, kaptenerna. Sj\u00f6m\u00e4nnens fackliga organisering? Politisk aktivitet? Sj\u00f6bj\u00f6rnar \u00e4r ensamst\u00f6rningar? Anarkister? Sammansvetsade ombord, dricker f\u00f6r mycket, suckar efter flickan i Havanna? Vad om det finns en annan ber\u00e4ttelse? Och hur passar de internationella sj\u00f6mansklubbarna in i denna ber\u00e4ttelse?<\/p>\n

Rothesoodstrasse 8 \u00f6ppnade ett annat rum till en annan tid i ett annat rum i en annan tid i ett annat rum. Andra territorier, andra skalor, andra n\u00e4tverk. Men samma slutliga insikt n\u00e4r jag skrev boken om Sj\u00f6m\u00e4nnens och hamnarbetarnas international eller sj\u00f6transportarbetarnas kampinternational som man sj\u00e4lv tidvis titulerade sig \u2013 deras arkiv finns inte i Moskva. Ej heller finns internationalens nationella avdelningar eller de s\u00e5 kallade sektionernas arkiv bevarade, f\u00f6r att inte tala om interklubbarnas arkiv.<\/p>\n

Men telefonen p\u00e5 v\u00e4ggen fanns och skulle p\u00e5 nytt anv\u00e4ndas. Tills i \u00e5r d\u00e5 den hade ersatts av ett rum d\u00e4r en funktion\u00e4r tog emot oss och st\u00e4mplade v\u00e5ra papper och gav oss v\u00e5r passersedel. Enkelt. Men arkivet fanns och finns forts\u00e4ttningsvis inte uppe i Kominternarkivet utan en m\u00e4ngd handlingar som ber\u00f6r olika akt\u00f6rer, organisationer och n\u00e4tverk samt deras verksamhet utan att dock vara det egentliga, ultimata arkivet som jag s\u00f6ker.<\/p>\n

S\u00e5 vad kvarst\u00e5r f\u00f6r historikern n\u00e4r han eller hon inte mera \u00e4r historieber\u00e4ttaren? Definitivt rekonstrukt\u00f6rens roll \u2013 att dekonstruera, plocka is\u00e4r och rada upp delar \u00e4r n\u00e4mligen inte i l\u00e4ngden tillfredsst\u00e4llande. V\u00e5r roll \u00e4r trots allt att plocka ihop, komma med tolkningar, gr\u00e4va, hitta och sammanst\u00e4lla olika tr\u00e5dar, olika infallsvinklar. Och framf\u00f6r allt: att \u00f6ppna d\u00f6rrar till nya rum som i sig \u00f6ppnar d\u00f6rrar till nya rum som \u00f6ppnar d\u00f6rrar till nya rum. Med eller utan telefoner p\u00e5 v\u00e4ggen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia Det fanns en g\u00e5ng, det var en g\u00e5ng, f\u00f6r l\u00e4nge sedan\u2026 N\u00e4r jag inledde mina studier i historia framh\u00e4vde min l\u00e4rare att en historisk unders\u00f6kning inte b\u00f6r b\u00f6rja p\u00e5 detta s\u00e4tt. Vi skriver inte ber\u00e4ttelser utan dekonstruerar, s\u00e4rsk\u00e5dar och skiljer \u00e5t det ov\u00e4sentliga fr\u00e5n det v\u00e4sentliga i det […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1201,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[353,475,3,476,211],"class_list":["post-1200","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-arkiv","tag-historikerns-roll","tag-moskva","tag-radikala-grupper","tag-rumslighet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1200"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1204,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200\/revisions\/1204"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1201"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}