{"id":1214,"date":"2020-01-07T13:40:51","date_gmt":"2020-01-07T11:40:51","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1214"},"modified":"2020-01-07T13:41:08","modified_gmt":"2020-01-07T11:41:08","slug":"bytte-manglerskan-kon-om-ett-kartotek-och-dess-kikhal-in-i-det-forflutna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/01\/07\/bytte-manglerskan-kon-om-ett-kartotek-och-dess-kikhal-in-i-det-forflutna\/","title":{"rendered":"Bytte m\u00e5nglerskan k\u00f6n? Om ett kartotek och dess kikh\u00e5l in i det f\u00f6rflutna"},"content":{"rendered":"

Av: Ann-Catrin \u00d6stman, akademilektor i historia<\/span><\/h3>\n

I det sena 1600-talets \u00c5bo begr\u00e4nsades m\u00e5nglerskornas varuhantering: p\u00e5 s\u00f6ndagarna skulle dessa kvinnor endast f\u00e5 s\u00e4lja tv\u00e5l, tobak och matvaror. Det h\u00e4r f\u00f6rt\u00e4ljer en anteckning i det s\u00e5 kallade Dahlstr\u00f6mska kartoteket, ett kortregister som inneh\u00e5ller noteringar bland annat om \u00e4renden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus \u00f6ver kl\u00e4desm\u00e5nglerskan Anna Greta Lindstr\u00f6ms f\u00f6rs\u00e4ljning under 1770-talet, medan det fr\u00e5n 1817 finns en notering om \u00e4nkan Maria Sanders m\u00e5ngleri-r\u00f6relse.<\/p>\n

F\u00f6r fattiga kunde sm\u00e5skalig handel utg\u00f6ra en viktig f\u00f6rs\u00f6rjningsk\u00e4lla. Det kan emellertid vara sv\u00e5rt att hitta k\u00e4llor om denna f\u00f6rs\u00f6rjningsform, eftersom det i de kamerala arkiv som i \u00f6vrigt dokumenterar handel finns f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 handlingar som belyser informell sm\u00e5handel, ofta baserad p\u00e5 sedv\u00e4nja och tradition. Det Dahlstr\u00f6mska kartoteket inrymmer 300.000 indexkort och detta ger oss ing\u00e5ngar in i ett omfattande material, fr\u00e4mst beskrivningar av fall som under en l\u00e5ng period hanterats av r\u00e5dstugur\u00e4tten och magistraten i \u00c5bo. H\u00e4r ing\u00e5r ocks\u00e5 ordet m\u00e5ngleri som s\u00f6kord, bland annat som \u201dm\u00e5ngleri\u201d, \u201dm\u00e5nglerskor\u201d och \u201dm\u00e5nglerihandel\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Salutorget i \u00c5bo i slutet av 1800-talet. \u00a9 \u00c5bo Akademis Bildsamlingar<\/p><\/div>\n

I modern tid har ordet m\u00e5ngleri ofta burit p\u00e5 negativa inneb\u00f6rder, inte s\u00e4llan tolkat som o\u00f6nskat gesch\u00e4ft. Under tidigmodern tid f\u00f6rknippades verksamheten vanligen med kvinnor och i de lite st\u00f6rre st\u00e4derna kunde m\u00e5nglerskor f\u00e5 tillst\u00e5nd att s\u00e4lja matvaror och kramvaror fr\u00e5n bod eller kringg\u00e5ende p\u00e5 gatorna. I stadgor fr\u00e5n tidigt 1700-tal kan dessa m\u00e5nglerskor omn\u00e4mnas p\u00e5 liknande s\u00e4tt som landstrykare, judar och \u201dtr\u00e5ddragare\u201d \u2013 \u00a0\u00a0det sistn\u00e4mnda ett hantverk som ofta utf\u00f6rdes av r\u00f6rliga grupper, d\u00e4ribland s\u00e5dana som kunde ben\u00e4mnas romska. I det svenska riket \u2013 och tvivelsutan \u00e4ven p\u00e5 annat h\u00e5ll \u2013 fanns en tanke om att fattiga och m\u00e4nniskor i samh\u00e4llets marginaler skulle ges r\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rja sig genom sm\u00e5handel.<\/p>\n

Tillbaka till \u00c5bo och det kartotek som f\u00f6r in oss i ett myllrande f\u00f6rflutet. Vilka personer och vilken typ handel omn\u00e4mns under denna beteckning? De namngivna i de \u00e4ldsta korten \u00e4r n\u00e4stan uteslutande kvinnor, gifta kvinnor eller \u00e4nkor. I historiken \u00f6ver \u00c5bo stad under 1700-talet omn\u00e4mner \u00e4ven Oscar Nikula enbart kvinnliga m\u00e5ngleriut\u00f6vare (i den finska utg\u00e5van anv\u00e4nds ordet \u201dkaupustelijat\u201d). \u00a0Ett kort med uppgifter fr\u00e5n \u00e5r 1845 visar att 25 \u201dm\u00e5nglerskor\u201d hade betalat skatt och vi kan se att flera av de kvinnor som omn\u00e4mns i dessa sammanhang idkade handel med \u201dnyttjade\u201d kl\u00e4der.<\/p>\n

M\u00e5nga av noteringarna ber\u00f6r 1860- och 1870-talen, n\u00e5got som kan tolkas p\u00e5 olika s\u00e4tt. Dels kan k\u00e4llorna ha blivit mera omfattande, dels kan dokumenten fr\u00e5n just denna period ha excerperats p\u00e5 ett mera genomgripande s\u00e4tt.\u00a0 Dessutom liberaliserades lagstiftningen successivt under perioden, vilket \u00f6kade utrymmet f\u00f6r sm\u00e5skalig handel.<\/p>\n

\u00c4ven i excerpterna fr\u00e5n dessa \u00e5rtionden m\u00f6ter vi kvinnor, som formanshustrun Anna Sofia Adamsson, l\u00f6jtnants\u00e4nkan Katarina Lundgren och underofficershustrun Maria Geralnik.<\/p>\n

Nu erh\u00f6ll \u00e4ven flera par \u2013 man och hustru \u2013 tillst\u00e5nd f\u00f6r att bedriva m\u00e5nglerir\u00f6relse och i korten som ber\u00f6r 1860-talet m\u00e4rks ytterligare en f\u00f6r\u00e4ndring. Bland dem som beviljades r\u00e4tt till m\u00e5ngleri \u00e5terfinns nu ocks\u00e5 r\u00e4tt m\u00e5nga m\u00e4n, som de permitterade soldaterna Gustav Palm och Naftal Morckhovitsh Grisbaum. Av de manliga s\u00f6kandena var flera f\u00f6re detta soldater och merparten bar ryska namn, en del tvivelsutan judar som stannat i storfurstend\u00f6met.<\/p>\n

En s\u00f6kning i detta kartotek ger en fingervisning om hur en f\u00f6dkrok, m\u00e5nglande, utnyttjades p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrade s\u00e4tt. F\u00f6r de nyanl\u00e4nda i Finland erbj\u00f6d sm\u00e5skalig handel en utkomstk\u00e4lla och i enlighet med f\u00f6rordningar gavs soldater och deras hustrur denna f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jlighet. H\u00e4r ser vi ocks\u00e5 n\u00e5got av maskuliniseringsprocess – det kan vara s\u00e5 att denna utkomstform inte var lika tydligt relaterad till kvinnor i resten av det ryska imperiet.<\/p>\n

P\u00e5 basis av dessa kartotekskort kunde en \u00e4ven s\u00e4ga att m\u00e5nglerisysslan p\u00e5 ett tydligare s\u00e4tt \u00e4n tidigare kn\u00f6ts till etnicitet. Ocks\u00e5 de resultat som s\u00f6kningar i det digitaliserade tidningsarkivet ger pekar i samma riktning \u2013 i tidningar publicerade under det sena 1800-talet f\u00f6refallet m\u00e5ngleri-ordet ofta relateras till\u00a0 etnifierade grupper.<\/p>\n

\u00c4ven i en tid d\u00e5 de digitaliserade verktygen har f\u00f6r\u00e4ndrat forskningspraktikerna kan de \u00e4ldre s\u00f6kv\u00e4garna, som det Dahlstr\u00f6mska kartoteket, g\u00e4rna utnyttjas. Du kan bes\u00f6ka Riksarkivet i \u00c5bo, det som f\u00f6rr kallades \u00c5bo Landsarkiv, f\u00f6r att nyttja och botanisera i detta rika kartotek.<\/p>\n

Kartoteket \u00e5terfinns \u00e4ven p\u00e5 n\u00e4tet, i arkivverkets digitalarkiv.<\/p>\n

(Se\u00a0Dahlstr\u00f6mska kartoteket<\/a> )<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Christine Bladh, M\u00e5nglerskor. Att s\u00e4lja fr\u00e5n korg och bod i Stockholm 1819\u20131846<\/em>, Monografier utgivna av Stockholms stad 109, Stockholm: Stockholms stad 1991.<\/p>\n

Oscar Nikula, Turun kaupungin historia 1721-1809. Ensimm\u00e4inen nide 1970.<\/p>\n

Christina Nordin, Oordning. Torghandel i Stockholm<\/em>, Lund: Sekel bokf\u00f6rlag 2009<\/p>\n

Johanna Wassholm,\u00a0 \u201dHandel i marginalen. Den judiska sm\u00e5handeln och lokalsamh\u00e4llet i \u00c5bo i slutet av 1800-talet\u201d, Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> 102, 2017:4, s. 589\u2013617.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Ann-Catrin \u00d6stman, akademilektor i historia I det sena 1600-talets \u00c5bo begr\u00e4nsades m\u00e5nglerskornas varuhantering: p\u00e5 s\u00f6ndagarna skulle dessa kvinnor endast f\u00e5 s\u00e4lja tv\u00e5l, tobak och matvaror. Det h\u00e4r f\u00f6rt\u00e4ljer en anteckning i det s\u00e5 kallade Dahlstr\u00f6mska kartoteket, ett kortregister som inneh\u00e5ller noteringar bland annat om \u00e4renden behandlade av stadens magistrat. Ett annat indexkort kastar ljus […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1215,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[415,416,410,380,353,483,482,481],"class_list":["post-1214","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1600-tal","tag-1700-tal","tag-1800-tal","tag-abo","tag-arkiv","tag-dahlstromska-kartoteket","tag-handel","tag-manglerskor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1214"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1214\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1217,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1214\/revisions\/1217"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1215"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}