{"id":1219,"date":"2020-01-21T09:31:50","date_gmt":"2020-01-21T07:31:50","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1219"},"modified":"2020-01-21T09:31:50","modified_gmt":"2020-01-21T07:31:50","slug":"da-reformationen-kom-till-stralsund-stralsunder-kirchenbrechen-och-klostret-marienkrones-ode","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/01\/21\/da-reformationen-kom-till-stralsund-stralsunder-kirchenbrechen-och-klostret-marienkrones-ode\/","title":{"rendered":"D\u00e5 reformationen kom till Stralsund – ”Stralsunder Kirchenbrechen” och klostret Marienkrones \u00f6de"},"content":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

V\u00e5rterminen har precis b\u00f6rjat och universitetets korridorer \u00e4r igen fyllda med studenter och forskare efter julledigheten. Liksom det sjungs i den traditionella juls\u00e5ngen s\u00e5 varar \u201djulen \u00e4nda fram till p\u00e5ska\u201d och \u00e4ven om det nu \u00e4nnu \u00e4r en god bit kvar till p\u00e5sk s\u00e5 kommer jag i denna text att skriva om h\u00e4ndelserna i hansestaden Stralsund under stilla veckan 1525, en vecka som var allt annat \u00e4n stilla. Det var n\u00e4mligen d\u00e5, under det s.k. \u201dKirchenbrechen\u201d eller \u201dKirchensturm\u201d (Brytningen\/stormningen av kyrkorna), som reformationen med full kraft n\u00e5dde staden. I kr\u00f6nikorna ber\u00e4ttas det om kravallerna som d\u00e5 br\u00f6t ut. Den som mest ing\u00e5ende beskriver tumultet \u00e4r kr\u00f6nik\u00f6ren Thomas Kantzow som ber\u00e4ttar hur reformationen \u201dsom ett h\u00f6gljutt skri\u201d spreds fr\u00e5n Wittenberg (1517) och slutligen n\u00e5dde Pommern och staden Stralsund. M\u00e5ndagen efter palms\u00f6ndagen 1525 stormades stadens kyrkor och kloster av en uppeggad folkskara som rev ner tavlor och skulpturer. Stadens r\u00e5d f\u00f6rs\u00f6kte ingripa och hejda folkstormen och man lyckades r\u00e4dda undan de finaste skulpturerna och altartavlorna:<\/p>\n

\u00a0\u201d[…]S\u00e5 gjorde de och kastade och br\u00f6t alla andra bilder itu och rusade fr\u00e5n den ena kyrkan till den andra och d\u00e4rn\u00e4st till klostren(…) – Thomas Kantzow (min \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p><\/blockquote>\n

Vid inbrottet i klostren beskrivs det hur den uppretade folkskaran s\u00f6ndrade allt, br\u00f6t sig in i f\u00f6rr\u00e5den och stal klosterinv\u00e5narnas f\u00f6rn\u00f6denheter, \u00e4ven h\u00e4r plundrade man klosterkyrkorna och eldade upp bilderna. Munkarna och \u201dpapisterna\u201d (de som h\u00e4ngde fast vid den katolska tron) jagades iv\u00e4g ut ur staden. H\u00e4ndelsef\u00f6rloppet var d\u00e4rmed minst sagt v\u00e5ldsamt och mellan raderna kan man sk\u00f6nja kr\u00f6nik\u00f6rens avsmak inf\u00f6r \u00f6verv\u00e5ldet vid anstormningen av kyrkor och kloster.<\/p>\n

Ett av de kloster som drabbades var birgittinernas anl\u00e4ggning Marienkrone som var bel\u00e4get ca. 200 meter utanf\u00f6r stadsportarna. Detta kloster \u00e4r en del av mitt avhandlingsarbete som r\u00f6r birgittinerna i \u00d6stersj\u00f6regionen. D\u00e5 jag f\u00f6rst bekantade mig med dess historia blev jag minst sagt f\u00f6rbluffad \u00f6ver v\u00e5ldet som kr\u00f6nik\u00f6rerna skildrade fr\u00e5n p\u00e5skveckan 1525. Det blev samtidigt ocks\u00e5 klart att klostrets reformationshistoria \u00e4r mycket mer komplex \u00e4n de enskilda h\u00e4ndelserna som intr\u00e4ffade d\u00e5. De lutherska id\u00e9erna hade b\u00f6rjat spridas i Pommern 1520 genom bland andra reformatorn Johannes Bugenhagen och den n\u00e5dde Stralsund i b\u00f6rjan av 1523 d\u00e5 den f.d. premonstratensermunken Christian Ketelhodt f\u00f6rsta g\u00e5ngen predikade d\u00e4r enligt den lutherska l\u00e4ran med underst\u00f6d av stadens r\u00e5d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

K\u00fctertor i Stralsund. Marienkrone var bel\u00e4get ungef\u00e4r 200 meter utanf\u00f6r stadsporten. Foto \u00a9 Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

Klostret Marienkrone hade grundats av stadens borgerskap s\u00e5 sent som 1421 och hade d\u00e4rmed existerat i knappt ett sekel d\u00e5 det anstormades och utrymdes. Birgittinernas kloster var s\u00e5 kallade dubbelkloster med konvent b\u00e5de f\u00f6r nunnor och f\u00f6r munkar, dock strikt \u00e5tskilda fr\u00e5n varandra genom ordens str\u00e4nga byggnadsf\u00f6reskrifter. D\u00e5 klostret attackerades av folkhopen var br\u00f6derna tvungna att fly och nunnorna omplacerades till det sedermera t\u00f6mda dominikanbr\u00f6dernas kloster innanf\u00f6r stadens murar.<\/p>\n

Hur omplaceringen gick till beskrivs av kr\u00f6nik\u00f6ren Bartolomeus Sastrow: P\u00e5 sk\u00e4rtorsdagen (13 april) anl\u00e4nde Birgittinsystrarna till S:ta Katarinaklostret. Systrarna leddes fr\u00e5n sitt gamla kloster, med abbedissan Margareta Gumes i spetsen, tidigt p\u00e5 morgonen mellan kl. 4 och 6. Vid Katarinaklostrets portar mottogs de av borgm\u00e4staren Frantz Wessel som tog abbedissans hand och ledde nunnorna in deras nya hemvist medan de sj\u00f6ng den birgittinska lovs\u00e5ngen \u201dVeni sponsa salvatoris\u201d. Enligt Sastrow fr\u00e5gade abbedissan d\u00e4rp\u00e5 om herr Wessel ville dela en v\u00e4lkomstsk\u00e5l i vin med dem, varp\u00e5 han svarade \u201dAtt det var f\u00f6r tidigt p\u00e5 morgonen f\u00f6r att dricka\u201d \u2013 underf\u00f6rst\u00e5tt var abbedissans invit mycket opassande. Huruvida h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet gick till exakt s\u00e5 som kr\u00f6nik\u00f6ren skriver kan man givetvis diskutera\u2026<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den st\u00e5tliga refektoriesalen i Katarinaklostret (numera Stadsmuseet) \u00e4r ett av de finaste exemplen p\u00e5 tegelgotik i \u00d6stersj\u00f6regionen. Det var hit som Birgittinsystrarna omplacerades den 13 april 1525. Foto \u00a9 Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

De birgittinska systrarna verkar ha anpassat sig till sin nya vardag i Katarinaklostret och det finns flera dokument i stadsarkivet som vittnar om ekonomiska transaktioner som bedrevs p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare. \u00c5r 1543, den 23 april, s\u00e5lde exempelvis \u00e4nkan Katharina W\u00f6stenyghe f\u00f6r 200 sundiska mark en r\u00e4nta med \u00e5rlig avkastning om 10 mark i ett hus som hon \u00e4gde p\u00e5 Frankenstra\u00dfe till klostret.<\/p>\n

Birgittinerna fanns kvar i Katarinaklostret fram till dess att den sista nunnan dog 1559, men det verkar dock som om man efter flytten inte l\u00e4ngre anv\u00e4nde namnet Marienkrone, eftersom klostret enbart omn\u00e4mns som \u201ddas Brigittenkloster\u201d. \u00c4ven om det katolska klostret slutligen uppl\u00f6stes 1559 s\u00e5 levde \u00e4nd\u00e5 arvet fr\u00e5n Birgittinerna kvar i Stralsund \u00e4nda fram till 1800-talet, eftersom klostrets egendom och verksamhet sammanslogs med beginhuset St. Anna till \u201dBrigitten und St. Annen\u201d, en luthersk stiftelse som bl. a. bedrev en flickskola. D\u00e4rmed visar klostret exempel p\u00e5 hur traditioner lever vidare trots h\u00e4ftiga avbrott och hur reformationen i praktiken var en mycket utdragen process som inte var isolerad till p\u00e5sken 1525.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>

Det finns dess v\u00e4rre ingenting kvar av klostrets byggnader, men gatan som uppkallats efter Marienkrone vittnar om klostrets existens. Foto \u00a9 Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

 <\/p>\n

Bilden i banneren \u00e4r en avbildning av Stralsund som ing\u00e5r i den s.k. Stralsunder Bilderhandschrift (1611\u20131615), Stralsunder Stadtarchiv. Foto: Wikimedia Commons.<\/em><\/span><\/p>\n

Mer om \u00e4mnet:<\/strong><\/p>\n

500-\u00e5rsminnet av reformationen firades 2017 i Stralsund:<\/p>\n

Auf den Spuren der Reformation in Stralsund<\/a><\/p>\n

Die Reformation in Stralsund: Ausstellung im Katharinenkloster<\/a><\/p>\n

Litteratur<\/em><\/p>\n

Thomas Kantzow, Chronik von Pommern in Hochdeutscher Mundart. Erste Bearbeitung. Bd. II.<\/em>, ed. Georg Gaebel (Stettin: Verlag von Paul Riekammer, 1898).<\/p>\n

Bartholomeus Sastrow, Bartholom\u00e4i Sastrowen Herkommen, Geburt vnd Lauf seines gantzen Lebens, auch was in dem Denckwerdiges zugetragen, so er mehrentheils selbst gesehen vnd gegenw\u00e4rtig mit angeh\u00f6ret hat, von ihm selbst beschrieben, bd. <\/em>I.<\/em>, ed. Gottlieb C. F. Mohnike (Greifswald: Greifswald Universit\u00e4tsbuchhandlung, 1823).<\/p>\n

Hellmuth Heyden,\u00a0Kirchengeschichte Pommerns 1. Band. Von den Anf\u00e4ngen des Christentums bis zur Reformationszeit<\/em>, zweite ungearbeitete Auflage (K\u00f6ln-Braunsfeld: Verlagsgesellschaft Rudolf M\u00fcller, 1957), s. 210-215.<\/p>\n

Skribenten arbetar med ett avhandlingsprojekt som r\u00f6r Birgittinordens spridning i \u00d6stersj\u00f6regionen under 1400-talet fram till och med reformationseran under 1500-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. I projektet ligger fokus p\u00e5 klostrens administration och kontakter till lokalsamh\u00e4llet.<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia V\u00e5rterminen har precis b\u00f6rjat och universitetets korridorer \u00e4r igen fyllda med studenter och forskare efter julledigheten. Liksom det sjungs i den traditionella juls\u00e5ngen s\u00e5 varar \u201djulen \u00e4nda fram till p\u00e5ska\u201d och \u00e4ven om det nu \u00e4nnu \u00e4r en god bit kvar till p\u00e5sk s\u00e5 kommer jag i denna […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1231,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[487,491,488,492,490,485,489,486,446],"class_list":["post-1219","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1500-tal","tag-bildstorm","tag-kloster","tag-kronikor","tag-pommern","tag-reformation","tag-senmedeltid","tag-stralsund","tag-upplopp"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1219","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1219"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1219\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1258,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1219\/revisions\/1258"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1231"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1219"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1219"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1219"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}