{"id":1260,"date":"2020-02-04T14:16:05","date_gmt":"2020-02-04T12:16:05","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1260"},"modified":"2020-02-04T14:18:50","modified_gmt":"2020-02-04T12:18:50","slug":"anti-fascism-solidaritet-och-blomsterkransen-kring-abo-synagoga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/02\/04\/anti-fascism-solidaritet-och-blomsterkransen-kring-abo-synagoga\/","title":{"rendered":"Anti-fascism, solidaritet, och blomsterkransen kring \u00c5bo synagoga"},"content":{"rendered":"

Av: Kasper Brask\u00e9n, forskardoktor<\/span><\/h3>\n

I det polariserade samh\u00e4llsklimatet konfronteras vi allt oftare av orden fascism, nazism, racism, anti-semitism, och fr\u00e4mlingsfientlighet. M\u00e5nga \u00e4r oroade \u00f6ver de fascistiska id\u00e9ernas \u00e5terkomst. Extremnationalistiska tankeg\u00e5ngar har normaliseras och presenteras som legitima och rumsrena \u2018\u00e5sikter\u2019 som \u00e4ven m\u00e5ste f\u00e5 utrymme i yttrandefrihetens namn. Oron \u00f6ver radikalisering verkar ber\u00e4ttigad, inte minst i ljuset av den hatiska vandalism som \u00c5bo synagoga utsattes f\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rintelsens 75-\u00e5rs minnesdag. Hatets n\u00e4rvaro kan sk\u00f6njas, men motreaktionen fann ocks\u00e5 en omedelbar uppslutning i hela Finland. Samh\u00e4llelig indignation p\u00e5 bred front manifesterades. Som ett tecken p\u00e5 v\u00e5r solidaritet omringades \u00c5bo synagoga av blomster, som en symbolisk mur av k\u00e4rlek och solidaritet mot hatet.<\/p>\n

Blomsterkransen i \u00c5bo kunde ses som en symbolisk forts\u00e4ttning p\u00e5 en l\u00e5ng historia av finl\u00e4ndskt motst\u00e5nd mot fascism och nazism, som en del av anti-fascismens och anti-rasismens m\u00e5ngfacetterade historia. Historieskrivningen om anti-fascismen \u00e4r tyv\u00e4rr ytterst bristf\u00e4llig och f\u00e4rgad av politiska stereotypier. P\u00e5 n\u00e4tets diskussionsforum beh\u00f6ver man inte v\u00e4nta l\u00e4nge f\u00f6r att bli upplyst om att \u201canti-fascism\u201d luktar unken stalinism, \u00f6vervintrad kommunism, eller v\u00e4nstervriden radikalism. G\u00f6ring och Goebbels kunde inte vara mer n\u00f6jda. Den ensidiga associationen \u00e4r forts\u00e4ttningsvis ett de fr\u00e4msta, och kanske mest effektiva, angreppen mot anti-fascismen: att de som g\u00f6r motst\u00e5nd mot de \u2018sanna\u2019 nationella, etnonationalistiska, \u00e4r i sj\u00e4lva verket illegitima v\u00e4nsterprovokat\u00f6rer. Blomstermanifestationen i \u00c5bo \u00e4r ett direkt exempel som omkullkastar den \u201canti-anti-fascistiska\u201d tesen som likst\u00e4ller anti-fascism med kommunism. Trots det kvarst\u00e5r enkelsp\u00e5riga, men seglivade, tankeg\u00e5ngar om anti-fascismens historia och v\u00e4sen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

\u00c5bo Synagoga [ Wikimedia commons CC BY-SA 2.5: Harri Blomberg]<\/p><\/div>Om man j\u00e4mf\u00f6r m\u00e4ngden b\u00f6cker som skrivits om fascismens eller nazismens historia med antalet b\u00f6cker om anti-fascismens historia, finner man b\u00f6rjan till problemet. En s\u00f6kning i bibliotekskatalogen WorldCat visar att ordet fascism anv\u00e4nds i dryga 4900 boktitlar, medan \u201canti-fascism\u201d endast f\u00f6rekommer i cirka 550. Diverse omskrivningar av termerna kan g\u00f6ras, men trenden f\u00f6rblir den samma: Historieskrivningen handlar till \u00f6verv\u00e4gande del om fascismen och nazismen, medan forskningen om anti-fascismen f\u00f6rblivit marginaliserad.<\/p>\n

De tv\u00e5 forskningstraditionerna h\u00e4nger naturligtvis ihop. Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 fascismens och nazismens historia och utveckling f\u00f6r att kunna identifiera och historiskt f\u00f6rst\u00e5 hur dessa r\u00f6relser kunde vinna \u00e5h\u00f6rare och \u00e4ven komma till makten. De flesta b\u00f6ckerna om fascismens historia \u00e4r dessutom skrivna utg\u00e5ende fr\u00e5n en implicit eller explicit anti-fascistisk st\u00e5ndpunkt. Problemet \u00e4r att fascismen och speciellt tyska nazismen \u00e4r s\u00e5 starkt kopplade till andra v\u00e4rldskriget och f\u00f6rintelsen att det idag \u00e4r ytterst sv\u00e5rt att greppa hur man f\u00f6rstod dessa r\u00f6relser innan v\u00e5ra prim\u00e4ra associationer var etablerade. N\u00e4r vi idag h\u00f6r namnen p\u00e5 dessa ideologier t\u00e4nker vi reflexm\u00e4ssigt p\u00e5 f\u00f6rintelsen, anti-semitism, massf\u00f6rst\u00f6relse och totalt krig. Vad h\u00e4nder om vi spolar tillbaka tiden till 1920- och 1930-talet, f\u00f6re krig och f\u00f6rintelse? Det \u00e4r h\u00e4r som anti-fascismens historia blir riktigt intressant: Vad omfattade anti-fascism f\u00f6re fascismen\/nazismen var ofr\u00e5nkomligt sammanbundet med det blodiga slutet? Vilka medel och metoder till\u00e4mpade man och hur talade man om det fascistiska hotet i dess begynnelse? Vilka tecken i tiden varnade man f\u00f6r? Allt fler ser klara paralleller mellan v\u00e5r tid och utvecklingen under 1930-talet d\u00e5 europeiska demokratier en efter en kapitulerade inf\u00f6r det fascistiska hotet, antingen genom att sj\u00e4lv avsev\u00e4rt begr\u00e4nsa det demokratiska systemet eller genom att \u00f6verg\u00e5 till auktorit\u00e4ra h\u00f6gerregimer och inviga oheliga allianser med fascistiska r\u00f6relser, partier och regimer.<\/p>\n

N\u00e4r vi idag g\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser med 1930-talet kan det i v\u00e4rsta fall inviga till en k\u00e4nsla av oundviklighet om historiens upprepning. De r\u00f6da fl\u00e4ckarna p\u00e5 synagogans v\u00e4gg beh\u00f6ver dock inte visa v\u00e4gen. Blomsterkransen kring synagogan i \u00c5bo ber\u00e4ttar om en alternativ historia som talar om anti-fascismens fortsatta relevans. I mitt p\u00e5g\u00e5ende Finlands Akademi forskardoktor projekt om anti-fascismens globalhistoria har jag f\u00e5tt m\u00f6jligheten att studera anti-fascismens m\u00e5ngfacetterade historia runt om in v\u00e4rlden. Redan under 1920-talet tog man fasta p\u00e5 fascismens och nazismens hyckleri, v\u00e5ldsben\u00e4genhet och falska rasl\u00e4ror som utnyttjades f\u00f6r att skapa hatiska gemenskaper. Historien om anti-fascismen i Finland och Norden visar \u00e4ven p\u00e5 en bred, men ofta bortgl\u00f6mda anti-fascistisk repertoar: om aktivism inom ungdomsr\u00f6relser, kultur- och fredsorganisationer, om konservativa, religi\u00f6sa, liberala, socialdemokratiska och kommunistiska r\u00f6relser och partier som motsatte sig fascismen lokalt och internationellt. Den gemensamma n\u00e4mnaren f\u00f6r alla parter var en str\u00e4van efter att upplysa gemene man om den fascistiska faran. Anti-fascisterna skulle agera som v\u00e4ckarklockor: Folk m\u00e5ste ryckas upp fr\u00e5n dvalan och aktiveras f\u00f6r att f\u00f6rsvara det demokratiska samh\u00e4llet – s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4nnu var m\u00f6jligt.<\/p>\n

Problemen, d\u00e5 som nu, var i grunden de samma: hur aktivera folk till det demokratiska systemets f\u00f6rsvar f\u00f6re det kanske var f\u00f6r sent. En central l\u00e4rdom fr\u00e5n historien \u00e4r kanske just blomsterkransens och anti-fascismens f\u00f6rg\u00e4nglighet. Imponerande manifestationer har f\u00f6rverkligats runt om i v\u00e4rlden, men den stora utmaningen har varit att h\u00e5lla liv i aktivismen \u00f6ver tid. Den aktiva solidariteten \u00f6verg\u00e5r till dvala, blomsterkransen vissnar och ger utrymme f\u00f6r nytt hat. Anti-fascismens historia visar p\u00e5 de m\u00e5nga alternativa (b\u00e5de lyckade och misslyckade) metoder som anv\u00e4nts f\u00f6r att marginalisera fascismen. D\u00e4rav beh\u00f6ver inte parallellerna till 1930-talet ta fasta p\u00e5 fascismens oundvikliga spridning, utan p\u00e5 att det \u00e4ven d\u00e5 fanns starka motreaktioner som utvecklade innovativa metoder f\u00f6r h\u00e5lla samh\u00e4llets immunf\u00f6rsvar starkt.<\/p>\n

Bild i baneret: Aixafem El Feixisme [Smash Fascism], 1936, Wikimedia Commons.<\/i><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/p>\n

Stort st\u00f6d f\u00f6r den judiska f\u00f6rsamlingen i \u00c5bo efter f\u00e4rgattacken \u2013 \u00e4rkebiskopen: ”V\u00e5r gemenskap \u00e4r starkare \u00e4n hatet”<\/a><\/p>\n

F\u00e4rgattacken mot synagogan i \u00c5bo polisanm\u00e4ld – polisen ber om tips<\/a><\/p>\n

Etnonationalism \u2013 En stat, ett folk<\/a><\/p>\n

Skribenten arbetar med postdok-projektet \"Towards a Global History of Anti-Fascism: Transnational Civil Society Activism, International Organisations and Identity Politics Beyond Borders, 1922\u20131945\" finansierat av Finlands Akademi (1.9.2017\u201331.8.2020).<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Kasper Brask\u00e9n, forskardoktor I det polariserade samh\u00e4llsklimatet konfronteras vi allt oftare av orden fascism, nazism, racism, anti-semitism, och fr\u00e4mlingsfientlighet. M\u00e5nga \u00e4r oroade \u00f6ver de fascistiska id\u00e9ernas \u00e5terkomst. Extremnationalistiska tankeg\u00e5ngar har normaliseras och presenteras som legitima och rumsrena \u2018\u00e5sikter\u2019 som \u00e4ven m\u00e5ste f\u00e5 utrymme i yttrandefrihetens namn. Oron \u00f6ver radikalisering verkar ber\u00e4ttigad, inte minst i […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1263,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400],"tags":[493,219,300,495,494],"class_list":["post-1260","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","tag-abo-synagoga","tag-anti-fascism","tag-demokrati","tag-manifestationer","tag-samhallsdebatt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1260"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1267,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1260\/revisions\/1267"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1263"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}