{"id":1269,"date":"2020-02-18T12:18:00","date_gmt":"2020-02-18T10:18:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1269"},"modified":"2020-02-18T12:18:00","modified_gmt":"2020-02-18T10:18:00","slug":"kallan-som-aldrig-sinar-och-historikerns-pusselbitar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/02\/18\/kallan-som-aldrig-sinar-och-historikerns-pusselbitar\/","title":{"rendered":"K\u00e4llan som aldrig sinar och historikerns pusselbitar"},"content":{"rendered":"

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Historikern har ofta ett komplicerat f\u00f6rh\u00e5llande till \u201csina\u201d k\u00e4llor. Mycket svett och en del t\u00e5rar spills \u00f6ver bristerna och luckorna i k\u00e4llmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt \u201cfynd\u201d i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande m\u00e4ngden timmar historiker kan jobba med samma k\u00e4lla \u00e4r det f\u00f6ga \u00f6verraskande att vi knyter an med k\u00e4llmaterialet och personerna fr\u00e5n det f\u00f6rflutna som tar form i dem. K\u00e4llmaterialet \u00e4r pusselbitarna vi beh\u00f6ver f\u00f6r att uppfatta bilden av det f\u00f6rflutna. Medan vissa historiker anstr\u00e4nger sig f\u00f6r att hitta tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga pusselbitar f\u00f6r att kunna urskilja vilket motiv som d\u00f6ljer sig bakom k\u00e4mpar andra med ett \u00f6verfl\u00f6d av bitar, som om n\u00e5gon samlat bitar fr\u00e5n tiotals olika pussel i en och samma ask. D\u00e5 jag l\u00e4ser Johan Ehrstedts text om utmaningarna i arkiven i Bangladesh<\/a> kan jag inte l\u00e5ta bli att reflektera \u00f6ver mina \u201cegna\u201d k\u00e4llor \u2013 i synnerhet en unik k\u00e4lla som jag spenderat otaliga timmar med under de senaste \u00e5ren: Nixon inspelningarna.<\/p>\n

Precis som sina f\u00f6retr\u00e4dare i Vita huset ville Richard Nixon spela in diskussioner i str\u00e4van efter dokumentation som ingen kunde ifr\u00e5gas\u00e4tta \u2013 inspelningarna som kom att kosta presidenten sin post var till en b\u00f6rjan t\u00e4nkt som en f\u00f6rsvarsmekanism. Det fanns inget sk\u00e4l f\u00f6r Nixon att oroa sig \u00f6ver inspelningarna, s\u00e5v\u00e4l John F. Kennedy som Lyndon B. Johnson hade lyckats h\u00e5lla sina inspelningar hemliga och hade full kontroll \u00f6ver dessa. Det som g\u00f6r Nixon inspelningarna en alldeles unik k\u00e4lla \u00e4r det faktum att de, till skillnad fr\u00e5n tidigare presidenters inspelningssystem, installerades med en r\u00f6staktiveringsfunktion. Mellan februari 1971 och juli 1973 spelade systemet in 3,432 timmar av k\u00e4llmaterial i form av oinskr\u00e4nkta diskussioner mellan presidenten, hans n\u00e4rmsta m\u00e4n och g\u00e4ster. Endast ett f\u00e5tal personer k\u00e4nde till inspelningssystemet och Nixon sj\u00e4lv var \u00f6vertygad om att han skulle ha full kontroll \u00f6ver materialet. Som helhet utg\u00f6r Nixon inspelningarna allts\u00e5 en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande k\u00e4lla som bidrar med insyn utan motstycke. Det \u00e4r enkelt att frossa vid ymnighetshornet men det \u00e4r \u00e4ven l\u00e4tt att storkna i \u00f6verfl\u00f6det \u2013 det \u00e4r helt enkelt f\u00f6r m\u00e5nga pusselbitar i l\u00e5dan. Att identifiera de r\u00e4tta pusselbitarna \u00e4r utmanande och framf\u00f6rallt tidskr\u00e4vande men underl\u00e4ttas av medf\u00f6ljande dokument arkivister framst\u00e4llt.<\/p>\n

Min f\u00f6rsta kontakt med Nixon inspelningarna kom i form av en r\u00e4tt s\u00e5 \u00f6k\u00e4nd inspelning d\u00e4r presidenten diskuterar tv-komedin All in the Family<\/em> med sina n\u00e4rmaste m\u00e4n, John Ehrlichman och H.R. Haldeman. Nixon hatade programmet och upplevde att det f\u00f6rl\u00f6jligade hans politiska anh\u00e4ngare. St\u00f6dd av Ehrlichman och Haldeman kastade presidenten sig in i en jeremiad om moraliskt f\u00f6rfall och homosexualitet. Diskussionen avbryts pl\u00f6tsligt av en entonig signal. Ett ov\u00e4lkommet ljud men en v\u00e4lkommen p\u00e5minnelse om de etiska gr\u00e4nserna forskaren m\u00f6ter, vi beh\u00f6ver faktiskt inte veta vilka personer landets president, befogat eller inte, beskriver som homosexuella. Samtidigt p\u00e5minner signalen om att \u00e4ven denna k\u00e4lla har sina begr\u00e4nsningar och om att \u00e4ven h\u00e4r skett ett urval \u2013 vissa diskussioner existerar men \u00e4r inte tillg\u00e4ngliga. Tillg\u00e5ngen till inspelningar begr\u00e4nsas bland annat av s\u00e4kerhetssk\u00e4l eller med h\u00e4nsyn till privatpersoners integritet. Eftersom alla inspelningar redan behandlats av arkivister ompr\u00f6vas de ursprungliga besluten an efter att forskare ans\u00f6ker om tillg\u00e5ng till de censurerade inspelningarna.<\/p>\n

Processen blev bekant f\u00f6r mig f\u00f6rra h\u00f6sten d\u00e5 en diskussion Nixon f\u00f6rde med en n\u00e4ra r\u00e5dgivare pl\u00f6tsligt slutade med samma bekanta signal. Dokumenten visade att den otillg\u00e4ngliga delen ber\u00f6rde privata fr\u00e5gor och d\u00e4rmed inte var tillg\u00e4nglig. Sj\u00e4lva diskussionen handlade dock om hur Nixon administrationen kunde p\u00e5verka tv-n\u00e4tverkens nyhetsrapportering och \u00e4ven om presidenten och hans r\u00e5dgivare diskuterade ledningen f\u00f6r Columbia Broadcasting System, i synnerhet grundaren och direktionsordf\u00f6randen William Paley, fanns det inte n\u00e5gon uppenbar antydan om att samtalets riktning var mot det privata. Ett fr\u00f6 av misst\u00e4nksamhet, eller kanske snarare hopp om en m\u00f6jlighet, b\u00f6rjade gro hos mig. Ett fr\u00f6 som lagts n\u00e5gon m\u00e5nad tidigare.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Nixon i diskussion med sina n\u00e4rmsta m\u00e4n (f.v. H.R. Haldeman, Dwight Chapin, John Ehrlichman)<\/p><\/div>\n

F\u00f6rra sommaren v\u00e4ckte n\u00e4mligen en nyligen \u00f6ppnad inspelning<\/a>, som avsl\u00f6jade Richard Nixon och Ronald Reagans \u00f6ppna rasism, diskussion bland s\u00e5v\u00e4l historiker som allm\u00e4nheten. \u00d6ver telefon talar presidenten med sin partikollega, d\u00e5varande guvern\u00f6r i Kalifornien och tio \u00e5r senare sj\u00e4lv president, om F\u00f6renta Nationernas beslut att erk\u00e4nna Folkrepubliken Kina framom Taiwan. \u201dTo see those, those monkeys from those African countries \u2013 damn them, they\u2019re still uncomfortable wearing shoes!\u201d utbrister Reagan.<\/p>\n

Inspelningen hade inte varit tillg\u00e4nglig f\u00f6r forskare eller allm\u00e4nheten eftersom den ursprungligen uppfattats vara av privat natur \u2013 ett orimligt p\u00e5st\u00e5ende med facit p\u00e5 hand. Som tidigare direkt\u00f6r f\u00f6r Richard Nixon Presidential Library and Museum hade Timothy J. Naftali (New York University) h\u00f6rt rykten om ett dramatiskt samtal mellan de tv\u00e5 republikanerna och kunde nu ans\u00f6ka om att inspelningarna med Reagan skulle ompr\u00f6vas. Diskussionen ifr\u00e5ga \u00e4r ett praktexempel p\u00e5 vilken unik k\u00e4lla Nixon inspelningarna \u00e4r, en diskussion som varken Nixon eller Reagan n\u00e5gonsin hade velat se offentligg\u00f6ras, samtidigt som det ursprungliga beslutet att h\u00e5lla diskussionen otillg\u00e4nglig tydligg\u00f6r begr\u00e4nsningarna i k\u00e4llan. Sj\u00e4lv v\u00e4ntar jag \u00e4nnu p\u00e5 beslut g\u00e4llande diskussionen kring CBS och William Paley. Det kan fortfarande dr\u00f6ja n\u00e5gon m\u00e5nad f\u00f6re jag kan hoppas p\u00e5 besked. Naftali har beskrivit utmaningarna<\/a> som inspelningarna presenterar som \u201done of the most complicated archival challenges the U.S. government has faced.\u201d Trots utmaningarna och bristerna \u00e4r Nixon inspelningarna f\u00f6r mig fortfarande k\u00e4llan som aldrig sinar och jag ser framemot att \u00e5terv\u00e4nda.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Oscar Winberg, doktorand i Allm\u00e4n historia Historikern har ofta ett komplicerat f\u00f6rh\u00e5llande till \u201csina\u201d k\u00e4llor. Mycket svett och en del t\u00e5rar spills \u00f6ver bristerna och luckorna i k\u00e4llmaterialet vi jobbar med. Samtidigt kan ett viktigt \u201cfynd\u201d i arkiven ge en kraftig adrenalinkick och efter den betydande m\u00e4ngden timmar historiker kan jobba med samma k\u00e4lla […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1271,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[498,209,497,459,496,201],"class_list":["post-1269","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-all-in-the-family","tag-amerikansk-politik","tag-inspelningar","tag-kallor-kallmaterial","tag-richard-nixon","tag-usa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1269","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1269"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1269\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1273,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1269\/revisions\/1273"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1269"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1269"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1269"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}