{"id":1277,"date":"2020-03-19T10:29:44","date_gmt":"2020-03-19T08:29:44","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1277"},"modified":"2020-03-19T10:35:57","modified_gmt":"2020-03-19T08:35:57","slug":"tanka-motstroms-kan-vara-stort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/03\/19\/tanka-motstroms-kan-vara-stort\/","title":{"rendered":"T\u00e4nka motstr\u00f6ms kan vara stort"},"content":{"rendered":"

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Med f\u00f6rsta bandet av sin Svea rikes historia<\/em> (1747) kom Olof Dalin att r\u00f6ra om ordentligt i den d\u00e5tida intellektuella myrstacken. Han utgick h\u00e4r ifr\u00e5n att Anders Celsius hade r\u00e4tt som h\u00e4vdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per \u00e5r. Sverige var inget urgammalt rike eftersom landet legat under vatten \u00e4nnu n\u00e5gra \u00e5rhundraden f\u00f6re Kristi f\u00f6delse. D\u00e4rmed blev den storst\u00e5tliga g\u00f6ticistiska historieskrivningen med Sverige i rollen som folkens urhem om\u00f6jlig. Tanken om en l\u00e5ngsam och alltj\u00e4mt p\u00e5g\u00e5ende vattenminskning stred ocks\u00e5 mot Bibelns skapelseber\u00e4ttelse.<\/p>\n

Johan Browallius som verkat som professor vid akademin i \u00c5bo kom att kr\u00f6na sin karri\u00e4r som biskop i \u00c5bo. I en skrift Bet\u00e4nkande om vattuminskningen<\/em> som kom ut postumt 1755 gick han in f\u00f6r att visa hur fel alla de som h\u00e4vdade att havet f\u00f6rlorade vatten hade. Han kunde peka p\u00e5 svagheter i vattenminskningsteoretikernas argumentation samtidigt som han inte helt \u00f6vertygande f\u00f6rsvarade Bibeln som en naturvetenskaplig auktoritet som aldrig fick ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Biskop Johannes Browallius, portr\u00e4tt, olja p\u00e5 duk, Margareta Capsia, ca. 1750, Helsingfors universitetsmuseum.<\/p><\/div>\n

Efter Browallius skrift s\u00e4nkte sig tystnaden i det svenska vetenskapssamfundet. Men tecken p\u00e5 att havet hade dragit sig tillbaka i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det fanns d\u00e4r och f\u00f6rbryllade. \u00a0Lantm\u00e4teridirekt\u00f6r Ephraim Otto Runeberg i Vasa kom att bli den som \u00f6ppnade upp f\u00f6r ett nytt s\u00e4tt att t\u00e4nka. Han hade tagit till sig Browallius skarpa kritik av vattenminskningsteorin. Men s\u00e4rskilt i \u00d6sterbotten var tecknen m\u00e5nga p\u00e5 \u201dvatnets forna h\u00f6gd\u201d, det gick inte att blunda f\u00f6r dem. Han t\u00e4nkte sig nu att jordskorpan inte var stabil utan att det kunde ske och hade skett f\u00f6rskjutningar. Han \u00e4gnade sig \u00e5t ett motstr\u00f6mst\u00e4nkande som ibland \u00e4r just det som beh\u00f6vs f\u00f6r att vetenskapen skall g\u00e5 vidare. Han publicerade 1765 de r\u00f6n han gjort under 12 \u00e5r och slutsatserna utg\u00e5ende fr\u00e5n dem i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar som Anm\u00e4rkningar <\/em>om n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 jordytan i allm\u00e4nhet, och under de kalla climaterna i synnerhet<\/em>. Problemet med vattenminskningsteorin var att den f\u00f6rutsatte att vattnet minskade lika mycket \u00f6verallt p\u00e5 planeten. Men om man, i likhet med Runeberg, t\u00e4nkte sig att det var landet som h\u00f6jde sig beh\u00f6vde det h\u00e4r inte ha skett \u00f6verallt. Landh\u00f6jningen var stor p\u00e5 nordligare breddgrader och han utgick f\u00f6ljaktligen ifr\u00e5n att klimatet m\u00e5ste ha betydelse.<\/p>\n

Runeberg t\u00e4nkte sig s\u00e5ledes att det var landet i norr som steg och gick ocks\u00e5 in f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r. Landh\u00f6jningen \u00e4gde rum grund av att havsvattnet och de vattenfyllda jordlagren vid strandlinjen fr\u00f6s till. Den strandn\u00e4ra isen satt ihop med den frusna jordskorpan vid stranden och n\u00e4r det blev h\u00f6gvatten lyftes sedan b\u00e5de isen och den frusna jordskorpan upp. Hans f\u00f6rklaringsf\u00f6rs\u00f6k \u00e4r r\u00e4tt naivt, kan vi tycka som l\u00e4rt oss om istid(er) och en jordskorpa som \u00e5tertar sin form sedan den befriats fr\u00e5n ett tungt ist\u00e4cke. Men det h\u00e4r \u00e4r insikter som tog form f\u00f6rst under 1800-talet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

”Ongef\u00e4rlig charta \u00f6fver \u00d6sterbottns l\u00e4n som utm\u00e4rcker dess v\u00e4gar str\u00f6mmar och passager vid hvarjehanda p\u00e5kommande r\u00f6relser”, ritad av Gustav Abraham Piper, omkring 1750, 40 x 31 cm, Nationalbiblioteket, Helsingfors.<\/p><\/div>\n

Runeberg var sysselsatt med skattl\u00e4ggning och storskifte i \u00d6sterbotten gjorde egna iakttagelser under sina \u00e4mbetsresor, studerade kartor och gjorde experiment. Han fyllde cylindrar med vatten f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 hur mycket vatten som fryser till is utvidgade sig och han fuktade jord som han sedan l\u00e4t frysa f\u00f6r att se vad som h\u00e4nde. Han samtalade ocks\u00e5 med fiskare och b\u00f6nder som kunde ber\u00e4tta om hur vattnet hade dragit sig tillbaka.<\/p>\n

\u00d6verste Carl Fredrik Nordenski\u00f6ld, som i likhet med Runeberg var ledamot av Vetenskapsakademien, st\u00e4llde sig skeptisk till Runebergs id\u00e9 om land som h\u00f6jde eller s\u00e4nkte sig. Han gick i polemik med Runeberg och h\u00f6ll f\u00f6re att vattenminskningen var ett faktum och t.o.m. var dubbelt st\u00f6rre \u00e4n vad som antagits. Eftersom l\u00f6s jord f\u00f6ljde med vattnet som rann ut ur floderna och sedimenterades p\u00e5 havsbottnen m\u00e5ste vattnet minska, i annat fall skulle jorden \u00f6versv\u00e4mmas, n\u00e5got som var emot Guds l\u00f6fte. St\u00f6d f\u00f6r sin tanke om f\u00f6rskjutningar i jordskorpan fick Runeberg d\u00e4remot av Vetenskapsakademiens preses astronomen Bengt Ferrner som hade gjort en omfattande resa i Europa och som utg\u00e5ende fr\u00e5n den empiri han d\u00e5 samlat kom till samma slutsatser som Runeberg. Runeberg framst\u00e5r \u00e4nd\u00e5 som n\u00e5got mer avancerad som vetenskapsman \u00e4n Ferrner i och med att han utvecklade en teori om varf\u00f6r landh\u00f6jningen \u00e4gde rum i omr\u00e5den med kallt klimat.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den avv\u00e4gda landh\u00f6jningen [mm\/\u00e5r]<\/a> enligt landh\u00f6jningsmodellen NKG2016LU. Lantm\u00e4teriet, Sverige.<\/p><\/div>Helt ville Runeberg inte distansera sig fr\u00e5n Bibelns skapelseber\u00e4ttelse, r\u00f6relserna i jordskorpan som kunde vara dramatiskt stora betydde inte att de f\u00f6rsta bergen om\u00f6jligt kunde vara Skaparens verk, och han r\u00e4knade ocks\u00e5 med att en syndaflod hade drabbat jorden. Men han var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst och fr\u00e4mst empirikern och skrev: \u201d\u00e4r jag ben\u00e4gnare at tro det jag ser, \u00e4n at f\u00f6r h\u00f6flighet skull antaga det jag icke ser\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Nils Erik Villstrand, professor emeritus i Nordisk historia Med f\u00f6rsta bandet av sin Svea rikes historia (1747) kom Olof Dalin att r\u00f6ra om ordentligt i den d\u00e5tida intellektuella myrstacken. Han utgick h\u00e4r ifr\u00e5n att Anders Celsius hade r\u00e4tt som h\u00e4vdade att vattnet i haven minskade med omkring en centimeter per \u00e5r. Sverige var inget […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1282,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[416,500,502,423,503,501],"class_list":["post-1277","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1700-tal","tag-landhojning","tag-lantmateri","tag-osterbotten","tag-paradigmskifte","tag-vetenskapsakademien"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1277","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1277"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1277\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1286,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1277\/revisions\/1286"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}