{"id":1287,"date":"2020-03-20T16:05:12","date_gmt":"2020-03-20T14:05:12","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1287"},"modified":"2020-03-20T16:05:12","modified_gmt":"2020-03-20T14:05:12","slug":"globaliseringens-gulbleke-ryttare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/03\/20\/globaliseringens-gulbleke-ryttare\/","title":{"rendered":"Globaliseringens gulbleke ryttare"},"content":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Globaliseringen, l\u00e4r vi studenterna, \u00e4r lika med sammanl\u00e4nkningar, n\u00e4tverk och fl\u00f6den. Kommunikation \u00f6ver kontinenterna, f\u00f6rbindelser, sammanfl\u00e4tningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einf\u00fchrung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) f\u00f6reslagit sex ing\u00e5ngar \u2013 koncept \u2013 som (enskilt eller i kombination) kan anl\u00e4ggas f\u00f6r att ur ett globalhistoriskt perspektiv de- och rekonstruera g\u00e5rdagens spatiala och temporala dimensioner. De sex ing\u00e5ngarna \u00e4r: 1) f\u00f6rbindelser och sammankopplingar (connections); 2) rum och plats \u2013 relationellt eller fixerat, f\u00f6rest\u00e4llt eller lokaliserat, m\u00e5ngfalt eller samtidigt, avgr\u00e4nsat eller flytande, n\u00e4ra eller fj\u00e4rran; 3) tid; 4) Akt\u00f6rer och akt\u00f6rskap (agency); 5) strukturer \u2013 m\u00f6jligg\u00f6rande eller begr\u00e4nsande: handlingsutrymme (capacity), handlingsm\u00f6jligheter (potentiality), handlingsf\u00f6rm\u00e5ga (capability); 6) transit eller tiden och rummet mellan tv\u00e5 slutpunkter \u2013 mellanh\u00e4nder och f\u00f6rmedlare som l\u00e4nkar ihop, f\u00f6rbinder eller agerar som budb\u00e4rare. Listan kan g\u00f6ras l\u00e5ng, de tematiska ing\u00e5ngarna \u00e4r i princip o\u00e4ndliga, det g\u00e4ller att avgr\u00e4nsa och fokusera. Syfte och fr\u00e5gest\u00e4llningen \u00e4r avg\u00f6rande och, sj\u00e4lvklart, det empiriska k\u00e4llmaterialet.<\/p>\n

Globalhistoriker har sedan vi myntade begreppet brottats med fr\u00e5gan: vad \u00e4r globalhistoria? Sj\u00e4lv h\u00f6r jag till majoriteten av oss som anser att globalhistoria varken \u00e4r en metod eller en teori, snarare ett perspektiv. Globalhistoria m\u00e5 vara f\u00f6r en del \u201dthe history of everything\u201d eller Den Allomfattande V\u00e4rldshistorien, f\u00f6r andra \u00e4r det framf\u00f6r allt globaliseringens (l\u00e5nga) historia och dess lokala\/regionala\/kontinentala\/globala konsekvenser. Sjukdomar, epidemier och pandemier \u00e4r exempel p\u00e5 hur olika historievetenskapliga perspektiv ger olika utslag. Studerades sjukdomarnas och epidemiernas\/pandemiernas historia f\u00f6re William McNeills banbrytande Plagues and Peoples (1976; Farsoterna i historien, 1975) ofta ur ett lokalt eller nationellt perspektiv, har senare sjukdoms- och milj\u00f6historiker f\u00f6ljt McNeill och Alfred Crosby (Ecological Imperialism: The Biological Expansion of Europe, 1986) i sp\u00e5ren och kombinerat de olika ing\u00e5ngarna som Wenzlhuemer pl\u00e4derar f\u00f6r.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Flygblad fr\u00e5n New York 1832. Har framg\u00e5r hur man d\u00e5 trodde att koleran kunde f\u00f6rebyggas genom att undvika f\u00f6rt\u00e4randet av r\u00e5a gr\u00f6nsaker och kallt vatten. New York Board of Health 1832.<\/p><\/div>\n

Sjukdomarnas och farsoternas historia alltid gr\u00e4ns\u00f6verskridande. Huruvida de \u00e4r globala beror p\u00e5 definitionen av termen \u2019global\u2019. Ifall \u2019global\u2019 \u00e4r lika med v\u00e4rldsomfattande i bem\u00e4rkelsen att en farsot hems\u00f6ker (n\u00e4stan) alla v\u00e4rldens h\u00f6rn och i varje fall alla bebodda kontinenter \u2013 med andra ord: historikerns perspektiv fr\u00e5n M\u00e5nen p\u00e5 Jorden (fast, m\u00e5 det till\u00e4ggas: \u00e4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att se skuggsidan av jorden eller f\u00f6rblir den f\u00f6rest\u00e4lld?) \u2013 s\u00e5 \u00e4r kan ingen av farsoterna f\u00f6re 1492 betecknas som globala pandemier. Vilken blir d\u00e5 den f\u00f6rsta globala pandemin? En pandemi \u00e4r ett epidemiskt utbrott av en sjukdom som spridit sig \u00f6ver internationella gr\u00e4nser, ofta en infektionssjukdom; sjukdomen f\u00f6rekommer endemiskt p\u00e5 best\u00e4mda platser (orter men \u00e4ven regioner) men kan som en f\u00f6ljd av interna och externa orsaker sprida sig utanf\u00f6r dessa orter\/regioner till omr\u00e5den d\u00e4r befolkningen (eller husdjuren) inte har n\u00e5gon motst\u00e5ndskraft eller varit i kontakt med den sjukdomsframkallande mikroorganismen (bakterien, viruset, etc). Epidemiologer talar om en \u2019virgin soil\u2019 effekt \u2013 mikroorganismen kommer till \u201djungfrulig\u201d mark, en stor del an befolkningen insjuknar och d\u00f6dligheten \u00e4r oftast h\u00f6g.<\/p>\n

Ett flertal variabler spelar dock en roll f\u00f6r att ett epidemiskt utbrott intr\u00e4ffar, eskalerar och \u00f6verg\u00e5r till en pandemi. Variabel ett: befolkningsm\u00e4ngd och -t\u00e4thet. Variabel tv\u00e5: f\u00f6rbindelsernas omf\u00e5ng, r\u00e4ckvidd och snabbhet. Variabel tre: kulturellt och socialt beteende. Variabel fyra: \u00e5rstiden. Variabel fem: ekonomiska \u00f6verv\u00e4ganden och intressen. Variabel sex: politiska beslut. Variabel sju: n\u00e4ringsstruktur. Variabel \u00e5tta: logistik. Variabel nio: tidsfaktorn (b\u00e5de i geografisk och epidemiologisk h\u00e4nseende \u2013 avst\u00e5nd mellan orter och inkubationstid etc). Listan kan s\u00e4kerligen g\u00f6ras \u00e4nnu l\u00e4ngre. Alla dessa variabler \u00e4r dock \u201dhumana\u201d i den bem\u00e4rkelsen att de fokuserar p\u00e5 m\u00e4nsklig aktivitet och akt\u00f6rskap, p\u00e5 strukturer och kommunikationer som skapats och uppr\u00e4ttas av m\u00e4nniskan. Dock missar ett s\u00e5dant perspektiv den mest centrala akt\u00f6ren: mikroorganismen. McNeills bok var i detta avseende banbrytande emedan han studerade farsoternas historia ur \u201dupphovsmakarens\u201d perspektiv \u2013 m\u00e4nniskor, djur och am\u00f6bor \u00e4r endast v\u00e4rdar (\u201dv\u00e4rddjur\u201d) f\u00f6r sjukdomsframkallande mikroorganismer.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Le Chol\u00e9ra – Le P\u00e9tit Journal 1 december 1912<\/p><\/div>\n

Av de olika \u201dhumana\u201d variabler \u00e4r tidsfaktorn m\u00f6jligtvis den mest centrala f\u00f6r att ett epidemiskt utbrott f\u00e5r pandemiska dimensioner. Vilken \u00e4r inkubationstiden, hur l\u00e5ng str\u00e4cka kan v\u00e4rden r\u00f6ra sig innan sjukdomen bryter ut (dvs mikroorganismen s\u00f6ker sig till nya v\u00e4rdar), vilken \u00e4r \u00e5rstiden? Globaliseringen kan uttryckas i formeln (tid x rum) d\u00e4r tiden f\u00f6r att avl\u00e4gga samma avst\u00e5nd krymper i takt med tekniska utvecklingar. \u201dTime-space-compression\u201d noterar David Harvey i sin The Condition of Postmodernity (1989), \u201d\u00e5ngrevolutionen\u201d konstaterar teknik- och globalhistorikerna, eller kanske b\u00e4ttre: kommunikationsrevolutionen som inleder och markerar den moderna globaliseringen under 1800-talet. Och som \u00e4ven resulterade i den f\u00f6rsta globala pandemin, n\u00e4mligen den andra kolerapandemin som spred sig p\u00e5 1830-talet \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Fast kopplingen till just \u00e5ngrevolutionen haltar p\u00e5 denna punkt: f\u00f6re 1870-talet dominerade \u00e4nnu segelfartygen och deras hastighet hade inte n\u00e4mnv\u00e4rt \u00f6kat. D\u00e4remot deras antal samt volymen av transporter, inklusive m\u00e4nniskor.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tiden kopplat med rummet \u00e4r den r\u00f6da tr\u00e5den i ber\u00e4ttelsen om den moderna och hypermoderna globaliseringen, inte minst om globala pandemiers utbredning, omf\u00e5ng och inverkan. Medan det tog sju \u00e5r f\u00f6r koleran att f\u00f6rflytta sig fr\u00e5n Bengalen (1826) till Nordamerika (1832) under den andra pandemin, spred den sig p\u00e5 tre \u00e5r under den fj\u00e4rde pandemin fr\u00e5n Bengalen (1864) till Sydamerika (1866). \u201dDie Mutter aller Pandemien\u201d (Die Zeit, 30.1.2020) eller influensapandemin (\u201dSpanska sjukan\u201d) spred sig som en l\u00f6peld \u00f6ver hela jordklotet p\u00e5 mindre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r (1918\u20131919\/1920), f\u00f6r COVID-19 en m\u00e5nad (februari-mars 2020). Fast n\u00e5gon nyhet \u00e4r detta inte \u2013 med den hypermoderna globaliseringens \u201dkrympande\u201d v\u00e4rld noterade Michael B.A. Oldstone (Viruses, Plagues, and History, 1998) att just tidsfaktorn kommer att vara den mest avg\u00f6rande huruvida Apokalypsens gulbleke ryttare kan stoppas i tid.<\/p>\n

Bannerets bild 'Ignorance is more destructive than war'<\/a> \u00e4r tagen fr\u00e5n Louis A. Hansen, Epidemics - How to meet them<\/em> (Washington 1919), p. 10<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia Globaliseringen, l\u00e4r vi studenterna, \u00e4r lika med sammanl\u00e4nkningar, n\u00e4tverk och fl\u00f6den. Kommunikation \u00f6ver kontinenterna, f\u00f6rbindelser, sammanfl\u00e4tningar, kontakter. Translokala, transregionala, transnationella, transkontinentala, globala. Roland Wenzlhuemer har i sin nya bok Globalgeschichte schreiben: Eine Einf\u00fchrung in 6 Episoden (2017; Doing Global History: An introduction in 6 concepts, 2019) f\u00f6reslagit sex […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1292,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[410,411,427,507,506,505,211],"class_list":["post-1287","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-1800-tal","tag-1900-tal","tag-aktualiteter","tag-allman-historia","tag-globalisering","tag-pandemi","tag-rumslighet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1287","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1287"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1287\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1299,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1287\/revisions\/1299"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1287"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1287"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1287"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}