{"id":1300,"date":"2020-03-26T12:25:33","date_gmt":"2020-03-26T10:25:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1300"},"modified":"2020-03-26T12:40:18","modified_gmt":"2020-03-26T10:40:18","slug":"sa-borde-ni-veta-hur-har-star-till-i-landet-svara-tider-i-nadendals-kloster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/03\/26\/sa-borde-ni-veta-hur-har-star-till-i-landet-svara-tider-i-nadendals-kloster\/","title":{"rendered":"\u201dS\u00e5 borde ni veta hur h\u00e4r st\u00e5r till i landet\u201d \u2013 sv\u00e5ra tider i N\u00e5dendals kloster"},"content":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

\u00c5r 1509 st\u00e5r det antecknat i Vadstenadiariet<\/em><\/a> (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen f\u00f6r Marie beb\u00e5delse (25 mars) kom ett brev fr\u00e5n N\u00e5dendals kloster som inneh\u00f6ll den fruktansv\u00e4rda nyheten att 35 systrar och br\u00f6der i klostret under f\u00f6reg\u00e5ende h\u00f6st hade d\u00f6tt i en pestepidemi som hade h\u00e4rjat i klostret.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Vadstenadiariet f. 193v.<\/p><\/div>\n

Det h\u00e4r innebar ett h\u00e5rt slag f\u00f6r N\u00e5dendal. Vi vet inte exakt hur m\u00e5nga som bodde i klostret vid den h\u00e4r tidpunkten, men att s\u00e5 m\u00e5nga som 35 br\u00f6der och systrar omkom innebar f\u00f6rmodligen \u00f6ver h\u00e4lften av dess inv\u00e5nare. Diarienotisen visar dock trots sin korthet hur f\u00f6r\u00f6dande en sjukdom som pesten kunde bli d\u00e5 den n\u00e5dde ett kloster d\u00e4r inv\u00e5narna bodde n\u00e4ra inp\u00e5 varandra. Man f\u00e5r ocks\u00e5 observera att notisen endast vittnar om hur m\u00e5nga nunnor och munkar som dog innanf\u00f6r klausuren, utanf\u00f6r denna bodde det \u00e4nnu fler personer s\u00e5som leksystrar och -br\u00f6der (d.v.s. s\u00e5dana som inte hade avgett klosterl\u00f6ften) samt en del tj\u00e4nstefolk. D\u00e4rmed kan man misst\u00e4nka att det verkliga antalet omkomna var h\u00f6gre \u00e4n de 35 systrar och br\u00f6der som anges i diariet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

N\u00e5dendals systrakonvents sigill. Historiska musset, Stockholm. Foto: Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

I Vadstena h\u00f6rsammade man dotterklostrets b\u00f6n om hj\u00e4lp och f\u00f6ljande sommar skickades sex systrar och tv\u00e5 br\u00f6der dit. En av br\u00f6derna var generalkonfessorn sj\u00e4lv, Sven Tordsson, som till och med kom att permanent stanna kvar i N\u00e5dendal. D\u00e5 systrarna och br\u00f6derna fr\u00e5n Vadstena hade vistats i N\u00e5dendal i drygt ett \u00e5r, skrev han ett brev hem i b\u00f6rjan av oktober 1510<\/a> och ber\u00e4ttade att allt nu stod b\u00e4ttre till i klostret och att abbedissan\u00a0 med alla br\u00f6derna och systrarna var mycket tacksamma f\u00f6r hj\u00e4lpen som de hade f\u00e5tt fr\u00e5n moderklostret. Vidare beskrev han hur N\u00e5dendal hade undg\u00e5tt plundring av den danska flottan under Otto Ruds ledning genom att betala dem 25 mark. Trupperna hade dessf\u00f6rrinnan br\u00e4nt ner \u00c5bo och plundrat staden p\u00e5 dess rikedomar, vilket var en av f\u00f6rvecklingarna i de p\u00e5g\u00e5ende unionskrigen.<\/p>\n

Det \u00e4r endast genom kortfattade rapporter som vi f\u00e5r kunskap om de h\u00e5rda tiderna i \u00c5botrakten. De ger inte heller desto mer info om hur man f\u00f6rh\u00f6ll sig till epidemin, den kalla vintern och det p\u00e5g\u00e5ende kriget som gjorde situationen \u00e4nnu sv\u00e5rare. Det \u00e4r dock fr\u00e4mst genom korrespendensen som g\u00e4llde krigsf\u00f6rvecklingarna som vi f\u00e5r vetskap om de p\u00e5g\u00e5ende epidemierna. Pesten var under senmedeltiden en farsot som \u00e5terkom regelbundet, i Norden s\u00e4rskilt under h\u00f6starna, och ibland finns vittnesber\u00e4ttelser som denna d\u00e4r vi f\u00e5r k\u00e4nnedom om dess h\u00e4rjningar, men man f\u00e5r anta att det antagligen ocks\u00e5 finns m\u00e5nga epidemiv\u00e5gor som inte har l\u00e4mnat n\u00e5gra direkta sp\u00e5r i k\u00e4llorna. 1508 var inte heller f\u00f6rsta g\u00e5ngen som N\u00e5dendal drabbades av pesten. \u00c5r 1496<\/a> skrev\u00a0 klostrets generalkonfessor, Arvid Niklisson, \u201di hast\u201d till Vadstena och ber\u00e4ttade att 50 personer under det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret hade omkommit i klostret:<\/p>\n

\u201dIfjol var h\u00e4r den sv\u00e5raste pestilens s\u00e5 att det i v\u00e5r borgarg\u00e5rd dog 50 m\u00e4nniskor och det var inte fler vid liv \u00e4n en piga och tv\u00e5 gamla kvinnor och n\u00e5gra dr\u00e4ngar fanns kvar. Vi fick inte ved och ej heller n\u00e5got i matv\u00e4g eftersom ingen v\u00e5gade komma till oss och vi inte kunde g\u00e5 ut.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

P\u00e5 grund av att ryska trupper samma \u00e5r hade plundrat flera finl\u00e4ndska landskap hade N\u00e5dendal ocks\u00e5 sv\u00e5rt att samla in V\u00e5rfrupenningen, en form av skatt som alla inv\u00e5nare i riket skulle betala till birgittinerna, och Arvid Niklisson skriver i brevet till Vadstena att de\u00a0 nu inte visste hur de skulle klara sig. Dessutom hade det varit en mycket h\u00e5rd vinter och flera systrar och br\u00f6der hade d\u00f6tt i sviterna av den. Han vittnade ocks\u00e5 om att de som var kvar i klostret var mycket r\u00e4dda och de visste inte hur de skulle leva om de var kvar i klostret eftersom de inte heller kunde uppb\u00e4ra n\u00e5gra inkomster av sina landbor. Problemet var allts\u00e5 att N\u00e5dendal inte kunde samla in proviant och inkomster fr\u00e5n sina underliggande g\u00e5rdar och man \u00f6nskade d\u00e4rmed bist\u00e5d fr\u00e5n Vadstena i form av\u00a0 spannm\u00e5l som man lovade \u00e5terbetala s\u00e5 fort man kunde. Ytterligare skriver generalkonfessorn att om de var tvungna att fly fr\u00e5n sitt kloster s\u00e5 \u00f6nskade man f\u00e5 h\u00e4rb\u00e4rge i det hus som Vadstena \u00e4gde i Stockholm.\u00a0 Dessutom hade riksf\u00f6rest\u00e5ndaren Sten Sture och biskopen i \u00c5bo inr\u00e5tt honom att bege sig till Stockholm f\u00f6r att samla in proviant till de b\u00e5da konventen i N\u00e5dendal, men han uppgav sig vara kroppsligen f\u00f6r svag f\u00f6r att f\u00f6reta ett s\u00e5dant projekt och d\u00e4rmed var man i akut behov av hj\u00e4lp fr\u00e5n Vadstena.<\/p>\n

Denna g\u00e5ng verkar det som om pesten allts\u00e5 fr\u00e4mst drabbade de som bodde i borgarg\u00e5rden utanf\u00f6r klausuren. Det som \u00e4r sl\u00e5ende \u00e4r att det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som 50 personer som uppgavs ha omkommit. M\u00e5nga av dessa var f\u00f6rmodligen \u00e5ldringar som fick mat och husrum av klostret som ju ocks\u00e5 fungerade som en v\u00e5rdinr\u00e4ttning f\u00f6r personer som var \u00e5lderstigna eller annars of\u00f6rm\u00f6gna att klara sig p\u00e5 egen hand. Det h\u00e4r \u00e4r den enda g\u00e5ngen som det on\u00e4mns en konkret siffra p\u00e5 hur m\u00e5nga som N\u00e5dendal inhyste i borgarg\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Birgittaaltaret i Vadstena klosterkyrka. Foto: Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

Det var givetvis inte enbart klostret som pl\u00e5gades av \u00e5terkommande epidemier under sekelskiftet 1400 och 1500. I korrespondensen till riksf\u00f6rest\u00e5ndaren Svante Nilsson finns uppgifter om att pesten h\u00e4rjade b\u00e5de i Stockholm<\/a> och i \u00c5bo<\/a> i augusti \u00e5r 1504 och i ett brev fr\u00e5n slottsfogden i \u00c5bo, Didrik Hansson, till riksf\u00f6rest\u00e5ndaren finns vittnesm\u00e5l om att befolkningen i \u00c5bo stad d\u00e5 hade flytt ut p\u00e5 landsbygden till f\u00f6ljd av epidemin. D\u00e4rmed skrev Didrik Hansson att man inte hade lyckats k\u00f6pa det \u00f6l som riksf\u00f6rest\u00e5ndaren hade bett om.<\/p>\n

Vad fanns det d\u00e5 f\u00f6r kunskap om hur man skulle bota insjuknade och hantera epidemier? \u00c5tminstone verkar det som att n\u00e5gon form av karant\u00e4n och social distansering till\u00e4mpades genom att befolkningen uppges ha l\u00e4mnat \u00c5bo och i N\u00e5dendal vittnade man ju om att ingen bes\u00f6kte eller l\u00e4mnade klostret under epidemin. Vad g\u00e4ller den faktiska behandlingen av sjuka finns det recept p\u00e5 mediciner i den s\u00e5 kallade ”\u00f6rtaboken” fr\u00e5n N\u00e5dendals kloster, vilken ing\u00e5r i N\u00e5dendals closterbok<\/em> (f. 170 r. -177 v.)<\/a>. H\u00e4r n\u00e4mns ingredienser s\u00e5som enb\u00e4r, senap, mal\u00f6rt, n\u00e4sslor, r\u00f6kelse, pors, honung, oxgalla m.m. vilka antingen skulle torkas, mortlas, blandas med vin, sm\u00f6r eller \u00e4ttika till salvor, f\u00f6rband och dekokter. I \u00f6rtaboken n\u00e4mns botemedel mot alla m\u00f6jliga \u00e5kommor, men det finns inga botemedel som explicit uppges skulle bota pest. Det traditionella botemedlet, enligt andra l\u00e4keb\u00f6cker, var emellertid att \u00e5derl\u00e5ta och \u00f6ppna b\u00f6lderna samt att rensa luften med r\u00f6k fr\u00e5n lager- och enb\u00e4r (eftersom man trodde att pesten orsakades av d\u00e5lig luft), liksom den danske l\u00e4karen Henrik Harpestreng ansvisade redan p\u00e5 1200-talet. Behandlingarna gick d\u00e4rmed ganska l\u00e5ngt ut p\u00e5 att lindra symptom.\u00a0 Hur som helst hade man inget de facto\u00a0 verksamt\u00a0 botemedel, eftersom det \u00e4r f\u00f6rst under 1800-talet som man lyckades isolera bakterien yersinia pestis<\/em> som orsakar sjukdomen och det \u00e4r f\u00f6rst i och med att man uppfann antibiotika och vaccin som sjukdomen effektivt kunde bek\u00e4mpas. Pesten fortsatte att vara ett \u00e5terkommade gissel l\u00e5ngt in p\u00e5 1700-talet i Europa.<\/p>\n

\"\"<\/a>

N\u00e5dendals klosterbok, f. 170r., ms. A 49, Kungliga biblioteket, Stockholm.<\/p><\/div>\n

\u00d6verlag \u00e4r uppgifterna om de medeltida utbrotten mycket kortfattade och s\u00e4ger inte mycket om vilka \u00e5tg\u00e4rder som togs f\u00f6r att bek\u00e4mpa dem. Att pesten h\u00e4rjade samtidigt i Stockholm och \u00c5bo\u00a0 berodde p\u00e5 de t\u00e4ta f\u00f6rbindelserna st\u00e4derna emellan som inte endast bidrog till ett utbyte av personer och varor, utan ocks\u00e5 orsakade spridning av epidemier. I m\u00e5n av m\u00f6jlighet verkar det som om man f\u00f6rs\u00f6kte undvika de platser som hade drabbats, vilket ocks\u00e5 fick ekonomiska sv\u00e5righeter som f\u00f6ljd. D\u00e5 N\u00e5dendal drabbades kunde man inte samla in de \u00e5rliga inkomsterna fr\u00e5n klostrets g\u00e5rdar och de skaror av pilgrimer som man f\u00e5r anta att annars bes\u00f6kte klostret h\u00f6lls borta, liksom Arvid Niklisson antydde\u00a0 i sitt brev.<\/p>\n

Mer att l\u00e4sa om krishantering under medeltiden och tidigmodern tid:<\/strong><\/p>\n

Maija Ojala-Fulwood, Tautiepidemiat ja liikkuvuusrajoitukset uuden ajan alun Ruotsissa<\/a>,\u00a0Lastuja Suomen historiasta, 19.3.2020.<\/em><\/p>\n

Reima V\u00e4lim\u00e4ki,\u00a0Koronavirus, musta surma ja reaktioita tuntemattomaan sairauteen<\/a>, 5.3.2020.<\/p>\n

Litteratur:<\/strong><\/p>\n

Mikko Kauko & Marko Lamberg,\u00a0Naantalin luostarin kirja (Helsinki 2017).<\/em><\/p>\n

Gustav Edvard Klemming,\u00a0L\u00e4ke- och \u00f6rteb\u00f6cker fr\u00e5n Sveriges medeltid\u00a0<\/em>(Stockholm 1883\u20131886)<\/em>, s. 8\u20139.<\/p>\n

Janken Myrdal,\u00a0Digerd\u00f6den, pestv\u00e5gor och \u00f6del\u00e4ggelse. Ett perspektiv p\u00e5 senmedeltidens Sverige<\/em><\/a> (Stockholm 2003).<\/p>\n

Claes Gejrot, Vadstenadiariet – Latinsk text med \u00f6vers\u00e4ttning och kommentar<\/em> (Stockholm 1996).<\/p>\n

Birgit Klockars, I N\u00e5dens dal. Klosterfolk och andra c. 1440 \u2013\u00a01590<\/em> (Stockholm 1979).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia \u00c5r 1509 st\u00e5r det antecknat i Vadstenadiariet (Vadstena klosters kopiebok) att det omkring dagen f\u00f6r Marie beb\u00e5delse (25 mars) kom ett brev fr\u00e5n N\u00e5dendals kloster som inneh\u00f6ll den fruktansv\u00e4rda nyheten att 35 systrar och br\u00f6der i klostret under f\u00f6reg\u00e5ende h\u00f6st hade d\u00f6tt i en pestepidemi som hade h\u00e4rjat […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1306,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[509,487,427,516,488,514,511,510,512],"class_list":["post-1300","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-1400-tal","tag-1500-tal","tag-aktualiteter","tag-karantan","tag-kloster","tag-korrespondens","tag-nadendal","tag-pest","tag-vadstena"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1300","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1300"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1300\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1332,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1300\/revisions\/1332"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1306"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1300"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1300"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1300"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}