{"id":1341,"date":"2020-03-28T11:39:51","date_gmt":"2020-03-28T09:39:51","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1341"},"modified":"2020-03-28T11:39:51","modified_gmt":"2020-03-28T09:39:51","slug":"at-last-the-influenza-is-on-us-and-has-caught-us-as-unprepared-as-ever","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/03\/28\/at-last-the-influenza-is-on-us-and-has-caught-us-as-unprepared-as-ever\/","title":{"rendered":"”At last the Influenza is on us, and has caught us as unprepared as ever.”"},"content":{"rendered":"

Av: Patrik Hettula, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att f\u00e5 sitt eget kapitel, men tiden \u00e4r inte \u00e4nnu mogen f\u00f6r det kapitelutkastet. Ist\u00e4llet blickar historikern tillbaka p\u00e5 sitt material och finner den spanska sjukan, som ocks\u00e5 den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den spanska sjukan upp p\u00e5 Guldkusten, i dagens Ghana, i k\u00f6lvattnet av det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Under sensommaren 1918 s\u00e5g Guldkustbefolkningen med stor iver fram emot sina returnerande soldater. Ingen var beredd p\u00e5 att de h\u00e4mtade med sig den f\u00f6r\u00f6dande andra v\u00e5gen av influensapandemin som p\u00e5 n\u00e5gra m\u00e5nader skulle komma att kosta mellan 80-100 000 liv i kolonin med en befolkning p\u00e5 ca 2,2 miljoner.<\/p>\n

\"\"<\/a>\"\"<\/p>\n

Den spanska sjukan var en svininfluensa av typen H1N1 (bilden till v\u00e4nster) och h\u00f6r till en annan virusgrupp \u00e4n det nu aktuella coronaviruset COVID-19 (bilden till h\u00f6ger) som vanligtvis h\u00e4rstammar fr\u00e5n f\u00e5glar eller fladderm\u00f6ss.<\/pre>\n
David Patterson menar att de f\u00f6rsta smittokedjorna kan identifieras ha h\u00e4rstammat fr\u00e5n det amerikanska skeppet SS Shonga<\/em>, som anl\u00e4nde till Cape Coast den 31 augusti och fortsatte d\u00e4rifr\u00e5n till huvudstaden Accra. Vid sin ankomst i Accra den 3 september hade hela bes\u00e4ttningen blivit sjuk och f\u00f6rsattes i karant\u00e4n. \u00c5tg\u00e4rden hj\u00e4lpte inte och tv\u00e5 veckor senare h\u00e4rjade influensan fritt i staden. Tidningen the Gold Coast Nation <\/i><\/em>var troligen f\u00f6rst ute att rapportera om SS Shonga n\u00e4r den i oktober 1918 beskrev hur inv\u00e5nare i Cape Coast kom i kontakt med bes\u00e4ttningen.<\/p>\n
These boatmen and officers […] though showing no sign of infection at first, mixed freely with the community and that was enough to spread the disease which is pandemic and which is playing such havoc with the physical well being of the Country in robbing it of its manhood. <\/i><\/em><\/p>\n
Gold Coast Nation, 19-26.10.1918<\/i><\/em><\/p><\/blockquote>\n
Kwame O. Kwarteng tycker att det \u00e4r bekl\u00e4mmande att SS Shonga har f\u00e5tt b\u00e4ra ensam skulden medan det samtidigt var flera andra skepp som h\u00e4mtade brittiska officerare och afrikanska soldater och sannolikt ocks\u00e5 bidrog till att sprida smittan. Sierra Leones guvern\u00f6r hade f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kt varna Guldkusten i slutet av augusti att samtliga skepp fr\u00e5n England och Sierra Leone var infekterade, men trots telegrafens hastighet kom varningen f\u00f6r sent.<\/p>\n
I V\u00e4stafrika var situationen allm\u00e4nt dyster d\u00e5 m\u00e5nga kolonier led av kronisk underbemanning och brist p\u00e5 resurser inom h\u00e4lsov\u00e5rden (om det \u00f6verhuvudtaget fanns n\u00e5gon). Dessutom hade v\u00e4rldskriget utarmat kolonins resurser ytterligare och de var fullkomligt of\u00f6rberedda p\u00e5 epidemin. Liksom med det aktuella coronaviruset s\u00e5 drabbades de med den spanska sjukan ofta av en lunginflammation, som ocks\u00e5 var den vanligaste d\u00f6dsorsaken. D\u00e4remot var det de yngre \u00e5ldersgrupperna mellan 20-40 \u00e5r som drabbades v\u00e4rst. Befolkningen k\u00e4nde stor f\u00f6rtvivlan d\u00e5 unga lovande individer str\u00f6k med i epidemin, vilket f\u00f6rsv\u00e5rade sorgearbetet.<\/p>\n
The saddest point in this year\u2019s visitation, unlike that of 1892, is the destruction wrought amongst the flower of this country, promising young men and young women who have been so suddenly cut off in the bloom of life, that even the most optimistic is filled with some dread.<\/i><\/em><\/p>\n
Gold Coast Leader, 19.10.1918<\/i><\/em><\/p><\/blockquote>\n
Tidningarna tryckte upp minnesrunor f\u00f6r k\u00e4nda personer och d\u00f6dslistor med hundratals namn under h\u00f6stm\u00e5naderna, men de gjorde inte skillnad p\u00e5 personer som d\u00f6tt i influensan eller av andra orsaker. M\u00e5nga av de som dog hann aldrig f\u00e5 n\u00e5gon v\u00e5rd och upptogs inte i statistiken f\u00f6r de som avled p\u00e5 grund av epidemin. M\u00f6rkertalet \u00f6ver de d\u00f6da uppskattas vara mycket h\u00f6gt.<\/p>\n
Within the last four weeks or more, almost every house in Cape Coast and other places in the Country, have been visited by that grotesque messenger of death, and almost every family has had cause to lament the loss of a member or members which nearly always occurred with the suddennes of a tragedy. All have been victims to the rage of Influenza. <\/i><\/em><\/p>\n
Gold Coast Nation, 19-26.10.1918<\/i><\/em><\/p><\/blockquote>\n
Smittan spred sig f\u00f6rst till kustst\u00e4derna och sedan in mot landet. Trots tr\u00f6ga f\u00f6rbindelser s\u00e5 spred sig influensan praktiskt taget till alla st\u00e4der och byar p\u00e5 Guldkusten. Kulmen p\u00e5 epidemin n\u00e5ddes i oktober, men kolonins nordligaste delar, de s\u00e5 kallade Northern Territories, fick sina f\u00f6rsta smittofall f\u00f6rst i december samma \u00e5r.<\/p>\n
\"\"<\/a>
I brist p\u00e5 bilder fr\u00e5n Guldkusten \u00e4r h\u00e4r en bild fr\u00e5n Oakland, Kalifornien d\u00e4r det Amerikanska R\u00f6da Korset inr\u00e4ttade en provisorisk b\u00e4ddavdelning i stadshuset f\u00f6r att v\u00e5rda patienter med spanska sjukan 1918. (EDWARD A. ”DOC” ROGERS \/ LIBRARY OF CONGRESS \/ AP IMAGES)<\/p><\/div>\n
Det \u00e4r ganska sv\u00e5rt att hitta samtida r\u00f6ster som kommenterar f\u00f6r\u00f6delsen p\u00e5 Guldkusten. Tidningen the Gold Coast Leade<\/i><\/em>r var i princip den enda som gav mera plats \u00e5t influensan, men \u00e4ven den begr\u00e4nsade diskussionen till n\u00e5gra expemplar i slutet av september och oktober d\u00e5 epidemin var aktuell. \u00d6verlag gavs de afrikanska tidningarna \u00f6verraskande litet spaltutrymme \u00e5t influensan. Ist\u00e4llet dominerade rapporteringen om v\u00e4rldskrigets slutskeden och om lokala sj\u00e4lvstyresyrkanden. En viss effekt kan tillskrivas det att tidningarna inte var dagsaktuella n\u00e4r de publicerades utan halkade efter n\u00e5gra veckor, eller som b\u00e4st n\u00e5gra dagar.<\/p>\n
I oktober 1918 kulminerade artiklarna om influensan och vi f\u00e5r n\u00e5gra s\u00e4llsynta inblickar i hur afrikanerna hanterade situationen. The Gold Coast Leader rapporterade om ett krigstillst\u00e5nd, s\u00e5pass, att ryckt ur sitt sammanhang skulle det vara sv\u00e5rt att veta att beskrivningen g\u00e4llde en epidemi.<\/p>\n
The present world Armageddon must be for the falling and rising up of many nations. No nation can pass through it and be the same again. Those who earnestly set themselves the task of learning seriously the social, political and spiritual lessons taught by this war will come out of it better off. The inert will find themselves in a very awful plight. We as a people inhabiting this part of the world have our choice to make. We must choose to rise up or fall down. There should be no neutrality. <\/i><\/em><\/p>\n
Gold Coast Leader, 19.10.1918<\/i><\/em><\/p><\/blockquote>\n
Tidningen yrkade p\u00e5 kraftigare \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n den koloniala ledningen, men inbillade sig inte att de skulle komma till folkets unds\u00e4ttning. Ist\u00e4llet hoppades de att lokala naturmediciner skulle visa sig vara effektiva i bek\u00e4mpningen av viruset. Tyv\u00e4rr var striden mot influensan mycket rudiment\u00e4r i brist p\u00e5 kunskap och resurser, vilket ledde till att vissa personer omkom d\u00e5 de sj\u00e4lvmedicinerade med giftiga \u00f6rter. Det skulle dr\u00f6ja till 1930-talet f\u00f6re man k\u00e4nde till virusets virala etiologi. Epidemiutbrott var inte s\u00e4llynta p\u00e5 Guldkusten, men det fanns inte mycket man kunde g\u00f6ra annat \u00e4n att avskilja de smittade fr\u00e5n de friska och f\u00f6rs\u00f6ka lindra de sjukas lidanden.<\/p>\n
\"\"<\/a>
NOTICE.
On account of the EPIDEMIC of INFLUENZA (headache, pain in the chest and sore throat).
1.If a person has fever or feels ill, let him or her go to bed and keep warm.
2.All expectoration should be deposited into a vessel which contains some izal or other disinfectant, ask for some at the TOWN COUNCIL OFFICE.
3.No sick person should leave his or her house till all fever, cough and sore throat has gone.
(Gold Coast Nation, 19-26.10.1918)<\/p><\/div>\n
Under den p\u00e5g\u00e5ende coronakrisen har man f\u00f6rs\u00f6kt hejda smittospridningen genom att begr\u00e4nsa r\u00f6rlighet och sammankomster. P\u00e5 Guldkusten f\u00f6rs\u00f6kte man ocks\u00e5 sp\u00e4rra in omr\u00e5den f\u00f6r att f\u00f6rhindra smittan. Brittiska trupper f\u00f6rsatte staden Lom\u00e9 i karant\u00e4n f\u00f6r att skydda den milit\u00e4ra anl\u00e4ggningen d\u00e4r. Alla infekterade personer samt de som kommit i kontakt med dem isolerades. Bil- och t\u00e5gtrafik stoppades, b\u00e5tpassagerare genomgick medicinska unders\u00f6kningar, skolor och kyrkor st\u00e4ngdes, sammankomster f\u00f6rbj\u00f6ds och trupper tvingades stanna inne i sina baracker. Trots alla dessa \u00e5tg\u00e4rder och utbredda informationskampanjer spred sig smittan synbarligen obehindrad till Lom\u00e9 under oktoberm\u00e5nad. Med erfarenheten fr\u00e5n Lom\u00e9 best\u00e4mde myndigheterna att upph\u00e4va karant\u00e4n\u00e5tg\u00e4rder eftersom de ans\u00e5gs vara betydelsel\u00f6sa.<\/p>\n
Influensan l\u00e4mnade djupa sp\u00e5r i den generation som fick uppleva den. Adelaine Casely Hayford Smith, som var ett vittne till h\u00e4ndelserna i Freetown (d\u00e4r uppskattningsvis 1000 m\u00e4nniskor dog) skrev i sin sj\u00e4lvbiografi \u00e5r 1953: \u201cAll this happened forty-two years ago, it is an episode I can never forget.\u201d I Cape Coast rapporterades det i tidningarna om en infekterad man som i sin desperation vandrade ut i havet och f\u00f6rsvann. Motsvarande detaljskildringar var p\u00e5fallande f\u00e5, men siffrorna och statistiken vittnar om ofantliga lidanden. Bland annat gav influensan upphov till miljontals f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn i Afrika, som kom att b\u00e4ra p\u00e5 en djup sorg och saknad. \u201cI have missed her ever since\u201d f\u00f6rklarade en 92-\u00e5rig sydafrikansk man i ett radioprogram 1998 om saknaden efter sin mor som han f\u00f6rlorade till influensan som 10-\u00e5ring.<\/p>\n
M\u00e5nga afrikaner upplevde sig ocks\u00e5 diskriminerade och bortgl\u00f6mda i periferin. I Sekondi, d\u00e4r l\u00e4get var desperat, gav epidemin en m\u00f6jlighet att lyfta fram missf\u00f6rh\u00e5llanden i kolonin.<\/p>\n
Our women, little children and babies, irrespective of class or age, are left to undergo similar hardships. Why? We ask again; is it because we are not white? Are we not the tax-payers? Why then are we so wilfully neglected. This serious situation has remained so ten years now; we ask the authorities responsible to see to it, before any unpleasantriess [sic] arises. <\/i><\/em><\/p>\n
Gold Coast Leader, 19.10.1918<\/i><\/em><\/p><\/blockquote>\n
P\u00e5 s\u00e4tt och vis f\u00f6rorsakade epidemin ett paradigmskifte p\u00e5 Guldkusten, som (i kombination med beskattning utan representation och milit\u00e4rtj\u00e4nst) urholkade f\u00f6rtroendet till den brittiska kolonialledningen och ledde till ett \u00f6kat krav p\u00e5 afrikansk representation i kolonin. Britterna hamnade s\u00e5ledes g\u00e5 en sv\u00e5r balansg\u00e5ng f\u00f6r att blidka ett utbrett missn\u00f6je i kolonin samtidigt som finansieringen inte till\u00e4t det, vilket i det l\u00e5nga loppet gagnade ett afrikanskt politiskt uppvaknande.<\/p>\n
F\u00f6r denna blogg har jag endast skrapat p\u00e5 ytan i tidningsarkivet och funnit ett litet men underutnyttjat material f\u00f6r en djupare analys av sociokulturella effekter p\u00e5 befolkningen p\u00e5 Guldkusten under och efter den spanska sjukan. \u00d6verlag har den spanska sjukan studerats f\u00f6rh\u00e5llandevis litet p\u00e5 Guldkusten med tanke p\u00e5 att det var den mest f\u00f6r\u00f6dande katastrofen som drabbade dem p\u00e5 \u00e5tminstone ett sekel.<\/p>\n
Mer om spanska sjukan i Afrika:<\/b><\/strong><\/p>\n
Howard Phillips, South Africa bungled the Spanish flu in 1918 and those lessons are still relevant today<\/u><\/a>, Quartz Africa<\/i><\/em>, 15.3.2020.<\/p>\n
K\u00e4llor:<\/b><\/strong><\/p>\n
The Gold Coast Native<\/p>\n
The Gold Coast Leader<\/p>\n
The Gold Coast Independent<\/p>\n
David Patterson, \u201cThe Influenza Epidemic of 1918-19 in the Gold Coast,\u201d Journal of African History 24 (1983), 485-502.<\/p>\n
Kwame O. Kwarteng, \u2018World War I: The Role of the Gold Coast and Asante towards the British Victory,\u2019 i De-Valera NYM Botchway, Kwame Osei Kwarteng (red.) African and the First World War: Remembrance, Memories and Representations after 100 Years<\/i><\/em>. (Cambridge Scholars Publishing, 2018).<\/p>\n
Adelaide M. Cromwell, An African Victorian Feminist: The Life and Times of Adelaide Smith Casely Hayford 1868\u20131960<\/i><\/em>\u00a0(London: Frank Cass&Co.Ltd 1986)<\/p>\n
Howard Phillips,\u00a0Influenza Pandemic (Africa)<\/u><\/a>, 1914-1918-online. International Encyclopedia of the First World War<\/i><\/em>, 8.10.2014.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Patrik Hettula, doktorand i Allm\u00e4n historia I historien om pandemier kommer coronaviruset eller COVID-19 definitivt att f\u00e5 sitt eget kapitel, men tiden \u00e4r inte \u00e4nnu mogen f\u00f6r det kapitelutkastet. Ist\u00e4llet blickar historikern tillbaka p\u00e5 sitt material och finner den spanska sjukan, som ocks\u00e5 den har ett kapitel i boken. I mitt material dyker den […]<\/p>\n","protected":false},"author":500,"featured_media":1338,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[411,421,522,519,474,516,281,517,520,518,521],"class_list":["post-1341","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-1900-tal","tag-2000-tal","tag-aktualitet","tag-covid-19","tag-guldkusten","tag-karantan","tag-kolonialism","tag-spanska-sjukan","tag-tidningsarkiv","tag-varldskrig","tag-vastafrika"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1341","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/500"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1341"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1341\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1357,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1341\/revisions\/1357"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1338"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1341"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1341"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1341"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}