{"id":1366,"date":"2020-03-31T13:11:23","date_gmt":"2020-03-31T11:11:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1366"},"modified":"2020-03-31T13:11:23","modified_gmt":"2020-03-31T11:11:23","slug":"globaliseringens-gulbleke-ryttare-3-tunkuyau-eller-sangen-om-influensan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/03\/31\/globaliseringens-gulbleke-ryttare-3-tunkuyau-eller-sangen-om-influensan\/","title":{"rendered":"Globaliseringens gulbleke ryttare (3): Tunkuyau eller S\u00e5ngen om influensan"},"content":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia, \u00e4mnesansvarig<\/span><\/h3>\n

Al-Haji Umar Krachi (al-h\u0323a\u0304jj \u2018Umar b. Abi\u0304 Bakr, ca. 1858\u20131934) var en muslimsk l\u00e4rd som verkade i dagens norra Ghana och r\u00e4knas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har l\u00e4mnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, d\u00e4ribland en beskrivning om umb\u00e4randen och lidandet under en epidemi. Texten g\u00e5r under namnet Tunkuyau och har av m\u00e5nga forskare, d\u00e4ribland mig sj\u00e4lv, \u00f6versatts som \u201dS\u00e5ngen om influensan\u201d och har beskrivits som ett av de f\u00e5 lokala vittnesb\u00f6rden \u00f6ver influensapandemins h\u00e4rjningar i norra Ghana 1918\u20131919. I sin nya kritiska \u00f6vers\u00e4ttning p\u00e5pekar dock John Hanson och Muhammad al-Munir Gibrill att det \u00e4r oklart huruvida texten faktiskt beskriver influensan eftersom Al-Haji Umar inte alls omn\u00e4mner den stora d\u00f6den som epidemin gav upphov till, se vidare ’Discourses of Muslim Scholars in Colonial Ghana’<\/a>.<\/p>\n

Hanson och Gibrill p\u00e5pekar med r\u00e4tta att det inte framg\u00e5r i texten n\u00e4r Al-Haji Umar skrev den. S\u00e5ngen eller r\u00e4ttare sagt dikten \u00e4r skriven p\u00e5 arabiska men termen tunkuyau<\/em> \u00e4r hausa. Det \u00e4r i och f\u00f6r sig inte ovanligt att dikter skrivna p\u00e5 arabiska i V\u00e4stafrika inneh\u00e5ller termer och ordv\u00e4ndningar fr\u00e5n lokala spr\u00e5k, p\u00e5pekar John Hunwick och Al-Haji Umar (som var till sin b\u00f6rd hausa och f\u00f6dd i Kano i dagens norra Nigeria), var inget undantag. Tv\u00e4rtom, vid sidan om poetiska dikter och l\u00e4rda texter p\u00e5 arabiska skrev han \u00e4ven p\u00e5 hausa som var (och forts\u00e4ttningsvis \u00e4r) handelsm\u00e4nnens och de muslimska l\u00e4rdas lingua franca i stora delar av V\u00e4stafrika.<\/p>\n

En m\u00f6jlighet att \u00f6ppna fr\u00e5gan om vilken sjukdom det kan ha handlat om ter en lexikalisk granskning av termen tunkuyau<\/em> (\u00e4ven transkriberat tunkwyau<\/em> eller tunkuyawa<\/em>, p\u00e5 ajami eller hausa skriven med arabiska bokst\u00e4ver: \u062a\u0646\u0643\u064a\u0648\u0627). F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l har forskaren tv\u00e5 magnifika ordb\u00f6cker till sitt f\u00f6rfogande, Adam Mischlichs W\u00f6rterbuch der Hausasprache<\/em> (1911) och G.P. Bargerys A Hausa-English Dictionary and English-Hausa Vocabulary<\/em> (1934), den f\u00f6rra \u00e4r numera tillg\u00e4nglig som pdf, den senare \u00e4r online<\/a>. B\u00e5da ordb\u00f6ckerna \u00e4r kulturhistoriska ymnighetshorn. Den f\u00f6rra kom till som ett samarbete mellan den tyska kolonialtj\u00e4nstemannen och Afrikanisten Adam Mischlich och Al-Haji Umar och inneh\u00e5ller delvis lokala variationer av hausa som var i omlopp i Voltab\u00e4ckenet, den senare inneh\u00e5ller dialektala skillnader av hausa som talades i norra Nigeria.<\/p>\n

F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande inneh\u00e5ller Mischlichs W\u00f6rterbuch<\/em> ingen term f\u00f6r influensa eller Grippe<\/em> (tyska f\u00f6r influensa), d\u00e4remot verbet tunk\u00faya<\/em>, att st\u00f6tas eller st\u00e5ngas av ett djur. Hos Bargery finns samma verb, tunkuya<\/em> med betydelsen st\u00f6ta, st\u00e5nga ihj\u00e4l, samt substantivet tunkuyau<\/em> som var ett synonym till mai-baushe<\/em> vilket betecknade \u201da severe gastric epidemic of 1914 and 1920\u201d. Mai-baushe war en mag- eller inv\u00e4rtes \u00e5komma och 1914-\u00e5rs epidemi var troligtvis en f\u00f6ljd av den sv\u00e5ra hungerskrisen 1914 som f\u00f6ljde p\u00e5 den stora torkan 1913 (se vidare Weiss 1997). Dock var det enbart 1920-\u00e5rs epidemi som \u00e4ven namngavs som tunkuya<\/em>. Vidare framg\u00e5r det i Bargerys English-Hausa vocabulary<\/em> att influenzaepidemin kallades ciwo<\/em> (= sjukdom; hos Mischlich: tsiwo) mai-dundu<\/em> eller marisuwa<\/em> h\u00e4rlett fr\u00e5n \u201d the pain in the back as if one had been thumped with a fist.\u201d Ett annat namn var mai-kuntu<\/em> vars \u00f6vers\u00e4ttning fattas hos Bargery men kan eventuellt h\u00e4rledas ur orden mai<\/em>, \u00e4gare eller innehavare, och kuntu<\/em>, en brun arm\u00e9 t\u00e4cka eller filt, vilket kunde associera till hemv\u00e4ndande soldater fr\u00e5n Europa. Hos Mischlich hittas ordet mari<\/em>, att sl\u00e5 (verb) och slag (substantiv).<\/p>\n

Det lexikaliska svepet och de kulturhistoriska \u00f6ppningarna m\u00f6jligg\u00f6r en partiell temporal fixering av Tunkuyau till omkring 1920, m\u00f6jligtvis n\u00e5got \u00e5r tidigare. Samtida kulturhistoriska unders\u00f6kningar eller lexikon fr\u00e5n norra Ghana saknas och de brittiska kolonialarkiven tiger om vilken ben\u00e4mning lokalbefolkningen gav influensaepidemin eller om en mag- eller inv\u00e4rtessjukdom som grasserade i regionen omkring 1920. Det \u00e4r \u00e4ven fullt m\u00f6jligt att hausaben\u00e4mningarna p\u00e5 influensaepidemin, mai-baushe, mai-dundu eller mai-kuntu, inte var i omlopp i norra Ghana utan endast i norra Nigeria. Dessutom \u00e4r likheten av symptomen hos marisuwa<\/em> och tunkuyau<\/em> sl\u00e5ende \u2013 som om den drabbade m\u00e4nniskan hade blivit h\u00e5rt st\u00e5ngad av ett djur. M\u00f6jligtvis beskriver Al-Haji Umar trots allt influensaepidemins framfart i en region d\u00e4r folk inte dog som flugor?<\/p>\n

(Texten nedanf\u00f6r bygger p\u00e5 en ess\u00e4 som jag publicerade 2002; \u00f6vers\u00e4ttningarna till svenska av Al-Haji Umars dikt bygger p\u00e5 Gibrills nya engelska text.) <\/em><\/p>\n

Tunkuyau \u00e4r en kort men mycket stark och uttrycksfull beskrivning av en sjukdoms symptom och behandling och ger uttryck f\u00f6r skribentens medk\u00e4nsla f\u00f6r de drabbade. \u201dStanna upp ni alla och h\u00f6r p\u00e5 ber\u00e4ttelsen om tunkuyau. Vi har sett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande saker intr\u00e4ffa.\u201d<\/p>\n

Sjukdomen f\u00f6ll som en r\u00f6vare i natten \u00f6ver sina offer och hems\u00f6kte utan f\u00f6rskoning b\u00e5de rik och fattig, gammal och ung, h\u00f6g och l\u00e5g. Al-Haji Umar uppfattade epidemin som en ny sjukdom som man inte k\u00e4nde till n\u00e5got botemedel f\u00f6r (vilket kan peka p\u00e5 att tunkuyau trots allt var influensan?). Trots att symptomen i begynnelsen av sjukdomsattacken \u2013 huvudv\u00e4rk, yrsel, sk\u00e4lvningar, magkr\u00e4mpor \u2013 tycktes antyda att det var fr\u00e5ga om gula febern var det inte denna sjukdom. De visa och kloka var r\u00e5dl\u00f6sa.<\/p>\n

Den som drabbades tycktes bi hems\u00f6kt av obeskrivliga kval, \u00e4n hetta, \u00e4n frossa. \u201dDu ser en man som kastar av sig alla sina kl\u00e4der; han g\u00f6r sig av med dem n\u00e4r han hems\u00f6kts av tunkuyau. Hans ben darrar p\u00e5 grund av den sv\u00e5ra sm\u00e4rtan, han skrynklar till allt som en f\u00f6ljd av tunkuyau. Ty p\u00e5 grund av tunkuyau kan han varken sitta eller st\u00e5, naken \u00e4r han utan kl\u00e4der p\u00e5 tills familjen lindar in honom. Det k\u00e4nns som om en krok, en lansett och ett rakblad sk\u00e4r i honom\u2026 Han blir omedveten om kvinnor och hans barn, han yrar och avsl\u00f6jar hemligheter.\u201d<\/p>\n

Liksom fattigdomen st\u00e4ller \u00e4ven tunkuyau den drabbade individen sociala \u00f6verlevnad i fr\u00e5ga, ett tema som behandlas i en annan hausas\u00e5ng, Wakar talauci<\/em> eller S\u00e5ngen om fattigdom, som \u00e4ven traderats av Al-Haji Umar: De sociala banden mellan individerna l\u00f6ses upp, familjemedlemmarna, fruar och barn, l\u00e4mnas i sticket. Perspektivet i b\u00e5da s\u00e5ngerna \u00e4r mannens, Al-Haji Umar beskriver om m\u00e4n som drabbats av sjukdomen, han ger upplopp f\u00f6r deras k\u00e4nslor. Visserligen vidk\u00e4nner han att hela samh\u00e4llet drabbades \u2013 och i fr\u00e5ga om influensapandemin 1918-19 var d\u00f6dligheten mycket h\u00f6gre bland kvinnor \u00e4n m\u00e4n p\u00e5 Guldkusten liksom annorst\u00e4des i V\u00e4stafrika \u2013 men han tycks v\u00e4lja en mera distanserad ton d\u00e5 han beskriver n\u00f6den bland kvinnorna: \u201dM\u00e5ngen gammal k\u00e4rring har blivit utmattad d\u00e5 de drabbades av tunkuyau; flera av byns frodiga flickor har blivit omt\u00f6cknade av sjukdomens attacker.\u201d<\/p>\n

Al-Haji Umars brist p\u00e5 kvinnoperspektiv m\u00e5 vara honom f\u00f6rl\u00e5tet. Egentligen beskriver han genom sitt mansperspektiv b\u00e5de m\u00e4nnens och kvinnornas sm\u00e4rta, kanske ville han genom sitt ordval i f\u00f6rsta hand ge uttryck f\u00f6r sina egna upplevelser (vilket han brukade g\u00f6ra i texter som ber\u00f6rde de kristnas\/europ\u00e9ernas er\u00f6vring av V\u00e4stafrika och etableringen av den koloniala ordningen), ty sist och slutligen \u00e4r det den kollektiva upplevelsen han tycks vilja framh\u00e4va och understryka: \u201dEn blind man och en blind kvinna, en halt man och en halt kvinna \u2013 alla har de utmattats av tunkuyau.\u201d<\/p>\n

Det enda som f\u00f6rv\u00e5nade Al-Haji Umar var att sjukdomen inte kr\u00e4vde s\u00e4rskilt m\u00e5nga d\u00f6dsoffer \u2013 i varje fall inte i hans mening: \u201dTrots allt detta, ingen avled i tunkuyau.\u201d Det som f\u00f6rskr\u00e4ckte och f\u00f6rmanade var den kortvariga men intensiva sm\u00e4rtan. Al-Haji Umars budskap till \u00e5h\u00f6rarna var dock att f\u00f6lja hans exempel och s\u00e4tta sin tillit till Gud, ty endast han kunde r\u00e4dda de som insjuknat och f\u00f6rskona de som \u00e4nnu var friska: \u201dO min Gud, den R\u00e4ttm\u00e4tige, Beskyddaren, vi ber Dig att f\u00f6rskona oss fr\u00e5n tunkuyau\u2026 Fr\u00e5n jordens \u00f6stra del till dess v\u00e4stra, fr\u00e5n dess norra till dess s\u00f6dra,\u201d emedan, s\u00e5som Al-Haji Umar understryker \u201dm\u00e4nniskan har varken kraften eller styrkan eller modet att st\u00e5 emot tunkuyau.\u201d<\/p>\n

Finns det en fatalistisk underton hos Al-Haji Umar? Nej, skulle jag vilja h\u00e4vda. Visserligen \u00e5kallar han Gud och profeterna om hj\u00e4lp, men han s\u00e4ger inte p\u00e5 n\u00e5got st\u00e4lle att sjukdomen skulle vara ett oundvikligt, obotligt straff eller ens en direkt gudomlig pr\u00f6vning. Tonen i texten \u00e4r hoppingivande, n\u00e4stan naiv, emedan Al-Haji Umar b\u00f6r inte alls den djupa mis\u00e4r eller d\u00f6dlighet som tornade upp sig omkring honom \u2013 ifall s\u00e5ngen faktiskt beskrev influensan. M\u00f6jligtvis kan fr\u00e5nvaron av \u201dden stora d\u00f6den\u201d i s\u00e5ngen bero p\u00e5 att Kete-Krachi, orten dit Al-Haji Umar \u00e5terv\u00e4nde efter sin pilgrimsf\u00e4rd till Mecka, inte drabbades n\u00e4mnv\u00e4rt av epidemin. Denna hade han inlett 1914 d\u00e5 Kete-Krachi var under tysk kontroll och en del av Togo; n\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde 1918 var orten under brittiskt styre och en del av det brittiskkontrollerade Mandated Togoland som sedermera kom att utg\u00f6ra en del av Southern Province i The Northern Territories of the Gold Coast. De tyska kolonialmyndigheterna uppskattade att distriktet Kete-Krachi beboddes av omkring 20 000 inv\u00e5nare eller 1,3 personer per kvadratkilometer och h\u00e4vdade att det hade den l\u00e4gsta befolkningst\u00e4theten av alla distrikt i Togo. N\u00e5gra uppgifter om d\u00f6dligheten i Southern Province eller Mandated Togoland under influensaepidemin f\u00f6religger inte. Eftersom de v\u00e4rst drabbade omr\u00e5den i The Northern Territories var Northern Province (se vidare Globaliseringens gulbleke ryttare (2)<\/a>), som \u00e4ven r\u00e4knade med merparten av de som avled under epidemin, \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att territoriets s\u00f6dra delar inklusive Kete-Krachi inte upplevde lika katastrofala tider som l\u00e4ngre norrut.<\/p>\n

Samtida brittiska rapporter tecknande f\u00f6r sin del upp en diametralt motsatt bild. M\u00e4nniskor tog avst\u00e5nd ifr\u00e5n varandra, en djup k\u00e4nsla av hoppl\u00f6shet var r\u00e5dande. \u201dVad skulle humoristen s\u00e4ga om pandemin skulle ha slagit till under liknande omst\u00e4ndigheter hemma i London som h\u00e4r: Nitton l\u00e4kare st\u00e5r till mitt f\u00f6rfogande f\u00f6r lika m\u00e5nga m\u00e4nniskor som i Stor-London,\u201d beklagade sig den brittiska l\u00e4karen Blair ifr\u00e5n norra Nigeria och hans kolleger p\u00e5 Guldkusten skulle troligtvis ha inst\u00e4mt i jeremiaden. Men f\u00f6r Al-Haji Umar var pandemin endast en pr\u00f6vning, i hans f\u00f6rst\u00e5elsev\u00e4rld var det inte en katastrof.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Imamer i Salaga, norra Ghana; fotografi\/copyright: Holger Weiss (2000)<\/p><\/div>\n

Tunkuyau \u00e4r ett sl\u00e5ende exempel p\u00e5 hur en muslimsk l\u00e4rd kunde tolka tidens tecken. Terence Ranger visar i sin redovisning av samh\u00e4llskriser i \u00f6stra och s\u00f6dra Afrika, bland annat 1918-\u00e5rs influensapandemi, liksom \u00e4ven Don C. Ohadikes granskning av epidemin i s\u00f6dra Nigeria, att dessa tolkades i religi\u00f6sa och moraliska kontexter och former och att de ofta gav upphov till \u201dprofetiska\u201d reaktioner och gensvar, s\u00e5som Aladura-r\u00f6relsen i s\u00f6dra Nigeria. M\u00e5nga muslimska l\u00e4rda i V\u00e4stafrika tolkade samh\u00e4llskriserna i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt: m\u00e4nniskan hade rubbat den kosmologiska ordningen. Samh\u00e4llskriserna var s\u00e5ledes Guds straff eller pr\u00f6vning, m\u00e4nniskans uppgift var att genom \u00e5nger, bot och b\u00e4ttring \u00e5terst\u00e4lla ordningen. V\u00e4sterl\u00e4ndska forskare har p\u00e5pekat att det som i v\u00e4stl\u00e4ndska \u00f6gon ter sig som en fatalistisk, okritisk och oseri\u00f6s inst\u00e4llning i sj\u00e4lva verket \u00e5terspeglar ett religi\u00f6st, kosmologiskt eller moraliskt f\u00f6rklaringsm\u00f6nster. Enligt detta f\u00f6rklaringsm\u00f6nster var en samh\u00e4llskris ett tecken p\u00e5 att treenigheten Gud-m\u00e4nniska-naturen hade rubbats av m\u00e4nniskan p\u00e5 grund av att hon brutit mot Guds lag, varf\u00f6r Gud s\u00e4nde en torka eller sjukdom som en varning. Maningens ord finns \u00e4ven i Tunkuyau, men \u00e4nnu kraftigare framst\u00e5r dock det positiva, livsbejakande budskapet: Vi har sett underverk intr\u00e4ffa.<\/p>\n

Kanske Al-Haji Umar med sin dikt ville ge en mera nyanserad tolkning av samh\u00e4llskrisen? I Hausaland i norra Nigeria, och s\u00e4kerligen \u00e4ven bland muslimerna i Voltab\u00e4ckenet, tolkades epidemier, torka och andra kriser som tecken p\u00e5 de yttersta tidernas ankomst. Budskapet i Tunkuyau framst\u00e5r som en kritisk kommentar till dem som inv\u00e4ntade jordens underg\u00e5ng; han tycks vilja p\u00e5peka att denna kris trots all mis\u00e4r och allt lidande inte uppfyller kraven p\u00e5 en apokalyptisk h\u00e4ndelse.<\/p>\n

Ursprunglig text:<\/strong><\/p>\n

Holger Weiss, \u201cImam Imoru \u2013 l\u00e4rdom, samh\u00e4llsanalys och vittnesm\u00e5l i V\u00e4stafrika,\u201d Svensk religionshistorisk \u00e5rsskrift<\/em> 11 (2002): 185\u2013218.<\/p>\n

Litteratur:<\/strong><\/p>\n

Musa Abdul, \u2019Literacy in an \u201cIlliterate\u201d Society\u2019, Research Bulletin, Centre of Arabic Documentation<\/em> (Ibadan) 11 (1975\u201376): 13\u201325.<\/p>\n

John Hanson and Muhammad al-Munir Gibrill, \u201cDiscourses of Muslim Scholars in Colonial Ghana,\u201d Pluralism & Adaption in the Islamic Practice of Senegal & Ghana<\/a> (H\u00e4mtad 29.3.2020)<\/p>\n

David Killingray, ’A New \u2018Imperial Disease\u2019: The Influenza Pandemic of 1918-9 and its Impact on the British Empire’, Caribbean Quarterly<\/em> 49:4 (2003): 30\u201349.<\/p>\n

James G. Ellison, ’\u2019A fierce hunger\u2019: tracing impacts of the 1918 \u2013 19 influenza epidemic in southwest Tanzania’, och Myron Echenberg, ’\u2019The dog that did not bark\u2019: memory and the 1918 influenza pandemic in Senegal’, b\u00e5da i Howard Philips and David Killingray (eds.), The Spanish Influenza Pandemic of 1918\u201319: New Perspectives<\/em> (London and New York: Routledge, 2003).<\/p>\n

John Hunwick, ’The Arabic qasida in West Africa: forms, themes and contexts’, i Stefan Sperl & Christopher Shackle, Qasida Poetry in Islamic Asia & Africa, vol. I. Classical Traditions & Modern Meanings<\/em> (Leiden\/New York\/K\u00f6ln: Brill, 1996).<\/p>\n

D.C. Ohadike, ’The influenza pandemic of 1918-19 and the spread of cassava cultivation in the lower Niger: a study of historical linkage’, Journal of African History<\/em> 22:3 (1981): 379\u2013391.<\/p>\n

D.C. Ohadike, ’Diffusion and psychological response to the influenza pandemic of 1918-19 in Nigeria’, Social Science and Medicine<\/em> 32:12 (1991): 1393\u20131399.<\/p>\n

Howard Philips, Influenza Pandemic (Africa), International Encyclopedia of the First World War, (2014)<\/a> (H\u00e4mtad 29.3.2020).<\/p>\n

Terence Ranger, \u201cPlagues of Beasts and Men: Prophetic Responses to Epidemic in Eastern and Southern Africa,\u201d T. O. Ranger and P. Slack (eds.), Epidemics and Ideas: Essays on the Historical Perception of Pestilence<\/em> (Cambridge: Cambridge University Press, 1992): 241\u2013268.<\/p>\n

Holger Weiss, Babban Yunwa: Hunger und Gesellschaft in Nord-Nigeria und den Nachbarregionen in der fr\u00fchen Kolonialzeit<\/em> (Helsinki: Suomen Historiallinen Seura, 1997).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia, \u00e4mnesansvarig Al-Haji Umar Krachi (al-h\u0323a\u0304jj \u2018Umar b. Abi\u0304 Bakr, ca. 1858\u20131934) var en muslimsk l\u00e4rd som verkade i dagens norra Ghana och r\u00e4knas under sin tid som en av de mest inflytelserika imamerna i regionen. Han har l\u00e4mnat efter sig ett tiotals texter och manuskript, d\u00e4ribland en beskrivning […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1367,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[411,524,530,507,523,474,44,459,531,517,532,521],"class_list":["post-1366","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-1900-tal","tag-afrika","tag-al-haji","tag-allman-historia","tag-ghana","tag-guldkusten","tag-kallkritik","tag-kallor-kallmaterial","tag-nigeria","tag-spanska-sjukan","tag-togo","tag-vastafrika"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1366","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1366"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1368,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1366\/revisions\/1368"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1367"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1366"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1366"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}