{"id":1370,"date":"2020-04-07T08:42:35","date_gmt":"2020-04-07T06:42:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1370"},"modified":"2020-04-07T08:43:06","modified_gmt":"2020-04-07T06:43:06","slug":"the-present-conditions-are-far-from-being-satisfactory","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/04\/07\/the-present-conditions-are-far-from-being-satisfactory\/","title":{"rendered":"\u201dThe present conditions are far from being satisfactory\u201d"},"content":{"rendered":"

Av: Fredrik Petersson, docent i Postkolonial globalhistoria<\/span><\/h3>\n

Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party<\/em>, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden f\u00f6r alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet l\u00e5g i fokus f\u00f6r partiet. Fr\u00e5gan handlade s\u00e4rskilt om att studera och f\u00f6rb\u00e4ttra \u201dthe Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic Point of View\u201d i de brittiska kolonierna.\u00a0 Orsaken till varf\u00f6r just British Labour Party<\/em> kom fram till denna st\u00e5ndpunkt \u00e4r att just denna \u00e5sikt utgjorde en del av en st\u00f6rre unders\u00f6kning av den koloniala fr\u00e5gan, p\u00e5b\u00f6rjad p\u00e5 initiativ av ledaren f\u00f6r den internationella socialistiska r\u00f6relsen under mellankrigstiden: Labour and Socialist International<\/em> (LSI) under 1920-talet.<\/p>\n

LSI etablerades formellt 1923 och agerade som arvtagare till den Andra internationalen<\/em>, som mer eller mindre hade kollapsat ideologiskt under krigs\u00e5ren 1914\u201318. Bland den problematik som LSI hade att konfrontera var effekterna av hur den koloniala fr\u00e5gan hade utvecklats i efterdyningarna av Versaillesfredens behandling av fr\u00e5gan 1919, men \u00e4ven hur den Kommunistiska internationalen<\/em> visade ett \u00f6kat engagemang i den koloniala fr\u00e5gan under 1920-talet. Genom att se p\u00e5 den koloniala fr\u00e5gan som \u201ddet koloniala problemet\u201d valde d\u00e4rmed LSI en position i hur den socialistiska r\u00f6relsen skulle n\u00e4rma sig en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de inslag som karakt\u00e4riserade kolonialism och imperialism som strukturer och samh\u00e4llsm\u00f6nster. I detta st\u00e4lldes det krav p\u00e5 LSI:s medlemmar att rapportera om hur de socialdemokratiska partierna med erfarenhet av kolonialism och imperialism uppfattade kolonierna. H\u00e4r kom det brittiska partiet att ta ledning i skapandet av en socialdemokratisk agenda kring \u201ddet koloniala problemet\u201d, men \u00e4ven \u00e5sikter levererades av partierna i Frankrike, Nederl\u00e4nderna, Italien, USA och Danmark. Som ett inslag i rapporterna skildrades uppfattningar om graden av existerande h\u00e4lsov\u00e5rd, synen p\u00e5 hygien och sjukdomars p\u00e5verkan i kolonierna. Resultatet av analysen publicerades i anknytning med LSI:s tredje internationella kongress i augusti i Bryssel 1928 med titeln The Colonial Problem. <\/em>Material submitted to the IIIrd Congress of the Labour and Socialist International<\/em> (Zurich, 1928). I skriften h\u00e4vdade LSI att \u201c[T]he hygienic welfare of the natives should be organised on a large scale\u201d. Anledningen till varf\u00f6r LSI l\u00e4nkade \u201ddet koloniala problemet\u201d med hygien var att kolonialismen i m\u00e5ngt och mycket enbart hade tj\u00e4nat syftet att \u201dexpandera kapitalismen \u00f6ver hela v\u00e4rlden\u201d och d\u00e4rmed kr\u00e4vdes ett etablerande av \u201dintrikata mekanismer\u201d som kunde l\u00e4gga grunden f\u00f6r framtida \u201dciviliserade stater\u201d. Rent krasst ans\u00e5g LSI att kolonierna borde utvecklas till moderna samh\u00e4llen i linje med ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt syns\u00e4tt och tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt.<\/p>\n

Orsaken och anledningen till den h\u00e4r st\u00e5ndpunkten grundade sig i den mylla som den v\u00e4sterl\u00e4ndska arbetarr\u00f6relsen hade rotat sig och v\u00e4xt fram i under 1800-talets senare h\u00e4lft och vid 1900-talets int\u00e5g. Den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationens v\u00e4rderingar vid 1900-talets b\u00f6rjan pr\u00e4glade och formade synen p\u00e5 hur samh\u00e4llen skulle se ut och borde fungera. Historikern Charles S. Maier skriver i \u201dLeviathan 2.0\u201d, ett bidrag publicerat i den globalhistoriska antologin A World Connecting<\/em> (2012), att relationen mellan stat och samh\u00e4lle \u00e4r komplex att f\u00f6rst\u00e5 och oftast paradoxal till sin karakt\u00e4r. I det h\u00e4r placerar Maier en diskussion om hur byr\u00e5krater i Europa i brytpunkten fr\u00e5n 1800-talet slutskede till 1900-talets int\u00e5g p\u00e5b\u00f6rjade en formalisering av den europeiska kontinenten som v\u00e4rldens maktcentrum. I den h\u00e4r kontexten florerade tankar om energi och hygien. Det vill s\u00e4ga, ett rationellt och funktionellt samh\u00e4lle skulle efterstr\u00e4va ett sundhets- och renhetsideal. R\u00e4knat fr\u00e5n 1900-talets b\u00f6rjan fram till 1920-talets slutskede kom dock globala relationer att f\u00f6r\u00e4ndras radikalt \u00f6ver tid. I det h\u00e4r scenariot uppstod \u00e4ven ett behov av att utvidga s\u00f6kandet efter en djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e4rldens sammans\u00e4ttning och inneh\u00e5ll. Till skillnad fr\u00e5n v\u00e4stv\u00e4rldens civilisation framstod den koloniala v\u00e4rlden, om vi kort v\u00e4ljer att se p\u00e5 den som en sammanh\u00e4ngande struktur, som ett ok\u00e4nt och mystiskt rum pr\u00e4glat av sjukdomar, sv\u00e4lt och n\u00f6d. I det h\u00e4r spelade delvis staten en central roll som en garant f\u00f6r att f\u00f6rhindra utvecklandet av miserabla situationer, till exempel genom tillg\u00e5ng av rent vatten och livsmedel, vilket i m\u00e5ngt och mycket saknades i kolonierna sett fr\u00e5n ett v\u00e4sterl\u00e4ndskt perspektiv.<\/p>\n

Vilken bild f\u00f6rmedlade de socialdemokratiska partierna av h\u00e4lsov\u00e5rd och sjukdomar i det som utgjorde \u201ddet koloniala problemet\u201d? Det brittiska partiet hade som sagt tagit ledning i fr\u00e5gan och ans\u00e5g att den hygieniska standarden i imperiet gradvis hade f\u00f6rb\u00e4ttrats \u00f6ver tid. Dock hade det p\u00e5 vissa platser, till exempel i Indien och utvalda delar i Afrika, visats tecken p\u00e5 en tillbakag\u00e5ng i utvecklingen, fr\u00e4mst genom att sjukdomar som framboesi (en tropisk infektionssjukdom som drabbar hud, ben och leder), syfilis och kolera drabbade befolkningen avsev\u00e4rt. Detta l\u00e4nkades samman med den h\u00f6ga barnad\u00f6dligheten bland stambefolkningen i Afrika men \u00e4ven i Indien. I den senare kolonin (Indien) lyfte British Labour Party <\/em>fram att den genomsnittliga levnads\u00e5ldern f\u00f6r en man var 23,5 \u00e5r i j\u00e4mf\u00f6relse med i England som l\u00e5g p\u00e5 50 \u00e5r. F\u00f6r att betona detta \u00e4n mer beskrevs det hur barnad\u00f6dligheten i Indien 1925 l\u00e5g p\u00e5 174 individer per tusendet. I det stora hela handlade det om ut\u00f6kad utbildning i de brittiska kolonierna h\u00e4vdade British Labour Party<\/em>, det vill s\u00e4ga, att \u00f6ka kunskapen om personlig h\u00e4lsa och social hygien f\u00f6r att kunna begr\u00e4nsa spridandet av sjukdomar.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Waldemar Mordecai och bakteriolog Wolffe Haffkine (1860-1930) som vaccinerar inv\u00e5nare i Calcutta mot kolera. Mars 1894. Fotografi: Wellcome collection<\/a>, CC-BY-4.0.<\/p><\/div>\n

Det nederl\u00e4ndska socialdemokratiska partiet ans\u00e5g att en \u201dpopularisering\u201d av hygienfr\u00e5gan borde genomf\u00f6ras i de holl\u00e4ndska kolonierna. Till exempel i st\u00e4der som Surabaia, Semarang och Batavia kr\u00e4vdes det upplysning p\u00e5 en bred skala eftersom \u201dthe People are very backward\u201d. Enligt en unders\u00f6kning som partiet h\u00e4nvisade till l\u00e5g d\u00f6dligheten i st\u00e4derna n\u00e4mnda ovan p\u00e5 ett genomsnitt av drygt 40 % under perioden 1912\u201321. F\u00f6r att l\u00f6sa problemet kr\u00e4vdes det moderna sjukhus som kunde hantera infektionssjukdomar s\u00e5som malaria och dysenteri. Utifr\u00e5n ett realistiskt perspektiv handlade det om att l\u00f6sa befolkningens n\u00f6d. Om folket konstant befann sig under ett lidande och slets ut av sjukdomar kunde befolkningen i sin tur inte utf\u00f6ra det som f\u00f6rv\u00e4ntades av dem h\u00e4vdade partiet i sin rapport. Till det h\u00e4r borde \u00e4ven ett f\u00f6rbud av alkohol och droger (opium) inf\u00f6ras i de holl\u00e4ndska kolonierna i syfte att f\u00f6rb\u00e4ttra den allm\u00e4nna h\u00e4lsan. Unitary Socialist Party of Italian Workers<\/em> kopplade samman \u201cdet koloniala problemet\u201d med Mussolinis fascistiska regim. Partiet h\u00e4vdade kortfattat att fascism gick hand i hand med kolonialismens och imperialismens uttryck och former, till exempel i Eritrea hade fascisterna insett att \u201dtraditions already existing which they have merely strengthened\u201d samt att h\u00e4lsofr\u00e5gor enbart tj\u00e4nade syftet att f\u00f6rdjupa exploateringen av kolonin. Det franska socialistpartiet (SFIO) upplevde fr\u00e5gan om h\u00e4lsa och utbildning i de franska kolonierna som tudelad. \u00c5 ena sidan hade den \u201dkapitalistiska koloniseringen\u201d med sina \u201ddefects and even its crimes\u201d drabbat ursprungsbefolkningen, men \u00e5 andra sidan hade kolonialismen resulterat i en f\u00f6rb\u00e4ttring av h\u00e4lsof\u00f6rh\u00e5llandena. I vissa avseenden hade till och med den franska kolonialismen bidraget till ett slut p\u00e5 \u201dprimitive barbarism as the cruelties and tortures current before the conquest have naturally been disappearing\u201d. I Algeriet, exempelvis, hade l\u00e4kare spridits ner till de s\u00f6dra regioner som gr\u00e4nsade till Sahara, och det samma kunde s\u00e4gas om Marocko och V\u00e4stafrika, det vill s\u00e4ga, moderniseringen av h\u00e4lsov\u00e4sendet i dessa regioner kunde helt och h\u00e5llet h\u00e4rledas till den franska kolonialismen ans\u00e5g det franska socialistpartiet.<\/p>\n

Vart leder detta oss i slut\u00e4ndan? F\u00f6rst och fr\u00e4mst utg\u00f6r ett k\u00e4llmaterial som \u201dThe Colonial Problem\u201d en insyn i hur en politisk r\u00f6relse som den socialistiska p\u00e5 en internationell niv\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kte n\u00e4rma sig en sv\u00e5rhanterbar fr\u00e5ga som kolonialism och imperialism. I det h\u00e4r skildras ett syns\u00e4tt som hade formats \u00f6ver tid av det politiska och sociala rum som hade v\u00e4xt fram inom ramen f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska civilisationen och i skenet av imperiers omfattning och ramverk, i synnerhet under kolonialismens andra v\u00e5g under 1800-talets andra h\u00e4lft. Slutligen, LSI:s f\u00f6rst\u00e5else av \u201ddet koloniala problemet\u201d under mellankrigstiden skildrar en uttalad klyfta mellan v\u00e4stv\u00e4rlden i j\u00e4mf\u00f6relse med hur h\u00e4lsa, hygien och sjukv\u00e5rd hanterades rent praktiskt i kolonierna, eller rent utav, avsaknaden av strategier och riktlinjer. Inom de socialdemokratiska partierna (hos de som bidrog till LSI:s rapport 1928) florerade en till stor del gemensam syn p\u00e5 hur koloniernas h\u00e4lsotillst\u00e5nd skulle hanteras och f\u00f6rb\u00e4ttras: genom utbildning f\u00f6r att kunna vara till fortsatt nytta f\u00f6r modernationen, dock betonade LSI att det existerade ett uttalat motst\u00e5nd mot den \u201dkapitalistiska exploateringen\u201d av kolonierna.<\/p>\n

Fredrik Petersson \u00e4r lektor i historia vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola samt FD och docent i kolonial och postkolonial globalhistoria vid \u00c5bo Akademi<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Fredrik Petersson, docent i Postkolonial globalhistoria Det brittiska socialdemokratiska partiet, British Labour Party, drog slutsatsen 1928 att studiet av den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden f\u00f6r alla inhemska medlemmar i det brittiska imperiet l\u00e5g i fokus f\u00f6r partiet. Fr\u00e5gan handlade s\u00e4rskilt om att studera och f\u00f6rb\u00e4ttra \u201dthe Condition of the Natives from the Material, Intellectual and Hygenic […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1372,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[411,534,533,281,535,47],"class_list":["post-1370","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-1900-tal","tag-british-labour-party","tag-halsovard","tag-kolonialism","tag-labour-and-socialist-international","tag-socialdemokrati"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1370","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1370"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1370\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1373,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1370\/revisions\/1373"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1372"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1370"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1370"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1370"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}