{"id":1374,"date":"2020-04-14T08:35:00","date_gmt":"2020-04-14T06:35:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1374"},"modified":"2020-04-14T08:35:35","modified_gmt":"2020-04-14T06:35:35","slug":"om-covid-19-och-den-hypermoderna-varlden-sedd-fran-en-liten-ort-uppe-i-nordvastra-ghana","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/04\/14\/om-covid-19-och-den-hypermoderna-varlden-sedd-fran-en-liten-ort-uppe-i-nordvastra-ghana\/","title":{"rendered":"Om Covid-19 och den hypermoderna v\u00e4rlden sedd fr\u00e5n en liten ort uppe i nordv\u00e4stra Ghana"},"content":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia, \u00e4mnesansvarig<\/span><\/h3>\n

Jag bes\u00f6kte f\u00f6rsta g\u00e5ngen Hamile i nordv\u00e4stra Ghana i december i fjol. Orten \u00e4r gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngen vid en av de tv\u00e5 centrala v\u00e4gstr\u00e4ckorna som f\u00f6rbinder Burkina Faso med hamnarna i Ghana, den ena v\u00e4gen g\u00e5r via Wa och Hamile till Bobo Dioulasso, den andra via Tamale och Bolgatanga till Ouagadougou.<\/p>\n

Hamile \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt en typisk gr\u00e4nsort. L\u00e5ngtradarna st\u00e5r parkerade i kilometer i v\u00e4ntan p\u00e5 att passera gr\u00e4nsen medan den lokala befolkningen r\u00f6r sig obehindrad mellan det engelskspr\u00e5kiga Hamile och dess franskspr\u00e5kiga grannort Hamale; samma ort, samma etniska grupp som i tiderna delats genom kolonialmakternas gr\u00e4nsdragning. Den burkinesiske gr\u00e4nsvakten l\u00e4t v\u00e5r bil passera, n\u00e5got visum hade vi inte men vi skulle ju endast g\u00f6ra en blixtvisit i Hamale och sedan \u00e5terv\u00e4nda till Hamile. Dumt nog steg vi inte ur bilen och drack en kopp kaffe, i Hamile g\u00e4llde Liptons te med mj\u00f6lk.<\/p>\n

\"\"<\/a>

L\u00e5ngtradare p\u00e5 k\u00f6 i Hamile (foto \u00a9 Holger Weiss)<\/p><\/div>\n

Minnesbilden h\u00f6r hemma i en f\u00f6rfluten v\u00e4rld. Jag hade egentligen f\u00f6r avsikt att \u00e5terv\u00e4nda till Ghana i h\u00f6st men med Covid-19 framst\u00e5r alla planer som historiska kvarlevor fr\u00e5n ett tidigare tillst\u00e5nd i v\u00e5r hyperglobaliserade v\u00e4rld. I denna v\u00e4rld lever vi i ett 24\/7 nyhetsfl\u00f6de, \u00e4r uppkopplade och kan vara i kontakt med vem som helst var som helst n\u00e4r som helst. Att f\u00e5 nyheter om situationen i Ghana var enkelt, vilket inte f\u00f6rv\u00e5nar, jag har anv\u00e4nt nyhetsportalen Ghanaweb \u00e4ven tidigare.<\/p>\n

En av hyperglobaliseringens fysiska mark\u00f6rer \u00e4r tidningsf\u00f6rs\u00e4ljarnas f\u00f6rsvinnande fr\u00e5n gatubilden i Ghana. Eller n\u00e4stan och inte helt och h\u00e5llet men f\u00e5 g\u00e5r numera omkring med en eller flera tidningar under armen. F\u00f6r femton \u00e5r sedan fanns det tidningsf\u00f6rs\u00e4ljare lite h\u00e4r och var p\u00e5 campus i Legon i Accra och jag brukade k\u00f6pa mina fyra dagstidningar utanf\u00f6r universitetsbokhandeln. D\u00e4r brukade ett par tidningsf\u00f6rs\u00e4ljare h\u00e5lla till, tidningarna var uppradade p\u00e5 stentrappans och altanens mur och jag plockade \u00e5t mig ett nummer av Graphic, Times, Mirror och Spectator som jag sedan l\u00e4ste p\u00e5 eftermiddagen p\u00e5 Legon Hall Staff and Senior Researchers Club. Fanns det inte n\u00e5gra tidningar att f\u00e5 utanf\u00f6r universitetsbokhandeln s\u00e5 gick jag vidare till platsen mellan Institute of African Studies gamla byggnader och universitetets brandk\u00e5r, d\u00e4r fanns hade en tidningsf\u00f6rs\u00e4ljare sin kiosk och han tillhandah\u00f6ll\u00a0 i princip alla tidningar som publicerades i landet, \u00e4ven \u00e4ldre nummer. N\u00e4r jag f\u00f6r ett par \u00e5r sedan \u00e5terupptog min f\u00e4ltforskning i Ghana och f\u00f6rsta morgonen stegade iv\u00e4g mot universitetsbokhandeln f\u00f6r att k\u00f6pa mina tidningar blev jag f\u00f6rbluffad: ingenstans syntes n\u00e5gra tidningsf\u00f6rs\u00e4ljare. Jag gick vidare till den lilla platsen innanf\u00f6r porten till bush market, bombs\u00e4ker p\u00e5 att tidningskiosken skulle f\u00f6rse mig med en bunt med papperstidningar. D\u00f6m min f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r kiosken inte mera fanns d\u00e4r! Jag var minst sagt f\u00f6rbryllad. Jag hade visserligen h\u00f6rt att universitets ledning \u201dst\u00e4dat upp\u201d campusomr\u00e5det och f\u00f6rbjudit gatuhandeln men att \u00e4ven tidningsf\u00f6rs\u00e4ljarna skulle drabbas gjorde mig konfunderad. Jag gick vidare och hittade kiosken utanf\u00f6r universitetsomr\u00e5det. F\u00f6rs\u00e4ljaren, samma som redan fanns d\u00e4r f\u00f6r 15 \u00e5r sedan, ber\u00e4ttade \u00e5t mig att han flyttade sin verksamhet utanf\u00f6r campus eftersom efterfr\u00e5gan p\u00e5 campus drastiskt g\u00e5tt ned \u2013 f\u00e5 studenter k\u00f6pte mera n\u00e5gon papperstidning, i den hyperglobaliserade v\u00e4rlden l\u00e4ser alla sina news flash p\u00e5 sin smartphone, uppkopplade som de \u00e4r. Endast gamla akademiker tycks l\u00e4sa papperstidningar. B\u00e5dadera ser ut att vara kvarlevor av en svunnen v\u00e4rld.<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6rflutenhetens landskap: tidningskiosken i Legon (foto \u00a9 Holger Weiss)<\/p><\/div>\n

Same but different<\/h6>\n

Covid-19 st\u00e4ller till det f\u00f6r alla, \u00e4ven f\u00f6r mina v\u00e4nner i Ghana. Eftersom det inte finns n\u00e5gon m\u00f6jlighet f\u00f6r mig att hoppa p\u00e5 flyget och f\u00f6lja med mina v\u00e4nners \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n det gamla till det nya tillst\u00e5ndet i tid och rum s\u00e5 f\u00e5r jag n\u00f6ja mig med \u201dremote sensing\u201d eller iakttagelser p\u00e5 avst\u00e5nd. Egentligen \u00e4r detta inte n\u00e5got nytt f\u00f6r varken nutids- eller d\u00e5tidsforskaren. Redan i min forskning f\u00f6r femton-tjugo \u00e5r sedan anv\u00e4nde jag mig av digitala arkiv och kvarlevor i form av hemsidor och uppladdade dokument, intervjuer och nyheter. En ytlig \u2013 och definitivt subjektiv \u2013 genomg\u00e5ng av GhanaWebs dossier \u201dNovel Coronavirus\u201d den 12 april 2020 visar att journalisterna, politikerna och \u201dallm\u00e4nheten\u201d yttrade, kommenterade och f\u00f6rordnade Covid-19 p\u00e5 samma s\u00e4tt som h\u00e4r i Finland (vilket i och f\u00f6r sig inte f\u00f6rv\u00e5nar). Livet i Greater Accra, dvs huvudstaden och dess omkringliggande f\u00f6rorter, liksom i Kumasi, Ghanas n\u00e4stst\u00f6rsta stad, har stannat upp, myndigheterna har st\u00e4ngt ned all offentlig verksamhet, marknadslivet har stannat av och befolkningen lever under \u201dlockout\u201d. Fotografier p\u00e5 n\u00e4tet visar \u00f6de st\u00e4der, ingen trafik, inga m\u00e4nniskor som tr\u00e4ngs ute p\u00e5 gatorna, ingen gatuf\u00f6rs\u00e4ljning. Tiggarna f\u00f6ses undan, problemen med att hantera och \u00f6verleva vardagen har dock inte f\u00f6rsvunnit n\u00e5gonstans. Presidenten v\u00e4djar till befolkningen att inte g\u00e5 ut, att inte bes\u00f6ka varandra, kyrkorna och mosk\u00e9erna \u00e4r tomma. Universiteten \u00e4r st\u00e4ngda och \u00e4ven i Ghana har mina kolleger g\u00e5tt \u00f6ver till distansundervisning.<\/p>\n

Men det finns \u00e4ven andra ber\u00e4ttelser, variationer av samma tema som \u00e4ven n\u00e5r \u00f6ver nyhetstr\u00f6skeln h\u00e4r i Finland. Om att det inte \u00e4r fr\u00e5ga om en likformad process, att alla skulle drabbas lika och att ingen \u00e4r f\u00f6rskonad. Skillnaden mellan rik och fattig finns kvar. De som har tillg\u00e5ng till rent, rinnande vatten kan f\u00f6lja WHO:s, myndigheternas och de otaliga YouTube-videoklippens anvisningar om att tv\u00e4tta sina h\u00e4nder i en halv minut, men vad g\u00f6ra n\u00e4r rent vatten \u00e4r en bristvara och det endast finns en gemensam vattenpost i ett kvarter (om ens det)?<\/p>\n

\u201dCorona curfew creates water shortage for Burkina Faso\u2019s poorest\u201d l\u00e4ser jag p\u00e5 GhanaWeb (10.4.2020; i och f\u00f6r sig en nyhet som man snappat upp fr\u00e5n Reuters). Myndigheterna i Ghana \u00f6verv\u00e4gde att inf\u00f6ra undantagstillst\u00e5nd \u00e4ven i landets norra delar, inklusive landets tredje st\u00f6rsta stad Tamale, men gjorde det inte. Det som g\u00e4ller i Burkina Faso \u00e4r vardag \u00e4ven i Ghanas fem norra regioner. H\u00e4r lever visserligen enbart en tredjedel av landets befolkning men merparten av dem lever antigen i fattigdom eller i extrem fattigdom, framf\u00f6r allt p\u00e5 landsbygden, visar de landsomfattande socioekonomiska unders\u00f6kningarna (Ghana Living Standards Survey, GLSS) som gjorts med regelbundna intervaller sedan 1990-talet.<\/p>\n

\u201dThe call for a lockdown in the northern parts of Ghana, is undeniably a call for another epidemic dubbed \u2019Hunger and Starvation\u2019 capable of consuming lives as much as the COVID-19 can,\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Konstaterade Adongo A.D. Fatawu i sin kolumn den 8 april 2020.<\/a><\/p>\n

Norr i Ghana f\u00f6rknippas med fattigdom. I s\u00f6dra Ghana finns regnskogen och den tr\u00e4dbevuxna Guineasavannen, guldgruvorna, oljefyndigheterna, kakaoplantagerna, industrierna, merparten av landets h\u00f6gskolor, den v\u00e4xande tredje sektorn, n\u00e4ringslivet, konst- och kulturlivet. I norr finns den \u00e4ndl\u00f6sa tr\u00e4dsavannen, halva \u00e5ret \u00e4r det torrperiod, merparten av befolkningen lever forts\u00e4ttningsvis av subsistensjordbruk \u00e4ven om det mekaniserade jordbruket med storskalig odling praktiseras st\u00e4llvis. Enligt senaste levnadsindex, GLSS7, finns 67,2 procent av Ghanas befolkning som lever i extrem fattigdom i landets norra regioner; i den t\u00e4tbefolkade Upper West Region, dit \u00e4ven Hamile h\u00f6r, lever omkring 45 procent av inv\u00e5narna i extrem fattigdom. F\u00f6r subsistensjordbrukaren g\u00e4ller \u00e4nnu Walter Rodneys kritiska kommentar om kolonialtidens flyktiga karakt\u00e4r: jordbrukaren gick in i kolonialtiden med hackan p\u00e5 axeln och kom ut ur den med hackan p\u00e5 axeln. S\u00e5 \u00e4ven i norra Ghana d\u00e4r Nana Brukum konstaterade att det i b\u00e4sta fall handlade om en underutveckling och exploatering av de befintliga resurserna, vilket i och f\u00f6r sig fortsatt under den postkoloniala eran. Medan s\u00f6dra Ghana \u00e4r en integrerad del i den hyperglobaliserade men forts\u00e4ttningsvis stratifierade v\u00e4rlden, uppfattar sig befolkningen i norra Ghana att vara dubbelt marginaliserade: de \u00e4r perifera s\u00e5v\u00e4l ur makthavarnas och marknadernas horisont i Accra och de globala fl\u00f6dena och rummen med centrum i den \u201df\u00f6rsta v\u00e4rlden\u201d.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den moderna och den hypermoderna v\u00e4rlden i Wa: motorcykeln och smarttelefonen (foto \u00a9 Holger Weiss)<\/p><\/div>\n

Samtidigt \u00e4r \u00e4ven den fattige i norr medveten om vad som p\u00e5g\u00e5r, b\u00e5de i sin omgivning och ute i v\u00e4rlden. Sars-Covid-19 tas p\u00e5 allvar, det \u00e4r inte fr\u00e5ga om att inte vilja f\u00f6lja eller mots\u00e4tta sig myndigheternas p\u00e5bud om social distansering, tv\u00e4tta h\u00e4nderna eller b\u00e4ra ansiktsmask, utan mera fr\u00e5ga om begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att kunna g\u00f6ra det. Religi\u00f6sa ritualer genomf\u00f6rs, h\u00f6gre makter, Gud och Allah, tillkallas och de troende ber om f\u00f6rbarmande samt om v\u00e4lsignelse till dem som hj\u00e4lper och tr\u00f6st till dem som insjuknat \u2013 med ansiktsmasker och avst\u00e5nd under b\u00f6nestunden.<\/a><\/p>\n

Det nya tillst\u00e5ndet: \u00f6kad oj\u00e4mlikhet<\/strong><\/h6>\n

Historikerns \u00e4rkesynd \u00e4r att sia i framtiden men det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli att spekulera om hur det nya tillst\u00e5ndet kommer att se ut i en post-Covid-19 v\u00e4rld. Ser man p\u00e5 v\u00e4rlden fr\u00e5n Hamile, gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n Ghana till Burkina Faso \u00e4r det inte V-, U- eller L-kurvan och den globala ekonomin som \u00e4r i fokus, mera en fortsatt krass uppdelning mellan de som har och \u00e4r del i och de som inte har och inte \u00e4r del i den hypermoderna v\u00e4rlden. Fr\u00e5gan \u00e4r egentligen hur mycket som har f\u00f6r\u00e4ndrats efter 1991 d\u00e5 den \u201dandra v\u00e4rlden\u201d gick i graven \u2013 varken den \u201df\u00f6rsta\u201d, den \u201dtredje\u201d eller den \u201dfj\u00e4rde\u201d v\u00e4rlden f\u00f6rsvann n\u00e5gonstans. Covid-19 bekr\u00e4ftar det som m\u00e5nga iakttagare redan kritiserat om v\u00e5r begr\u00e4nsade medvetenhetshorisont \u2013 nyhetsfl\u00f6det i Finland v\u00e5ren 2020 handlar (n\u00e4stan) helt och h\u00e5llet om \u201doss\u201d i \u201dV\u00e4st\u201d, den \u201dF\u00f6rsta v\u00e4rlden\u201d eller Globala Nord.<\/p>\n

Utan att desto mera kommentera det (tillsvidare) n\u00e5got f\u00f6rbryllande faktum att Covid-19 i varje fall f\u00f6r tillf\u00e4llet ser ut att ha sitt epicentrum i V\u00e4st\/Globala Nord (det kan visserligen vara en synvilla och historikern b\u00f6r definitivt l\u00e5ta bli att komma med egna analyser eller spekulationer om varf\u00f6r s\u00e5 \u00e4r) s\u00e5 st\u00e4ller sig fr\u00e5gan ifr\u00e5n Hamiles horisont huruvida Covid-19 kommer att resultera i en ny v\u00e4rld. F\u00f6r samtidigt som WHO rapporterar om Covid-19 inkommer det bekymmersamma nyheter fr\u00e5n The Food Crisis Prevention Network, Sahel och de v\u00e4stafrikanska staternas samarbetsorgan, om att tillg\u00e5ngen till livsmedel i regionen \u00e4r kritisk och att omkring 11,4 miljoner m\u00e4nniskor \u00e4r i behov av krishj\u00e4lp fram till maj 2020, och f\u00f6rv\u00e4ntas att \u00f6ka till 17 miljoner till augusti 2020 innan sk\u00f6rdetiden kommer ig\u00e5ng (se vidare)<\/a>. L\u00e4gg d\u00e4rtill ett tiotals miljoner m\u00e4nniskor som samtidigt beh\u00f6ver krishj\u00e4lp i \u00f6stra Afrika och i Afrikas horn (plus arabiska halv\u00f6n och s\u00f6dra Asien) p\u00e5 grund av den p\u00e5g\u00e5ende invasionen av \u00f6kengr\u00e4shoppor som inte f\u00f6rsvunnit n\u00e5gonstans.<\/p>\n

I V\u00e4stafrika beror den instundande hungerkrisen varken p\u00e5 insekter eller mikrober utan \u00e4r \u201dman-made\u201d \u2013 den p\u00e5g\u00e5ende politiska krisen i Burkina Faso, Mali och norra Nigeria inklusive Boko Harams och ISIS attacker har inte f\u00f6rsvunnit n\u00e5gonstans. \u00c4ven i Hamile och p\u00e5 andra orter i norra Ghana \u00e4r myndigheterna oroliga f\u00f6r att extremgruppernas tentakler n\u00e5r \u00f6ver gr\u00e4nsen och har d\u00e4rf\u00f6r markerat sin n\u00e4rvaro med bepansrade milit\u00e4rfordon. Huruvida det hj\u00e4lper mot \u201dosynliga\u201d inkr\u00e4ktare \u00e4r en annan sak.<\/p>\n

Bilden i banneret: (foto \u00a9 Holger Weiss)<\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia, \u00e4mnesansvarig Jag bes\u00f6kte f\u00f6rsta g\u00e5ngen Hamile i nordv\u00e4stra Ghana i december i fjol. Orten \u00e4r gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ngen vid en av de tv\u00e5 centrala v\u00e4gstr\u00e4ckorna som f\u00f6rbinder Burkina Faso med hamnarna i Ghana, den ena v\u00e4gen g\u00e5r via Wa och Hamile till Bobo Dioulasso, den andra via Tamale och Bolgatanga […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1380,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[504],"tags":[427,519,536,523,513,537],"class_list":["post-1374","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-en-sjuk-historia-farsoter-i-globalt-historiskt-perspektiv","tag-aktualiteter","tag-covid-19","tag-fran-faltet","tag-ghana","tag-nyheter","tag-tidningsforsaljare"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1374","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1374"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1374\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1382,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1374\/revisions\/1382"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1380"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1374"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1374"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1374"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}