{"id":1385,"date":"2020-04-28T08:49:40","date_gmt":"2020-04-28T06:49:40","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1385"},"modified":"2020-04-28T08:49:40","modified_gmt":"2020-04-28T06:49:40","slug":"social-distansering-i-mitten-av-1700-talet-brev-mellan-far-och-son","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/04\/28\/social-distansering-i-mitten-av-1700-talet-brev-mellan-far-och-son\/","title":{"rendered":"Social distansering i mitten av 1700-talet \u2013 brev mellan far och son"},"content":{"rendered":"

Av: Johanna Ilmakunnas, bitr\u00e4dande professor i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

I b\u00f6rjan av oktober 1755 skrev professorn vid Akademien i \u00c5bo Carl Fredrik Mennander (1712\u20131786) fr\u00e5n Stockholm till sin son Carl Fredrik (1748\u20131803) som stannade hemma i \u00c5bo.<\/p>\n

Jag \u00e4r nu, Gudi l\u00e5f! lyckeligen framkommen, och m\u00e5r w\u00e4l, s\u00e5 at du icke beh\u00f6fwer oroa dig \u00f6fwer din Fars tillst\u00e5nd. War nu p\u00e5 din sida altid en beskedlig g\u00e5sse, dygdig, flitig och sedig, samt l\u00f6p icke mycket ute, i synnerhet tunt kl\u00e4dd; utan sk\u00f6t din h\u00e4lsa, och kom altid i hog, at du genom alt detta \u00f6kar din Fars n\u00f6je, och f\u00f6rl\u00e4nger hans lifstid. F\u00f6r all ting war flitig i dina b\u00f6ner till Gud, och i bibelns l\u00e4sande. Skrif mig ock flitigt till, och ber\u00e4tta, huru du m\u00e5r och hwad du gi\u00f6r. Jag fordrar icke \u00e4nnu af dig n\u00e5got grannt skrifs\u00e4tt, utan att du enfaldigt uttrycker din mening och barnsliga hjertelag.<\/p>\n

Jag \u00e4r best\u00e4ndigt din trogne och hulde fader<\/p>\n

C.F. Mennander.<\/p><\/blockquote>\n

<\/p>\n

I oktober 1755 hade Carl Fredrik Mennander rest till Stockholm i egenskap av pr\u00e4stest\u00e5ndets riksdagsrepresentant. Riksdagen 1755\u20131756 var den f\u00f6rsta riksdagen han deltog i som hattpolitiker av sammanlagt sex riksdagar under frihetstiden. Mennander hade h\u00e5llit professuren i fysik vid Akademien i \u00c5bo innan han 1752 blev utn\u00e4mnd till professor i teologi. Rektor f\u00f6r Akademien var Mennander 1753\u20131754 och blev biskop i \u00c5bo stift 1757. Sedermera, 1775, valdes Mennander till \u00e4rkebiskop i Uppsala.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a>

Johan Sevenbom, Utsikt \u00f6ver Staden mellan broarna, Riddarhuset, Riddarholmen och S\u00f6dermalm, 1769. Stockholms stadsmuseum. CC-BY.<\/p><\/div>\n

Carl Fredrik Mennanders insatser som biskop i \u00c5bo var s\u00e5 betydande att hans son adlades p\u00e5 namnet Fredenheim 1769 f\u00f6r faderns f\u00f6rtj\u00e4nster. Pr\u00e4ster kunde inte adlas i det tidigmoderna Sverige, och det var inte s\u00e4llsynt att en framg\u00e5ngsrik kyrkomans barn adlades som n\u00e5devederm\u00e4le f\u00f6r faderns tj\u00e4nster till kronan. Carl Fredrik Fredenheim gjorde sj\u00e4lv en upp\u00e5tg\u00e5ende karri\u00e4r vid det gustavianska hovet som ceremonim\u00e4stare och \u00f6verintendent. Fredenheim grundade det svenska museiv\u00e4sendet, l\u00e4t kopiera k\u00e4llor ur Vatikanarkivet och f\u00f6retog arkeologiska utgr\u00e4vningar p\u00e5 Forum Romanum.<\/p>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1755 var Carl Fredrik Mennander den yngre emellertid en liten sju\u00e5rig pojke, vars mor hade avlidit n\u00e4r han var sp\u00e4dbarn och vars far var bortrest under flera m\u00e5nader. Sjukdomar och d\u00f6d var en ofr\u00e5nkomlig del av livet l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet och den moderna medicinens r\u00f6n. Detta framkommer mycket tydligt fr\u00e5n breven mellan fadern och sonen Mennander, liksom i andra brev fr\u00e5n 1700-talet som jag har forskat i. Carl Fredrik Mennander den \u00e4ldre \u00f6nskade i sitt brev att sonen skulle h\u00e5lla sig frisk, studera flitigt och vara dygdig. Det fanns ocks\u00e5 utrymme f\u00f6r sonen att vara ett barn, \u00e4ven om fadern \u00f6nskade att han inte skulle springa ute tunt kl\u00e4dd och att han skulle idogt l\u00e4sa bibeln. I sina brev till fadern beh\u00f6vde den lille pojken inte beh\u00e4rska brevskrivandets finesser, utan fadern uppmuntrade honom att skriva som det barn han var.<\/p>\n

Mennander den \u00e4ldres brev anl\u00e4nde till \u00c5bo redan dagen efter det var daterat i Stockholm, och sonen svarade sin far n\u00e5gra dagar senare:<\/p>\n

F\u00f6r min k\u00e4reste Faders k\u00e4rkomna skrifwelse afl\u00e4gger jag min \u00f6dmiuka tacks\u00e4gelse. Iag blef der\u00f6fver s\u00e5 glad at jag gret. Gudi v\u00e4re l\u00e5f, som hulpit k. Far v\u00e4l fram. Han uppeh\u00e5lle ock k. Far, under sin varelse der, vid en god h\u00e4lsa! Iag \u00e4r, G.l., frisk och m\u00e5r v\u00e4l. Mig felas ingenting. Iag har icke heller numera stort ledsamt sedan f\u00f6rsta veckan gick \u00f6fver, ock jag blef van at vara utan Far. Cousin Fredric \u00e4r ock i staden. Och wi roa oss hvar Odensdags, L\u00f6rdags och S\u00f6ndags eftermiddagar. Iag har nu nyligen f\u00e5tt mig en ny nattrock, som k. Far l\u00e5fte mig, samt en halsduk, f\u00f6r hvilka b\u00e4gge jag tackar k. Far \u00f6dmiukast. Mina studier \u00e4ro de samma som f\u00f6r, utom det at jag giordt b\u00f6rjan med latinska exercitier och then lilla Moralen, som k. Far k\u00f6pte mig. Iag har ock b\u00f6riat at rita och spela p\u00e5 fleut. Claveret \u00e4r \u00e4nnu intet f\u00e4rdigt. Slutligen \u00e4r min k\u00e4rliga och \u00f6dmiuka b\u00f6n, at k. Far ihogkommer mig med n\u00e5gra sm\u00e5 s\u00e4nningar. K. Far \u00e4r s\u00e5 god och helsar k. Fars dervarande morbror, morbror och moster Pal\u00e9en samt sm\u00e5 cousinerna. Iag f\u00f6rblifver min k. Faders \u00f6dmiuklydigste son<\/p>\n

Carl Frid. Mennander<\/p><\/blockquote>\n

Dessa tv\u00e5 brev var en b\u00f6rjan till en korrespondens mellan far och son, som p\u00e5gick i flera decennier, \u00e4nda till faderns d\u00f6d i 1786 och t\u00e4cker hundratals brev. Brevskrivande var under 1700-talet ett v\u00e4sentligt medium f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llande av familjef\u00f6rh\u00e5llanden, sl\u00e4ktband och v\u00e4nskap eller handelsf\u00f6rbindelser, f\u00f6r f\u00f6rvaltning, f\u00f6r f\u00f6rmedling av nyheter, f\u00f6r fr\u00e4mjande konst och vetenskaper och mycket annat. Genom brev minskade fysiska distansen mellan skribenter i v\u00e4rlden d\u00e4r m\u00e4nniskor reste mycket, som ocks\u00e5 gjorde professorn och riksdagsmannen, sedermera biskopen och \u00e4rkebiskopen Mennander. N\u00e4r sonen v\u00e4xte upp b\u00f6rjade \u00e4ven han resa mycket, f\u00f6rst i hemlandet, senare utomlands, och breven var tr\u00e5den som band fadern och den enda sonen tillsammans.<\/p>\n

Redan i dessa tv\u00e5 brev kommer flera teman fram som l\u00f6per genom den mennanderska korrespondensen, och som var typiska ocks\u00e5 inom andra f\u00f6rh\u00e5llanden mellan far och son under 1700-talet. Sonens uppfostran och studier, familjef\u00f6rh\u00e5llandena och k\u00e4nslor, h\u00e4lsan och materiell kultur \u00e4r stora teman som framkommer b\u00e5de fr\u00e5n Carl Fredrik Mennanders brev och fr\u00e5n hans unga sons svar. Emotionella band mellan far och son \u00e4r starka. Pojken saknar mycket sin far, \u00e4ven om han hade trygga f\u00f6rh\u00e5llandena i \u00c5bo d\u00e4r han stannade hos sina morf\u00f6r\u00e4ldrar och hade sin kusin som lekkamrat. Efter den f\u00f6rsta veckan b\u00f6rjade saknaden mildras och vardagen utan fadern rulla.<\/p>\n

Carl Fredrik Mennander den yngres uppfostran var en h\u00f6grest\u00e5ndsuppfostran och liknade en adelspojkes fostran. Den unga Mennander hade en informator och i hans utbildning som \u00f6vervakades av fadern ingick latin och morall\u00e4ra som l\u00e4stes av b\u00e5de pr\u00e4sts\u00f6ner och adelspojkar, brevskrivning samt ritning och musik. Vikten av att kunna uttrycka sig elegant och retoriskt redan tidigt syns v\u00e4l i Mennander den yngres, \u00e4ven med 1700-talets m\u00e5tt m\u00e4tt, l\u00e5nga brev f\u00f6r en sju\u00e5rig pojke. Om \u00e4n inneh\u00e5llet och spr\u00e5ket styrdes sannolikt av informatorn, visar brevet stor mogenhet och sj\u00e4lvdisciplin Betydelsen att beh\u00e4rska franska spr\u00e5ket syns redan i adressen av Mennander den \u00e4ldres hand: \u201dA Mon fils Charles Fridric Mennander. a \u00c5bo\u201d. Den m\u00e5ngsidiga uppfostran och utbildning i klassiska akademiska \u00e4mnen, spr\u00e5k och fria konster kom till stor nytta i sonens vuxna liv.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Jacques Le Moyne de Morgues, P\u00e4ron, ca 1575. \u00a9 Victoria and Albert Museum.<\/p><\/div>\n

Sonens unga \u00e5lder syntes i hans \u00f6nskan att fadern skulle skicka honom \u201dn\u00e5gra sm\u00e5 s\u00e4nningar\u201d, vilket var ett \u00f6nskem\u00e5l om l\u00e4ckerheter snarare \u00e4n kl\u00e4der eller rith\u00e4ften som fadern hade skickat och kom \u00e4ven senare att skicka mellan Stockholm och \u00c5bo. Mycket r\u00e4tt fick Mennander den yngre motta \u00e4pplen, p\u00e4ron, n\u00f6tter, bergamotter och socker som fadern skickade till honom. Senare var den mest flitigt mellan \u00c5bo och Stockholm skickade artikeln b\u00f6cker som Mennander den yngre (sedermera Fredenheim) skaffade enligt detaljerade instruktioner \u00e5t sin far som hade breda allm\u00e4nsamh\u00e4lleliga, politiska och vetenskapliga intressen.<\/p>\n

Breven och genom dem den skrivna formen av konversation var allts\u00e5 ett essentiellt s\u00e4tt att beh\u00e5lla kontakter mellan familjemedlemmarna, att f\u00f6rmedla k\u00e4nslor och \u00f6nskem\u00e5l, nyheter och bud. Korrespondensen mellan familjemedlemmar kunde p\u00e5g\u00e5 decennier och brevet var b\u00e5de genom dess inneh\u00e5ll och som ett konkret f\u00f6rem\u00e5l som kunde r\u00f6ras ett s\u00e4tt att minska distansen skapat av externa angel\u00e4genheter.<\/p>\n

K\u00e4llor<\/h6>\n

K.F. Mennanderin l\u00e4hett\u00e4mi\u00e4 ja saamia kirjeit\u00e4 \u2013 Brev fr\u00e5n och till C.F. Mennander<\/em> I. Toimittanut Kaarlo \u00d6sterbladh. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki 1939. http:\/\/urn.fi\/URN:NBN:fi-fd2016-00011082<\/a><\/p>\n

K.F. Mennanderin l\u00e4hett\u00e4mi\u00e4 ja saamia kirjeit\u00e4 \u2013 Brev fr\u00e5n och till C.F. Mennander<\/em> II. Toimittanut Kaarlo \u00d6sterbladh. Suomen Historiallinen Seura, Helsinki 1940. http:\/\/urn.fi\/URN:NBN:fi-fd2016-00011083<\/a><\/p>\n

Litteratur<\/h6>\n

Carl Fredrik Mennander (den \u00e4ldre) i Svenskt biografiskt lexikon<\/a>, Kansallisbiografia<\/a> och Biografiskt lexikon f\u00f6r Finland<\/a><\/p>\n

Carl Fredrik Fredenheim (Mennander den yngre) i Svenskt biografiskt lexikon<\/a>, Kansallisbiografia<\/a> och Biografiskt lexikon f\u00f6r Finland<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Johanna Ilmakunnas, bitr\u00e4dande professor i Nordisk historia I b\u00f6rjan av oktober 1755 skrev professorn vid Akademien i \u00c5bo Carl Fredrik Mennander (1712\u20131786) fr\u00e5n Stockholm till sin son Carl Fredrik (1748\u20131803) som stannade hemma i \u00c5bo. Jag \u00e4r nu, Gudi l\u00e5f! lyckeligen framkommen, och m\u00e5r w\u00e4l, s\u00e5 at du icke beh\u00f6fwer oroa dig \u00f6fwer din […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1388,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[416,380,466,539,541,538,540,361],"class_list":["post-1385","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1700-tal","tag-abo","tag-brev","tag-emotioner","tag-familj","tag-halsa","tag-kanslor","tag-stockholm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1385","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1385"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1385\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1391,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1385\/revisions\/1391"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1388"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1385"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1385"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1385"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}