N\u00e5gra anspr\u00e5ksl\u00f6sa assimilationsr\u00e5d<\/p>\n
Mats Wickstr\u00f6m<\/p>\n
1990-talet var m\u00e5ngkulturalismens stora \u00e5rtionde i V\u00e4stv\u00e4rlden, men efter Millennieskiftet har m\u00e5ngkulturalismen st\u00f6t p\u00e5 det ena bakslaget efter det andra. Assimilationismen \u2013 m\u00e5ls\u00e4ttning att minoritetsgrupper \u00f6verger spr\u00e5k och kultur och inf\u00f6rlivas i majoritetsbefolkningen \u2013 har ett igen ett starkt st\u00f6d hos s\u00e5v\u00e4l nordiska som europeiska politiker. Eftersom dagens politiker till allm\u00e4n olycka verkar prova sig fram i m\u00e5nga fr\u00e5gor t\u00e4nkte jag i detta blogginl\u00e4gg ge assimilationsivrarna n\u00e5gra historiskt f\u00f6rankrade r\u00e5d om hur man politiskt kan underl\u00e4tta assimilering.<\/p>\n
\n
F\u00f6r det f\u00f6rsta: ett effektivt s\u00e4tt att fr\u00e4mja assimilation \u00e4r att motverka en rumslig koncentration av minoritetsgruppen eftersom en ansamling av gruppen m\u00f6jligg\u00f6r vidmakth\u00e5llandet av minoritetens spr\u00e5k och kultur i det offentliga rummet. Traditionellt sett har den spatiala koncentrationen av minoritetsgruppens medlemmar befr\u00e4mjat gifterm\u00e5l inom gruppen, dess kulturella organisering och politiska mobilisering. Omr\u00e5den, regioner eller stadsdelar, som befolkas av minoriteten b\u00f6r brytas upp socialt. Detta kan g\u00f6ras genom att st\u00f6dja minoritetsmedlemmar flyttningar fr\u00e5n omr\u00e5det och majoritetsmedlemmars flyttningar till omr\u00e5det.<\/p>\n
\n
F\u00f6r det andra: minoritetsforskning visar att f\u00f6rtryckta minoriteter ofta sluter sig samman, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar assimilationen av dem. Romernas och judarnas historia uppvisar otaliga exempel p\u00e5 detta. Den m\u00e5lmedvetne assimilationsivraren b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r beivra diskriminering av minoritetsgruppens medlemmar och motarbeta s.k. hattal. Minoritetsmedlemmarna b\u00f6r erfara att gruppens levnadss\u00e4tt \u00e4r underl\u00e4gset majoritetsgruppens och att det inte \u00e4r v\u00e4rt m\u00f6dan att uppr\u00e4tth\u00e5lla det. Denna k\u00e4nsla kan ingjutas utan att \u00f6ppet diskriminera minoritetsmedlemmarna p\u00e5 basis av deras grupptillh\u00f6righet och utan att i offentligheten prata neds\u00e4ttande om gruppen. Ekonomismens till synes neutrala spr\u00e5k och praxis \u00e4r ett utm\u00e4rkt redskap, vilket det \u00e4ven \u00e4r n\u00e4r det g\u00e4ller undergr\u00e4vandet av det kanske st\u00f6rsta assimilationshindret: minoritetsinstitutioner.<\/p>\n
\n
Slutligen, alla f\u00f6rs\u00f6k av invandrade minoritetsgrupper att etablera egna samh\u00e4llsinstitutioner, framf\u00f6rallt skolor, b\u00f6r f\u00f6rhindras. Detta kan g\u00f6ras samtidigt som man i offentligheten uppr\u00e4tth\u00e5ller en m\u00e5ngkulturalistisk retorik om hur minoriteten berikar samh\u00e4llet. Den svenska hanteringen av Sverigefinnarna under efterkrigstiden \u00e4r ett skolboksexempel p\u00e5 detta. De finskspr\u00e5kiga barnen ledes in i majoritetssamh\u00e4llets institutioner och assimilerades framg\u00e5ngsrikt samtidigt som den svenska eliten talade vackert om den kulturella m\u00e5ngfalden och f\u00f6rd\u00f6mande om assimilation.<\/p>\n
\n
Om minoriteten har ett v\u00e4letablerat institutionellt n\u00e4tverk kan det vara knepigt att med demokratiska medel nedmontera det. Assimilationsivraren f\u00e5r i det h\u00e4r fallet s\u00e4tta sitt hopp till de mer l\u00e5ngsamt verkande assimilationsprocesserna och uppmuntra all slags gr\u00e4ns\u00f6verskridande verksamhet, s\u00e4rskilt s\u00e5dan som \u00f6ppnar upp minoritetsgruppen. F\u00f6r m\u00e5nga assimilationsivrare kan det kanske k\u00e4nnas motbjudande, men om det numer\u00e4ra \u00f6vertaget \u00e4r stort \u00e4r en \u00f6ppen och k\u00e4rleksfull famn en b\u00e5de human och effektiv assimilationsmetod.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e5gra anspr\u00e5ksl\u00f6sa assimilationsr\u00e5d Mats Wickstr\u00f6m 1990-talet var m\u00e5ngkulturalismens stora \u00e5rtionde i V\u00e4stv\u00e4rlden, men efter Millennieskiftet har m\u00e5ngkulturalismen st\u00f6t p\u00e5 det ena bakslaget efter det andra. Assimilationismen \u2013 m\u00e5ls\u00e4ttning att minoritetsgrupper \u00f6verger spr\u00e5k och kultur och inf\u00f6rlivas i majoritetsbefolkningen \u2013 har ett igen ett starkt st\u00f6d hos s\u00e5v\u00e4l nordiska som europeiska politiker. Eftersom dagens politiker till […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-140","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=140"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":141,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/140\/revisions\/141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=140"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=140"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=140"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}