{"id":1415,"date":"2020-08-13T11:08:26","date_gmt":"2020-08-13T09:08:26","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1415"},"modified":"2020-08-26T10:02:29","modified_gmt":"2020-08-26T08:02:29","slug":"staten-privatisering-och-kriser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/08\/13\/staten-privatisering-och-kriser\/","title":{"rendered":"Staten, privatisering och kriser"},"content":{"rendered":"

Av: Kasper Kepsu, FD, universitetsl\u00e4rare i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Under coronakrisens g\u00e5ng har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samh\u00e4lleliga problem som under normala omst\u00e4ndigheter j\u00e4ser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en f\u00f6rh\u00e5llandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bek\u00e4mpa viruset b\u00e4ttre \u00e4n mer decentraliserade stater, d\u00e4r m\u00f6jligheterna att ingripa \u00e4r begr\u00e4nsade och statsmakten i vissa fall saknar legitimitet.<\/p>\n

Privatisering \u00e4r ett intressant tema som i viss m\u00e5n tagits upp i sammanhanget, inte minst i Sverige d\u00e4r den g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n i Finland. I ett inl\u00e4gg f\u00f6respr\u00e5kar till exempel professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson fr\u00e5n Stockholms universitet<\/a> behovet av en starkare statsmakt i Sverige och restriktioner i privatiseringen av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster. Men vilken \u00e4r egentligen bakgrunden till skillnaderna i statsmakternas st\u00e4llning och privatisering?<\/p>\n

I forskningen av statsformation tilldelas den tidigmoderna perioden en avg\u00f6rande roll. Under medeltiden f\u00f6rekom en m\u00e4ngd olika politiska enheter, som hade en ganska l\u00f6s struktur. Under tidsperioden 1500\u20131800 utvecklades stater, framf\u00f6r allt i Europa, starkt mot f\u00f6rst enhetsstaten och senare nationalstaten. I regel klarade sig de statsbildningar b\u00e4st som lyckades centralisera och f\u00f6renhetliga sina territorier, mobilisera milit\u00e4ra resurser och fr\u00e4mja handeln.<\/p>\n

Utvecklingen var emellertid inte entydig, utan skedde i olika kampanjer \u2013 perioder med intensivare centralisering och integrering. Man kan s\u00e4ga att en maktpendel sv\u00e4ngt genom historien. Enligt Siv Sandberg<\/a>, som funderat \u00f6ver coronav\u00e5rens effekter i de nordiska l\u00e4ndernas f\u00f6rvaltning, brukar tron p\u00e5 centralisering eller decentralisering sv\u00e4nga med tio eller femton \u00e5rs mellanrum. Redan i det tidigmoderna svenska v\u00e4ldet var sv\u00e4ngningarna tydliga, \u00e4ven om mellanrummen var i regel l\u00e4ngre.<\/p>\n

I det svenska riket var 1600-talets slut en viktig utvecklingsperiod inom statsformation. Under Karl XI:s regering centraliserades f\u00f6rvaltningen och de flesta gods som donerats till adeln drogs in till kronan. F\u00f6rutom milit\u00e4ra, administrativa, ekonomiska och kyrkliga reformer f\u00f6rs\u00f6kte centralregeringen anknyta provinserna n\u00e4rmare det svenska v\u00e4ldets k\u00e4rnomr\u00e5den.<\/p>\n

Den svenska provinsen Ingermanland, regionen som l\u00e5g l\u00e4ngst i \u00f6ster runt nuvarande S:t Petersburg, drabbades i h\u00f6gsta grad av kronans centraliserings- och integrationspolitik. Intressant nog, skedde det delvis genom decentralisering. Framf\u00f6r allt privatiserades skatteuppb\u00f6rden. Godsen i Ingermanland arrenderades ut och arrendatorn erh\u00f6ll r\u00e4tten att mot en \u00e5rlig summa till kronan uppb\u00e4ra skatterna inom godsets omr\u00e5de. I en gr\u00e4nsprovins som Ingermanland d\u00e4r statens kontroll \u00f6ver lokalsamh\u00e4llet var bristf\u00e4llig var det h\u00e4r ett smidigt s\u00e4tt att erh\u00e5lla regelbundna inkomster till kronan. Samma princip g\u00e4llde i de \u00f6vriga \u00d6stersj\u00f6provinserna Livland, Estland, \u00d6sel och Kexholms l\u00e4n (Karelen).<\/p>\n

Privatisering hade f\u00f6rekommit tidigare, bland annat utarrenderades skatteuppb\u00f6rd, tullar och gruvdrift under 1620-talet. F\u00f6rpaktningen av gruvdrift och annan (proto)industriell verksamhet fungerade relativt bra. Den svenska bergsn\u00e4ringen utvecklades starkt och utl\u00e4ndska kapitalstarka k\u00f6pm\u00e4n och industrientrepren\u00f6rer med Louis De Geer i spetsen kunde knytas till statsorganisationen.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Falu Koppargruva i Suecia Antiqua et hodierna av grav\u00f6r Johannes van den Aveleen p\u00e5 uppdrag av kommissarie Erik Dahlbergh, 1701, gravyr 26 x 37 cm. Kungliga Biblioteket, Stockholm<\/p><\/div>\n

Intressant nog, finns det m\u00e5nga likheter vad g\u00e4ller privatiseringsdebatter under 1600-talet och idag, framf\u00f6r allt tron p\u00e5 att privata alternativ \u00e4r effektivare \u00e4n offentlig drift. Faktorer som v\u00e4cker k\u00e4nslor och f\u00f6rorsakar problem \u00e4r likas\u00e5 liknande. Privata akt\u00f6rer anses inte alltid som legitima och det v\u00e4cker f\u00f6rargelse d\u00e5 allm\u00e4nna skattemedel hamnar i privata entrepren\u00f6rers fickor.<\/p>\n

Under 1600-talet var det i synnerhet arrendesystemet, det vill s\u00e4ga privatiseringen av skatteuppb\u00f6rden som v\u00e4ckte protester. Systemet var mindre flexibelt i och med att arrendatorns enda m\u00f6jlighet att g\u00f6ra sig en vinst kr\u00e4vde en h\u00e5rd indrivning av skatterna. B\u00f6nderna irriterades av det h\u00e4r och betraktade inte heller sj\u00e4lva systemet som legitimt, utan ville hellre betala sin skatt till kronan.<\/p>\n

B\u00f6nderna i Ingermanland protesterade mot systemet genom suppliker, strejker och rymning s\u00e4rskilt under 1680-talet, vilket ledde till att kronan var tvungen att modifiera systemet. Den ut\u00f6kade \u00f6vervakningen fr\u00e5n kronans sida medf\u00f6rde dock att kontrollapparaten blev dyrare och mera omfattande, vilket \u00e4r ett aktuellt problem \u00e4ven vad g\u00e4ller dagens privatiseringar. Det viktigaste m\u00e5let med privatiseringar \u00e4r trots allt att minska p\u00e5 statens kostnader och byr\u00e5krati.<\/p>\n

Under 1700- och 1800-talet utvecklades de nordiska staterna i regel till nationalstater, n\u00e5got som kulminerade i b\u00f6rjan av 1900-talet. Privatiseringar av offentliga tj\u00e4nster av olika slag f\u00f6rekom \u00e4ven under denna period, i synnerhet vad g\u00e4ller infrastrukturprojekt som byggandet av j\u00e4rnv\u00e4gar. Under decennierna i mitten av 1900-talet byggdes v\u00e4lf\u00e4rdsstaten ut och den offentliga sektorn expanderade starkt. Maktpendeln b\u00f6rjade \u00e5ter igen sin sv\u00e4ngning under 1980-talet d\u00e5 privatiseringar och avregleringar av olika slag \u00f6kade. En generell slutsats av 400 \u00e5rs privatiseringar \u00e4r att de verkar fungera b\u00e4ttre i branscher med naturligt vinstpotential, medan privatisering av v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster i h\u00f6gre grad verkar leda till h\u00e4tska debatter och problem.<\/p>\n

Det \u00e4r fortfarande en \u00f6ppen fr\u00e5ga om pendeln kommer att sv\u00e4nga igen i och med coronakrisen. Fr\u00e5gan intresserar ocks\u00e5 Hallenberg och Linnarsson, som resonerar kring hur f\u00f6rh\u00e5llandet mellan det allm\u00e4nna och det individuella kommer att utvecklas n\u00e4r pandemin lugnat sig. Kommer staten tillbaka eller kommer privatiseringen att forts\u00e4tta som tidigare efter ett tillf\u00e4lligt stopp? En annan relevant fr\u00e5ga \u00e4r om klimatkrisen kommer att p\u00e5verka dagens inrotade marknadst\u00e4nkande. Det \u00e5terst\u00e5r att se, men det skulle vara viktigt med mera forskning, \u00e4ven tv\u00e4rvetenskaplig, om privatiseringens mekanismer i ett historiskt perspektiv.<\/p>\n

Litteratur:<\/p>\n

Harald Gustafsson, Makt och m\u00e4nniskor: europeisk statsbildning fr\u00e5n medeltiden till franska revolutionen <\/em>(G\u00f6teborg: Makadam f\u00f6rlag, 2010).<\/p>\n

Mats Hallenberg, Kampen om det allm\u00e4nna b\u00e4sta: Konflikter om privat och offentlig drift i Stockholms stad under 400 \u00e5r<\/em> (Lund: Nordic Academic Press, 2018).<\/p>\n

Mats Hallenberg, Statsmakt till salu: Arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppb\u00f6rden i det svenska riket 1618-1635<\/em> (Lund: Nordic Academic Press, 2008).<\/p>\n

Kasper Kepsu, Den besv\u00e4rliga provinsen.<\/em> Reduktion, skattearrendering och bondeoroligheter i det svenska Ingermanland under slutet av 1600-talet<\/em>. Bidrag till k\u00e4nnedom av Finlands natur och folk 193 (Helsingfors, 2014).<\/p>\n

Kasper Kepsu \u00e4r universitetsl\u00e4rare i nordisk historia (till 31.10.2020). Disputerade 2014 vid Helsingfors universitet med en avhandling om Ingermanland som svensk provins. Arbetar nu med ett forskningsprojekt om staden Nyens borgerskap under slutet av 1600-talet och b\u00f6rjan av 1700-talet, samt med en bok om det Donnerska husets i Kronohagen historia.<\/span><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Kasper Kepsu, FD, universitetsl\u00e4rare i Nordisk historia Under coronakrisens g\u00e5ng har statsmaktens styrka i krishantering tagits upp i olika sammanhang. Som bekant, leder krissituationer ofta till att samh\u00e4lleliga problem som under normala omst\u00e4ndigheter j\u00e4ser under ytan bubblar upp. I regel verkar det som om stater med en f\u00f6rh\u00e5llandevis stark och centraliserad statsmakt lyckats bek\u00e4mpa […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1423,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,143,1],"tags":[415,519,552,505,551,553,463],"class_list":["post-1415","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-nordisk-historia","category-okategoriserade","tag-1600-tal","tag-covid-19","tag-ingermanland","tag-pandemi","tag-privatisering","tag-statsformation","tag-stormaktstiden"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1415","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1415"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1415\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1430,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1415\/revisions\/1430"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1423"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1415"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1415"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1415"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}