Sedan \u00e5rets b\u00f6rjan har tidningen Die Zeit<\/i> uppm\u00e4rksammat F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I b\u00e5de Tyskland och Storbritannien har Christopher Clarks The Sleepwalkers: How Europe Went to War in 1914<\/i> v\u00e4ckt uppseende och debatt, inte minst genom tesen att mer eller mindre alla inblandade parter bar ansvar f\u00f6r att kriget br\u00f6t ut. Framf\u00f6r allt i Tyskland har en del historiker dock ifr\u00e5gasatt Clarks framst\u00e4llning och framh\u00e4vt att Fritz Fischers gamla tes om att Tyskland skulle m\u00e5lmedvetet ha styrt in p\u00e5 kriget (Griff nach der Weltmacht: Die Kriegszielpolitik des kaiserlichen Deutschland, 1914\/18<\/i>, 1967) ingalunda kan \u00e5sidos\u00e4ttas. I en artikel i Die Zeit<\/i> p\u00e5pekas bl.a. den regelr\u00e4tta indoktrineringen av skolbarn om det f\u00f6rest\u00e5ende kriget som bedrevs av tyska l\u00e4rare \u00e5ren innan kriget br\u00f6t ut. I en annan p\u00e5pekas att det inom ledande milit\u00e4ra och politiska kretsar i det tyska kejsarriket dryftades Die Judenfrage<\/i>, framf\u00f6r allt d\u00e5 det g\u00e4llde nyordningen av och \u201dcivilisationsuppdraget\u201d i Ober Ost eller de av de tyska trupperna ockuperade omr\u00e5dena vid \u00d6stfronten, d.v.s. Kurland, Litauen och delar av Vitryssland.<\/p>\n
En fr\u00e5ga som jag v\u00e4ntar mig att ytterligare diskuteras i Die Zeit<\/i> \u00e4r uppl\u00f6sningen av \u00d6stfronten, det ryska imperiets sammanbrott och den tysk-\u00f6sterrikiska framst\u00f6ten i Vitryssland och Ukraina \u00e5ren 1917 och 1918. Freden i Brest-Litovsk i mars 1918 brukar i den sedvanliga framst\u00e4llningen om kriget vara slutpunkten p\u00e5 krigshandlingarna i \u00f6st varefter den tyska h\u00e4rledningen kunde flytta \u00f6ver de tyska trupperna till v\u00e4stfronten f\u00f6r en sista kraftanstr\u00e4ngning innan de amerikanska truppernas ankomst p\u00e5 den europeiska kontinenten. Det som har fallit i gl\u00f6mska, men som lyfts fram av den amerikanska historikern Vejas Gabriel Liuvelicius i boken War Land on the Eastern Front<\/i> (2000), \u00e4r att den tysk-\u00f6sterrikiska framryckningen i \u00f6stra Europa ingalunda tog slut i mars 1918. I st\u00e4llet resulterade den s.k. Brotfrieden<\/i> som p\u00e5tvingats den ukrainska (protyska) regeringen att b\u00e5de Vitryssland och Ukraina ockuperades av tyska och \u00f6sterrikiska trupper p\u00e5 sammanlagt en halv miljon man.<\/p>\n
Slutligen framh\u00e4ver ledaren i Die Zeit<\/em> den 9 januari 2014 att F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget mer \u00e4n 1945 kom att definiera den nuvarande v\u00e4rlden. Efter 1989 och 1991 framst\u00e5r Kalla kriget som en 35-\u00e5rig parentes, medan de globala f\u00f6r\u00e4ndringar som intr\u00e4ffade och utl\u00f6stes under och efter F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget kom att s\u00e4tta punkt p\u00e5 den \u2019imperiala tiden\u2019. Fredsf\u00f6rdragen efter F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget var f\u00f6rknippade med stora f\u00f6rhoppningar inte bara bland de krigstr\u00f6tta parterna utan \u00e4ven bland de underkastade folken i kolonierna. Woodrow Wilsons vision om nationernas sj\u00e4lvbest\u00e4mmande innebar slutpunkten p\u00e5 kolonisat\u00f6rernas \u00f6verh\u00f6ghet \u00f6ver de koloniserade \u2013 om \u00e4n med f\u00f6rdr\u00f6jning. Ett flertal av de ritbordsstater som uppstod i samband med Versaillesfreden \u2013 i Europa sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, i resten av v\u00e4rlden som NF:s mandat \u2013 visade sig vara problematiska konstruktioner: Tjeckoslovakien delades i tu 1992, Jugoslavien f\u00f6ll s\u00f6nder p\u00e5 1990-talet, Irak 2003, Syrien 2012. Uppl\u00f6sningen av de koloniala v\u00e4ldena i Afrika och Asien utl\u00f6stes av Die Urkatastrophe der Moderne<\/i>: utomeuropeiska trupper blev \u00f6gonvittnen \u00f6ver barbariet p\u00e5 fronten, den vite mannens \u00f6verl\u00e4gsenhet och V\u00e4sterlandets sj\u00e4lvp\u00e5tagna globala mission civilisatrice<\/i> blev om\u00f6jliga att uppr\u00e4tth\u00e5lla efter 1918 om \u00e4n den globala sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsv\u00e5gen kom att intr\u00e4ffa f\u00f6rst efter 1945.<\/p>\n 1914, F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och 1918\/19 framst\u00e5r som globala v\u00e4ndpunkter. Kriget skulle komma, en del hoppades med iver p\u00e5 att rensa luften, andra tolkade med b\u00e4van tidens tecken v\u00e5ren och sommaren 1914. Men att en hel epok skulle g\u00e5 i graven trodde ingen (f\u00f6rutom kanske futuristerna). I och f\u00f6r sig gjorde det inte heller n\u00e5gon n\u00e4r stormakterna f\u00f6rhandlade i Wien \u00e5r 1814 \u2013 revolutionens sp\u00f6ke med kravet p\u00e5 j\u00e4mlikhet, frihet och broderskap skulle f\u00f6rpassas till historien, den gamla ordningen skulle \u00e5ter bef\u00e4stas. Fr\u00e5gan \u00e4r dock om 1814\/15 kom att bli en global v\u00e4ndpunkt annat \u00e4n i Europa d\u00e4r det nationella uppvaknandet s\u00e5 sm\u00e5ningom spr\u00e4ngde de m\u00e5ngkulturella konglomeratstaterna och imperierna. 1914 fanns det f\u00e5 tecken p\u00e5 att inget av de europeiska kontinentala imperierna skulle \u00f6verleva urkrisen, 1918 var det ett faktum. Den intressanta fr\u00e5gan i ett fram\u00e5tblickande l\u00e5ngsiktsperspektiv \u00e4r p\u00e5 vilket s\u00e4tt eller om alls perioden kring \u00e5r 2014 blir en ny global v\u00e4ndpunkt. \u00c4r det kring denna tidpunkt som framtidens globalhistoriker kommer att datera den postmoderna v\u00e4rldens b\u00f6rjan?<\/p>\n \u00a0Holger Weiss<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sedan \u00e5rets b\u00f6rjan har tidningen Die Zeit uppm\u00e4rksammat F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. I b\u00e5de Tyskland och Storbritannien har Christopher Clarks The Sleepwalkers: How Europe Went to War in 1914 v\u00e4ckt uppseende och debatt, inte minst genom tesen att mer eller mindre alla inblandade parter bar ansvar f\u00f6r att kriget br\u00f6t ut. Framf\u00f6r allt i Tyskland har en […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-143","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=143"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":146,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143\/revisions\/146"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=143"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=143"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=143"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}