{"id":1442,"date":"2020-09-15T09:53:50","date_gmt":"2020-09-15T07:53:50","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1442"},"modified":"2020-09-15T10:05:38","modified_gmt":"2020-09-15T08:05:38","slug":"lectio-praecursoria-4-9-2020","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/09\/15\/lectio-praecursoria-4-9-2020\/","title":{"rendered":"Lectio praecursoria 4.9.2020"},"content":{"rendered":"

Av:\u00a0 FM Robert Louhimies<\/span><\/h3>\n

Sommaren 1989 bes\u00f6kte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. D\u00e5 han anl\u00e4nde till flygf\u00e4ltet Orly m\u00f6ttes han av ryska emigranter och \u00e4ttlingar till emigranter som, genom att vifta p\u00e5 tsartida skuldsedlar, ville framh\u00e5lla att Sovjetunionen hade obetalda skulder fr\u00e5n tiden f\u00f6re oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och d\u00e4rigenom f\u00e5 uppr\u00e4ttelse f\u00f6r den k\u00e4nsla av or\u00e4ttvisa som funnits i \u00f6ver 60 \u00e5r.<\/p>\n

1989 revs ocks\u00e5 den mur som symboliserade det delade Europa, och det kalla krig som varit r\u00e5dande i Europa sedan andra v\u00e4rldskrigets slut. Kalla kriget var en f\u00f6ljd av andra v\u00e4rldskriget, som i sin tur var en f\u00f6ljd av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Historikern Eric Hobsbawm f\u00f6rklarade dessa samband genom det korta 1900-talet, som b\u00f6rjade 1914 och slutade 1991. Det g\u00e5r, genom att koppla samman alla h\u00e4ndelser med varandra, att h\u00e4vda att f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget egentligen tog slut i och med Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps. Genom att anl\u00e4gga den h\u00e4r typen av perspektiv p\u00e5 det f\u00f6rflutna kan vi utmana tanken betr\u00e4ffande krigets p\u00e5verkan p\u00e5 v\u00e5rt samh\u00e4lle.<\/p>\n

F\u00f6r om man fr\u00e5gar n\u00e4r ett krig tog slut kan man f\u00e5 m\u00e5nga svar beroende p\u00e5 ur vilket perspektiv man studerar krigets \u00f6verg\u00e5ng till fred. Ur ett rent milit\u00e4rt perspektiv \u00e4r det kanske l\u00e4ttast att svara p\u00e5 fr\u00e5gan. Om man d\u00e4remot vill bredda sitt perspektiv en aning, och ta med de konsekvenser kriget f\u00f6r med sig kan svaret vara av mer varierande karakt\u00e4r. I den anglosaxiska v\u00e4rlden och i Ryssland minns man andra v\u00e4rldskriget som en gemensam framg\u00e5ngssaga och utmaningarna som \u00e5terg\u00e5ngen till fred medf\u00f6rde n\u00e4mns s\u00e4llan. \u00c4ven i Finland har tiden efter andra v\u00e4rldskriget ofta n\u00e4mnts i positiva ordalag och man har tidigare talat om det enade finska folket som tillsammans reste sig ur krigets aska. P\u00e5 senare \u00e5r har denna bild kommit att nyanseras s\u00e5 att forskarna i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning studerar olika typer av \u00e5teranpassning i det efterkrigstida Finland som ingalunda var en solskenshistoria f\u00f6r alla. Det \u00e4r ett faktum att m\u00e5nga av samtidens m\u00e4nniskor ville tillh\u00f6ra den gemensamma ber\u00e4ttelsen om det finska folket som reste sig, men det \u00e4r inte hela sanningen. M\u00e5nga var de utmaningar som samh\u00e4llet tvingades ta itu med och p\u00e5 det privata planet fanns m\u00e5nga fall d\u00e4r kriget syntes under l\u00e5ng tid i form av mentala problem, alkoholmissbruk och v\u00e5ld. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vligt att fr\u00e5ng\u00e5 den typen av ber\u00e4ttelser d\u00e4r hela samh\u00e4llet dras \u00f6ver samma kam, eftersom de oftast f\u00f6rdunklar lika mycket som de avsl\u00f6jar.<\/p>\n

P\u00e5 ett samh\u00e4lleligt plan kan ett krig inneb\u00e4ra att det samh\u00e4lle vi k\u00e4nde innan inte l\u00e4ngre finns kvar d\u00e5 kriget tar slut. Det \u00e4r d\u00e5 sv\u00e5rt att tala om en \u00e5terg\u00e5ng till det normala. Ett s\u00e5dant exempel \u00e4r den masskollaps av imperier under och efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Max Engman beskriver denna masskollaps som unik, aldrig tidigare hade s\u00e5 m\u00e5nga imperier kollapsat p\u00e5 s\u00e5 kort tid. \u00c5terg\u00e5ngen till normala fredstida f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r allts\u00e5 inte alltid m\u00f6jligt och kollapsen av det ryska imperiet ledde till ett flertal nya randstater som var tvungna att skapa nya ramar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l inrikes- som utrikespolitiken. Uppr\u00e4ttande av separat fred med arvtagarna till kejsard\u00f6met var likas\u00e5 viktigt och den nya sj\u00e4lvst\u00e4ndiga republiken kom ut ur f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget som en br\u00e4cklig akt\u00f6r p\u00e5 en os\u00e4ker marknad.<\/p>\n

De utmaningar som ett samh\u00e4lle tvingas l\u00f6sa efter ett krig kan beskrivas som en gr\u00e5zon. Gr\u00e5zonen utg\u00f6r den period mellan krigets milit\u00e4ra avslut och samh\u00e4llets normalisering som i finl\u00e4ndsk historiografi i h\u00f6g utstr\u00e4ckning ben\u00e4mns som fredskris. Fredskrisen tar sig uttryck p\u00e5 olika s\u00e4tt beroende p\u00e5 samh\u00e4llet och tidpunkten som studeras. D\u00e4remot har forskning visat att det finns likheter mellan de utmaningar som drabbade det svenska riket efter 30-\u00e5riga kriget och de som finska staten stod inf\u00f6r efter andra v\u00e4rldskriget. Vidare beh\u00f6ver inte fredskrisen vara sv\u00e5rare efter ett f\u00f6rlorat krig \u00e4n efter ett vunnet.<\/p>\n

F\u00f6r drygt 7 \u00e5r sedan, i april 2013, inledde jag min arkivpraktik p\u00e5 Sj\u00f6historiska institutet vid \u00c5bo Akademi. Projektet jag anst\u00e4llts f\u00f6r gick ut p\u00e5 att ordna och f\u00f6rteckna F\u00c5A:s arkiv p\u00e5 150 hyllmeter. Under arbetets g\u00e5ng kom jag i kontakt med en stor m\u00e4ngd material som r\u00f6rde en ers\u00e4ttningsprocess som visade sig vara l\u00e5ngvarig. Brevet som ni ser h\u00e4r skrevs i april 1974 och h\u00e4nvisade till en fordran som h\u00f6rde ihop med ett antal fartyg som anv\u00e4nts av Storbritannien under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Vid f\u00f6rsta anblick ger brevets inneh\u00e5ll en k\u00e4nsla av orimlighet. Kan brevet ha skrivits enbart av ekonomiska sk\u00e4l eller finns det n\u00e5got annat bakom detta f\u00f6rs\u00f6k att erh\u00e5lla ers\u00e4ttning f\u00f6r fartyg som g\u00e5tt f\u00f6rlorade f\u00f6r knappt 60 \u00e5r sedan? Fortsatta studier av korrespondensen r\u00f6rande den process som f\u00f6ranledde detta brev, antydde att ers\u00e4ttningsprocessen inte enbart drevs av ekonomi utan att k\u00e4nslor verkade ha spelat en betydande roll. Eftersom processen bottnade i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och utebliven ers\u00e4ttning f\u00f6r fartyg anv\u00e4nda i kriget, framstod det som m\u00f6jligt att utg\u00e5 fr\u00e5n den av Petri Karonen myntade fredskristeorin.<\/p>\n

F\u00f6r studiet av fredskriser har Petri Karonen lanserat fredskristeorin med vilken det g\u00e5r att synligg\u00f6ra samh\u00e4llets utmaningar efter krig. Genom det ramverk han konstruerat g\u00e5r det samtidigt att j\u00e4mf\u00f6ra utmaningarna efter olika krig. Som det framg\u00e5r ur figuren har Karonen delat in fredskrisen i kategorier enligt utmaningarnas omfattning. I kategori B: \u201dPacificering av samh\u00e4llet: L\u00f6sning av politiska och ekonomiska problem\u201d, f\u00f6rekommer betalning av krigsers\u00e4ttningar. Fredskrisen som helhet ska studeras p\u00e5 ett allm\u00e4nt socioekonomiskt plan. Fredskrisen drabbar hela samh\u00e4llet och kan s\u00e4gas vara \u00f6ver n\u00e4r st\u00f6rsta delen av utmaningarna \u00e4r l\u00f6sta.<\/p>\n

Studiet och belysandet av enskilda element av fredskrisen som g\u00e5r utanf\u00f6r de ramar som fredskristeorin \u00e4r t\u00e4nkt att f\u00f6rklara, m\u00f6jligg\u00f6r \u00e4nd\u00e5 en f\u00f6rst\u00e5else av problemens uppkomst genom att kopplas till fredskrisbegreppet. Till dessa element h\u00f6r de mentala problem som en betydande del av krigsveteranerna i Finland led av under en l\u00e5ng tid efter andra v\u00e4rldskrigets slut, och som inte enbart p\u00e5verkade deras m\u00f6jligheter till \u00e5teranpassning i samh\u00e4llet utan som ocks\u00e5 p\u00e5verkade deras familjer p\u00e5 s\u00e4tt som forskningen under senare \u00e5r har b\u00f6rjat belysa i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

I min avhandling studerar jag en ers\u00e4ttningsprocess som p\u00e5gick under en l\u00e5ng tid, en s\u00e5 pass l\u00e5ng tid att det l\u00e5ter ologiskt att processen i dess slutskede skulle kunna ha n\u00e5gon koppling till kriget. Genom att analysera mina akt\u00f6rers korrespondens under 60 \u00e5r synligg\u00f6r jag \u00e4nd\u00e5 krigets f\u00f6ljder hos Finlands st\u00f6rsta rederi. Jag h\u00e4vdar att ers\u00e4ttningsprocessen under en stor del av perioden drevs utifr\u00e5n k\u00e4nslor snarare \u00e4n av ekonomiska orsaker, vilket kom att bidra till dess l\u00e5ngvarighet. Som jag visade i b\u00f6rjan kan k\u00e4nslor bidra till behov av uppr\u00e4ttelse f\u00f6r of\u00f6rr\u00e4tter som beg\u00e5tts f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Dessa k\u00e4nslor drev ryska emigranter att demonstrera under Michail Gorbatjovs bes\u00f6k i Paris sommaren 1989, \u00f6ver 60 \u00e5r efter den ryska revolutionen.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt h\u00e4vdar jag att mina akt\u00f6rers k\u00e4nsla av or\u00e4ttvisa och krav p\u00e5 uppr\u00e4ttelse fungerade som fr\u00e4msta drivkraft under en stor del av den period jag studerar i min avhandling. Problemet som uppstod i min f\u00f6rst\u00e5else av redarnas bakomliggande drivkrafter l\u00e5g d\u00e4ri att f\u00f6retagsledare inte f\u00f6rv\u00e4ntas agera utg\u00e5ende fr\u00e5n andra motiv \u00e4n ekonomiska s\u00e5dana. \u00c4nd\u00e5 var det tidigt klart att ers\u00e4ttningsprocessen inte gick att f\u00f6rklaras enbart ur ett ekonomiskt perspektiv. Enbart genom fredskrisbegreppet \u00e4r det sv\u00e5rt att greppa redarnas ageranden och d\u00e4rf\u00f6r har jag valt att anv\u00e4nda mig av begreppet k\u00e4nslolandskap f\u00f6r att f\u00f6rklara varf\u00f6r n\u00e5gra f\u00f6retagsledare i f\u00f6retagets namn drev en process som, speciellt under dess slutskede, inte kunde f\u00f6rsvaras varken i ekonomisk eller juridisk mening.<\/p>\n

Kan f\u00f6retagsledare agera utg\u00e5ende ur andra perspektiv \u00e4n ekonomiska och hur ska vi kunna f\u00f6rst\u00e5 ett agerande som verkar ologiskt? Henrik Meinander har genom sin anv\u00e4ndning av begreppet k\u00e4nslolandskap skapat en tolkningsram f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av bland annat den h\u00e4r typen av analytiska utmaningar. Genom att anv\u00e4nda sig av begreppet k\u00e4nslolandskap har Meinander visat hur olika h\u00e4ndelser kan upplevas olika beroende p\u00e5 vem som upplever dem. I Meinanders fall var det \u00e5ret 1944 som studerades. Begreppet kan ocks\u00e5 anl\u00e4ggas p\u00e5 studier d\u00e4r bland annat f\u00f6retagsledares ageranden analyseras. Spelar familjen en roll d\u00e5 en f\u00f6retagsledare agerar p\u00e5 ett till synes ologiskt s\u00e4tt? Joakim Mickwitz och Julia Dahlberg har visat att familjen kan vara central i skapandet av ett tankekollektiv som inte i f\u00f6rsta hand beh\u00f6ver verka f\u00f6r f\u00f6retagets b\u00e4sta ur ett ekonomiskt perspektiv. Med den kunskapen i f\u00e4rskt minne g\u00e5r det att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 p\u00e5 vilket s\u00e4tt familjen Krogius makt \u00f6ver F\u00c5A hade betydelse f\u00f6r ers\u00e4ttningsprocessens fortlevnad.<\/p>\n

Genom att kombinera begreppen fredskris och k\u00e4nslolandskap i min analys av redarnas korrespondens, har jag kunnat synligg\u00f6ra de bakomliggande drivkrafterna som i min mening f\u00f6rl\u00e4ngde den studerade ers\u00e4ttningsprocessen med flera decennier. Ers\u00e4ttningsprocessen framst\u00e5r inte l\u00e4ngre som ett f\u00f6retags giriga, \u00e4ndl\u00f6sa kamp om pengar, utan kan genom en fasindelning \u00f6ppnas upp och nyansera v\u00e5rt s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 den l\u00e5nga kampen om ers\u00e4ttning.<\/p>\n

\u00c4ven om F\u00c5A aldrig var ett regelr\u00e4tt familjef\u00f6retag m\u00e5ste studien placeras in i en diskurs som tar i beaktande de s\u00e4tt p\u00e5 vilket familjef\u00f6retag skiljer sig fr\u00e5n \u00f6vriga f\u00f6retag. Det framg\u00e5r att familjerna bakom f\u00f6retagen lade upp planer f\u00f6r framtiden inf\u00f6r ett generationsskifte och att familjens tankekollektiv kunde vara avg\u00f6rande f\u00f6r hur f\u00f6retaget sk\u00f6ttes. Familjen Krogius starka grepp om rederiet F\u00c5A gav m\u00f6jlighet att f\u00f6rverkliga det tankekollektiv som v\u00e4xte sig allt starkare inom familjen under de \u00e5r som ers\u00e4ttningsprocessen fortlevde.<\/p>\n

S\u00e5 som redan framkommit \u00e4r fredskrisforskningen central. Bland de senaste tillskotten till f\u00e4ltet h\u00f6r Martin H\u00e5rdstedts forskning om demobiliseringen i Norrland efter finska kriget. H\u00e5rdstedt menar att fredskristeorin m\u00f6jligg\u00f6r nya s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 demobiliseringen som en del av hela samh\u00e4llet, inte enbart det milit\u00e4ra. Nya perspektiv p\u00e5 \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n krig till fred \u00f6kar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur komplex denna \u00f6verg\u00e5ng \u00e4r och fredskristeorin ger oss m\u00f6jlighet att synligg\u00f6ra skillnader och likheter mellan fredskriser.<\/p>\n

Min studie ska ocks\u00e5 placeras in i det breda forskningsomr\u00e5de som sj\u00f6fartshistoria \u00e4r. Flertalet studier har lyft upp problematiken med handelssj\u00f6fart i krig. Fram till Krimkriget var statligt finansierade kapningar en viktig del av kriget till sj\u00f6ss och efterf\u00f6ljande r\u00e4ttsprocesser var ingen ovanlighet. Bland annat Leos M\u00fcllers och Steve Murdochs forskning om den h\u00e4r typen av ers\u00e4ttningsprocesser som f\u00f6ljd av krig under f\u00f6rmodern tid \u00e4r v\u00e4rdefull. I norden har forskningen kring handelssj\u00f6farten i krig i h\u00f6g grad handlat om de villkor som de neutrala handelsflottorna verkade inom, medan krigf\u00f6rande l\u00e4nders handelsflottor f\u00e5tt mindre uppm\u00e4rksamhet. Ett viktigt tillskott var d\u00e4rf\u00f6r den av Sj\u00f6historiska institutet vid \u00c5bo Akademi utgivna antologin Sj\u00f6farten i krig<\/em>, som utkom 2018 och redigerades av Nils Erik Villstrand och Kasper Westerlund.<\/p>\n

\u00c4ven om fokus i avhandlingen ligger p\u00e5 F\u00c5A, \u00e4r motparterna och medakt\u00f6rerna statliga och mellanstatliga instanser som f\u00f6ranleder en diplomathistorisk diskurs. Det har varit n\u00f6dv\u00e4ndigt speciellt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det storpolitiska spel som i allra h\u00f6gsta grad inverkade p\u00e5 rederiets \u00f6de.<\/p>\n

Lauri Jonkaris studie om Nationernas f\u00f6rbunds roll f\u00f6r Finlands s\u00e4kerhetspolitik under mellankrigstiden kan bland annat hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r finska staten tog sig an redarnas ers\u00e4ttningsprocess under 1930-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. Vidare kan den digra kalla krigs-forskningen f\u00f6rklara varf\u00f6r Storbritannien efter andra v\u00e4rldskriget inte ville reta upp Sovjetunionen mer \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt genom att g\u00e5 redarna till m\u00f6tes.<\/p>\n

I min studie har jag studerat ett f\u00f6retag som inte kan klassas som ett familjef\u00f6retag, men d\u00e4r familjen Krogius under st\u00f6rre delen av unders\u00f6kningsperioden hade ett betydande aktieinnehav. Flera representanter av familjen hade inflytelserika positioner och det blir klart att familjen Krogius tankekollektiv fungerade som br\u00e4nsle f\u00f6r den ers\u00e4ttningsprocess som studerats i avhandlingen. Genom att studera ers\u00e4ttningsprocessens bakomliggande drivkrafter, utg\u00e5ende fr\u00e5n fredskristeorin och begreppet k\u00e4nslolandskap, har jag kunnat synligg\u00f6ra drivkrafter som hade varit sv\u00e5rstuderade om utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r studien varit att studera rederiets ers\u00e4ttningsprocess enbart ur ekonomiskt perspektiv.<\/p>\n

Och genom att bredda f\u00f6rst\u00e5elsen av fredens komplexitet, och de m\u00e5nga upplevelserna av \u00e5terg\u00e5ngen till fred, kan vi i h\u00f6gre grad f\u00f6rklara fenomen och h\u00e4ndelser som vid f\u00f6rsta anblick kan tyckas irrationella.<\/p>\n

FM Robert Louhimies disputerade fredagen 4 September 2020 i Nordisk historia vid Fakulteten f\u00f6r Humaniora, Psykologi och Teologi med avhandlingen Mellan Mercurius och Mars: Finska \u00c5ngfartygsaktiebolagets krav p\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rlorade fartyg i f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget 1914-1974<\/em><\/a>. Opponent var professor Martin H\u00e5rdstedt, Ume\u00e5 Universitet, och kustos var professor emeritus Nils Erik Villstrand, \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av:\u00a0 FM Robert Louhimies Sommaren 1989 bes\u00f6kte Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov Paris. D\u00e5 han anl\u00e4nde till flygf\u00e4ltet Orly m\u00f6ttes han av ryska emigranter och \u00e4ttlingar till emigranter som, genom att vifta p\u00e5 tsartida skuldsedlar, ville framh\u00e5lla att Sovjetunionen hade obetalda skulder fr\u00e5n tiden f\u00f6re oktoberrevolutionen. Demonstranterna uttryckte en vilja att bli ersatta och d\u00e4rigenom f\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1449,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[558,143],"tags":[554,403,401,402],"class_list":["post-1442","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-lectio-praecursoria","category-nordisk-historia","tag-disputation","tag-finska-angfartygs-aktiebolaget","tag-fredskris","tag-sjofartshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1442","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1442"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1442\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1454,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1442\/revisions\/1454"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1449"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1442"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1442"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1442"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}