{"id":1456,"date":"2020-10-07T08:28:23","date_gmt":"2020-10-07T06:28:23","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1456"},"modified":"2020-10-07T08:28:23","modified_gmt":"2020-10-07T06:28:23","slug":"historiebruk-och-politik-i-videospelet-ghost-of-tsushima","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/10\/07\/historiebruk-och-politik-i-videospelet-ghost-of-tsushima\/","title":{"rendered":"Historiebruk och politik i videospelet Ghost of Tsushima"},"content":{"rendered":"

Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Den 17 juli 2020 sl\u00e4ppte Sony Interactive Entertainment PlayStation 4-spelet Ghost of Tsushima<\/em>, som utvecklats av Sucker Punch Productions och som varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r spekulation och debatt inom videospelsmedielandskapet sedan det planerade projektet offentliggjordes i oktober 2017. Sedan sl\u00e4ppet har spelet f\u00e5tt mycket positiva recensioner \u2013 till exempel ligger dess recensionsmedeltal vid aggregatorn Metacritic<\/a> i skrivande stund vid 83\/100 f\u00f6r kritikerrecensioner och 9.2\/10 f\u00f6r konsumentrecensioner. Att Ghost of Tsushima<\/em> \u00e4r en mycket framg\u00e5ngsrik produkt st\u00e5r allts\u00e5 klart, men det som g\u00f6r spelet intressant f\u00f6r oss historiker \u00e4r sk\u00e4rningspunkten mellan spelutvecklarnas historiebruk och konsumenternas f\u00f6rv\u00e4ntningar. I skapandet av en historiskt inspirerad spelmilj\u00f6 spelar s\u00e5v\u00e4l kulturella ber\u00f6ringspunkter som politik och marknadsf\u00f6ruts\u00e4ttningar in.<\/p>\n

Ghost of Tsushima<\/em> utspelar sig under Khubilai khans f\u00f6rsta invasion av Japan \u00e5r 1274 p\u00e5 \u00f6n Tsushima, som ligger i Koreasundet mellan Koreahalv\u00f6n och Kyushu. Huvudpersonen som spelaren styr \u00e4r Jin Sakai, en ung samuraj som p\u00e5b\u00f6rjar en gerillakampanj mot den mongoliska anfallsstyrkan och som samtidigt brottas med sin hederskodex och krigets brutalitet. I utformandet av spelets estetik och spelmekaniker inspirerades spelutvecklarna av den v\u00e4rldsber\u00f6mda japanska regiss\u00f6ren Akira Kurosawas filmer \u2013 till den grad att spelet inneh\u00e5ller alternativet att spela i ett s\u00e5 kallat \u201dKurosawa Mode\u201d som audiovisuellt imiterar filmerna i fr\u00e5ga. Spelutvecklarnas ambiti\u00f6sa s\u00e4tt att ta sig an b\u00e5de japansk historia och en l\u00e5ng tradition av underh\u00e5llning med det feodala Japan som tema har m\u00f6tts med entusiasm \u00e4ven av japanska konsumenter, till den grad att en japansk spelutvecklare ans\u00e5g att japanska spelutvecklare borde ha f\u00f6rverkligat id\u00e9n tidigare<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a>

En votivtavla vid en helgedom p\u00e5 Tsushima, avbildande samurajer som f\u00f6rsvarar \u00f6n under den f\u00f6rsta mongoliska invasionen av Japan. Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

I alla fall av historiebruk finns dock \u00e4ven s\u00e5dant som l\u00e4mnats \u00e5t sidan som opraktiskt eller obekv\u00e4mt f\u00f6r projektets syften. En central aspekt av spelets intrig \u00e4r samurajernas etos eller bushido<\/em>, som i spelets v\u00e4rld \u2013 likt estetiken \u2013 huvudsakligen grundar sig p\u00e5 l\u00e5n fr\u00e5n 1900-talets samurajfilmer och andra, senare former av underh\u00e5llning med samma tema. Den avbildning av bushido<\/em> som m\u00f6ter oss i dessa baserar sig i sin tur huvudsakligen p\u00e5 tv\u00e5 grundverk: Tsunetomo Yamamotos Hagakure<\/em> (1716) och Inazo Nitobes Bushido: The Soul of Japan<\/em> (1900), av vilka den sistn\u00e4mnda ursprungligen skrevs p\u00e5 engelska och senare \u00f6versattes till japanska. B\u00e4gge f\u00f6rfattare beskriver den japanska feodala krigarklassens etos och filosofi, men deras texter \u00e4r f\u00f6r det mesta efterhandskonstruktioner som inte kan antas reflektera den historiska verklighet som r\u00e5dde under de \u00e5rhundraden som de beskriver. Trots att intrigen i Ghost of Tsushima<\/em> utspelar sig ungef\u00e4r fem \u00e5rhundraden innan Hagakure <\/em>skrevs, \u00e4r bokens inflytelse uppenbar i spelets presentation av samurajernas strikta hederskodex och fatalistiska v\u00e4rldssyn. Detta \u00e4r i sig f\u00f6rst\u00e5eligt d\u00e5 den popul\u00e4ra bilden av det feodala Japan \u00e4r mycket stark \u2013 en \u201dalternativ\u201d tolkning skulle riskera att falla platt. Valet medverkar dock samtidigt till att Japans historia blir mindre konkret och mer mytologiserat i den spelande publikens medvetande. Den detaljrikedom som m\u00f6ter spelaren i alla spelets andra aspekter f\u00f6rst\u00e4rker illusionen av att \u00e4ven den presenterade filosofin och kulturhistorien skulle vara i enlighet med historisk forskning.<\/p>\n

\"\"<\/a>

P\u00e4rmen till den f\u00f6rsta upplagan av Inazo Nitobes Bushido: The Soul of Japan (1900). Vid verkets utgivning hade Nitobe redan etablerat sig som akademiker och utbildare i Sapporo. Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

Ett mer politiskt eldf\u00e4ngt exempel p\u00e5 historiebrukets problematik \u00e4r att spelv\u00e4rldens antagonister best\u00e5r helt och h\u00e5llet av mongoliska soldater, utan en kinesisk eller koreansk soldat eller officerare i sikte. Ut\u00f6ver att detta val inte beaktar den m\u00e5ngfald som existerade inom Yuandynastins arm\u00e9er medf\u00f6r utel\u00e4mnandet ocks\u00e5 att fienderna blir en homogen grupp som i allm\u00e4nhet endast pratar mongoliska. I linje med den f\u00f6rv\u00e4ntade konsumentbasen pratar samtliga namngivna personer engelska och spelaren ges alternativet att byta ljudsp\u00e5ret till japanska, med undertexter efter tycke. En hel folkgrupp g\u00f6rs allts\u00e5 h\u00e4r till ett obegripligt men visuellt k\u00e4nnspakt och grymt kollektiv \u2013 n\u00e5gra icke-fientliga mongoler figurerar inte i Ghost of Tsushima<\/em>.<\/p>\n

Samtidigt som detta val i sig fr\u00e4mmandeg\u00f6r det mongoliska till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r det japanska, har det \u00e4ven lett till negativa reaktioner och bojkottkrav. Vissa kinesiska konsumenter anser att spelet g\u00e5r ut p\u00e5 att d\u00f6da kineser, enligt resonemanget att mongolerna i Yuandynastins tid kunde r\u00e4knas som ett kinesiskt folk<\/a>. I Sydkorea \u00e5terkallades en specialutg\u00e5va, vilket ledde till spekulation om att problemet skulle ha legat i att vissa sydkoreanska nationalister har uttryckt krav p\u00e5 att \u00f6n Tsushima skulle vara koreanskt territorium: en karta som f\u00f6ljde med spelet utpekade n\u00e4mligen \u00f6n som japansk<\/a>. Dessa reaktioner kan, om \u00e4n p\u00e5 en mycket mindre skala, j\u00e4mf\u00f6ras med Hollywoods eftergifter inf\u00f6r censurkrav<\/a> d\u00e5 det g\u00e4ller den kinesiska marknaden.<\/p>\n

I skuggan av den framg\u00e5ng som Ghost of Tsushima<\/em> sk\u00f6rdat ligger allts\u00e5 en m\u00e4ngd fr\u00e5gor kring historiebruk som \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n oproblematiska, fr\u00e5n framst\u00e4llningen av icke-japanska folk till avsiktligt ohistoriska id\u00e9konstruktioner. Redan under sina f\u00f6rsta tre dagar p\u00e5 marknaden s\u00e5lde Ghost of Tsushima<\/em> mer \u00e4n 2,4 miljoner exemplar \u2013 det v\u00e4ger tungt j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e4rdet av att lyfta fram historia i all sin m\u00e5ngfald<\/p>\n

Emil Kaukonen \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi. I sin avhandling unders\u00f6ker han det svenska konsulatet i Tanger 1787\u20131822 med fokus p\u00e5 mellanhandsroller och diplomatisk historia.<\/span><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Emil Kaukonen, doktorand i Allm\u00e4n historia Den 17 juli 2020 sl\u00e4ppte Sony Interactive Entertainment PlayStation 4-spelet Ghost of Tsushima, som utvecklats av Sucker Punch Productions och som varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r spekulation och debatt inom videospelsmedielandskapet sedan det planerade projektet offentliggjordes i oktober 2017. Sedan sl\u00e4ppet har spelet f\u00e5tt mycket positiva recensioner \u2013 till exempel […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1457,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[183,559,560],"class_list":["post-1456","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-historiebruk","tag-japan","tag-spel"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1456","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1456"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1456\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1460,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1456\/revisions\/1460"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1456"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1456"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1456"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}