{"id":1473,"date":"2020-11-04T11:37:48","date_gmt":"2020-11-04T09:37:48","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1473"},"modified":"2020-11-04T11:37:48","modified_gmt":"2020-11-04T09:37:48","slug":"kvicksilver-i-lakekonst-vetenskap-och-hantverk-i-abo-pa-1700-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/11\/04\/kvicksilver-i-lakekonst-vetenskap-och-hantverk-i-abo-pa-1700-talet\/","title":{"rendered":"Kvicksilver i l\u00e4kekonst, vetenskap och hantverk i \u00c5bo p\u00e5 1700-talet"},"content":{"rendered":"

Av: Laura Hollsten, universitetsl\u00e4rare i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

D\u00e5 kapten Petter Claesson passerade \u00d6resundtullen p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n Amsterdam till \u00c5bo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, f\u00e4rg\u00e4mnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och f\u00e4rg\u00e4mnen \u00e4r ofta f\u00f6rekommande produkter i \u00d6resunds tullregister \u00f6ver varor p\u00e5 v\u00e4g till \u00c5bo. Men ut\u00f6ver dessa tullade Claesson ocks\u00e5 50 sk\u00e5lpund (ca. 21 kilo) kvicksilver. \u00c4ven om kvicksilver inte var en lika vanlig handelsvara som tobak och kryddor, betraktades kvicksilver som en n\u00f6dv\u00e4ndig substans med m\u00e5nga anv\u00e4ndningsomr\u00e5den p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n

Kvicksilver har p\u00e5 grund av sin levande karakt\u00e4r \u2013 kvicksilver \u00e4r en \u00f6vers\u00e4ttning av latinets argentum vivum<\/em> \u2013 fascinerat m\u00e4nniskor mera \u00e4n n\u00e5gon annan metall med undantag av guld och silver. Kvicksilver \u00e4r ett grund\u00e4mne som framst\u00e4lls ur mineralet cinnober. D\u00e5 cinnobern upphettas frig\u00f6rs kvicksilvret som \u00e5nga som sedan kyls ner och tas till vara som v\u00e4tska. De viktigaste kvicksilveravlagringarna i 1700-talest Europa var i Idrija i hertigd\u00f6mdet Carniola i det habsburgska riket (i nuvarande Slovenien), Almad\u00e9n i Spanien och Monte Amiata i Italien. Kvicksilvret blev p\u00e5 1500-talet en viktig global handelsvara som transporterades i stora m\u00e4ngder \u00f6ver Atlanten fr\u00e5n Spanien till Nya Spaniens silvergruvor d\u00e4r det anv\u00e4ndes i framst\u00e4llningen av silver.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kvicksilvertransport vid mitten av 1700-talet. M\u00e5lning, Idrija Municipal Museum Collection.<\/p><\/div>\n

Kvicksilvret som kom till \u00c5bo h\u00e4rstammade oftast fr\u00e5n gruvan i Idrija. Det transporterades fr\u00e5n gruvan till h\u00e4st l\u00e4ngs stigar till hamnarna i Venedig och Trieste varifr\u00e5n det skeppades till Amsterdam som var Europas centrum f\u00f6r kvicksilverhandel p\u00e5 1700-talet. St\u00f6rsta delen av skeppen som transporterade kvicksilver till norra \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det hade Sankt Petersburg som destination men flera seglade till Stockholm eller \u00c5bo. Till norra \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det kom kvicksilvret genom \u00d6resund d\u00e4r varorna tullades. Av de ca. 130 skepp som under 1700-talets lopp passerade \u00d6resundtullen p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Amsterdam till \u00c5bo transporterade 32 kvicksilver. De transporterade m\u00e4ngderna varierade fr\u00e5n 2,5 till 60 sk\u00e5lpund.<\/p>\n

De stora fartygen stannade vid B\u00e4ckholmen eller \u00e5mynningen och lasten transporterades till staden p\u00e5 pr\u00e5mar l\u00e4ngs Aura \u00e5 d\u00e4r lastbryggorna och f\u00f6rr\u00e5den l\u00e5g. Kvicksilvret kunde vara packat i l\u00e4ders\u00e4ckar som placerats i tunnor som i sin tur packats i tr\u00e4kistor. Efter mitten av 1700-talet b\u00f6rjade man anv\u00e4nda flaskor och beh\u00e5llare av j\u00e4rn. V\u00e4l inne i staden kunde de inkomna varorna, inklusive kvicksilvret, s\u00e4ljas till minuthandlare och aff\u00e4rsidkare.<\/p>\n

Vad h\u00e4nde med kvicksilvret i \u00c5bo? En del av det gick till apotek och lasarettet, en del gick till spegeltillverkare och guldsmeder. Kungliga akademins professorer anv\u00e4nde kvicksilver i sina experiment men det \u00e4r inte k\u00e4nt om de k\u00f6pte vara p\u00e5 apotek \u2013 kungliga akademien fick ett eget apotek 1755 \u2013 eller om anv\u00e4nde andra kanaler. Kvicksilver har ocks\u00e5 anv\u00e4nts inom alkemin men i det sena 1700-talets \u00c5bo var det mera sannolikt att akademiens professorer anv\u00e4nde kvicksilver i sina kemiska experiment.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Den vanligaste medicinen som inneh\u00f6ll kvicksilver var gr\u00e5salva, en blandning av metalliskt kvicksilver och ister, ibland \u00e4ven sm\u00f6r, talg och s\u00e5pa. Salvan anv\u00e4ndes utv\u00e4rtes mot l\u00f6ss och mask. Kroppen gneds in med den och effekten kunde f\u00f6rst\u00e4rkas genom att patienten fick sitta i en tunna som v\u00e4rmdes upp underifr\u00e5n (den s\u00e5 kallade r\u00f6k-kuren som upprepades under flera dagar). Kvicksilver anv\u00e4ndes ocks\u00e5 mot lepra, som laxermedel och i samband med koppympning. Framf\u00f6r allt anv\u00e4ndes kvicksilver f\u00f6r att behandla syfilis. Methodus mixta<\/em> d\u00e4r kvicksilver anv\u00e4ndes b\u00e5de inv\u00e4rtes och utv\u00e4rtes var en popul\u00e4r v\u00e5rdmetod. Att patienter rekommenderades inmundiga kvicksilver berodde p\u00e5 att det stimulerade salivbildningen, vilket ans\u00e5gs rena kroppen. Kuren gick under namnet salivation eller dregelkur, beskriven till exempel i l\u00e4karen Johan Linders (senare k\u00e4nd som Lindestolpe) Den smittosamma sjukdomen Franzoser och Salivation eller Dregelkuren<\/em> (1713).<\/p>\n

I \u00c5bo behandlade distriktsl\u00e4kare (fr\u00e5n 1765 professor i medicin) Johan Haartman (1725\u20131787) syfilispatienter med baron von Svietens br\u00e4nnvin. I Haartmans l\u00e4karebok av 1765<\/em> skriver han<\/p>\n

Denna sjukan [Franska Kopporna] kan w\u00e4l ibland l\u00e4tt nog i b\u00f6rjan hjelpas med det af Herr Assess. Darelius i Sokn-Apotheket under N:o 12 meddelta herr Bar. v. Svietens Mercurialbr\u00e4nnewin; men f\u00f6r de m\u00e5ngfalliga tilf\u00e4lligheter, som d\u00e4rwid tilst\u00f6ta, m\u00e5 des w\u00e5rd h\u00e4lre i tid Lazaretterna etc. updaragas.<\/p><\/blockquote>\n

Kvicksilverbr\u00e4nnvinets namn \u00e5syftar den holl\u00e4ndska l\u00e4karen och apotekaren Gerard van Swieten (1700\u20131772) som utvecklade den popul\u00e4ra syfilismedicinen Liquor Swietenii<\/em> som inneh\u00f6ll kvicksilversublimat. De \u201dm\u00e5ngfalliga tillf\u00e4lligheter\u201d som Haartman h\u00e4nvisar till kan ha att g\u00f6ra med att kvicksilvermedicinerna var sv\u00e5ra att docera och biverkningarna kunde vara elakartade: d\u00e5lig andedr\u00e4kt, s\u00e5r och svullnader i munnen, tandlossning, svettning, m\u00e5nga slag av magbesv\u00e4r, irritabilitet och hallucinationer, darrningar och ryckningar, listan \u00e4r l\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Steven Blankaart, Die bel\u00e4gert und entsetzte Venus, das ist chirurgische Abhandlung der sogenanten frantzossen, auch spanischen Pocken-Kranckheit, Dr\u00fcpper, Sjankert, Klap-Ohren, etc. und andern sich dabey findenden Zuf\u00e4llen (1690). Wellcome collection.<\/p><\/div>\n

Professorerna och vetenskapsidkarna vid Kungliga akademien var intresserade av hur kvicksilver reagerade med andra \u00e4mnen och hur det fungerade vid olika temperaturer. M\u00e5nga sysslade med kvicksilver i sitt arbete, till exempel Johan Leche (1704\u20141764) kring mitten av 1700-talet och Johan Gadolin (1760\u20141852) senare i seklet. Professor i medicin Leche, som gjorde regelbundna v\u00e4derobservationer, hade l\u00e4rt sig att tillverka termometrar. I artikeln \u201dYtterligare f\u00f6rs\u00f6k att utr\u00f6na kvicksilvrets f\u00f6rh\u00e5llande, i anseende till rymden, i hetta och k\u00f6ld\u201d (1758) redog\u00f6r han f\u00f6r hur kvicksilver fungerar i olika f\u00f6rh\u00e5llanden. Kemiprofessorn Gadolin gjorde anteckningar om kvicksilvrets egenskaper, kanske med tanke p\u00e5 laboratorie\u00f6vningar, och \u00e4ven han ber\u00e4ttar om sina erfarenheter med kvicksilvertermometrar. Akademiens dissertationer visar ocks\u00e5 att experiment med kvicksilver utf\u00f6rdes.<\/p>\n

Kvicksilvrets uppl\u00f6sande egenskaper gjorde det popul\u00e4rt i olika hantverk. Guldsmeder och spegeltillverkare beh\u00f6vde kvicksilvret till amalgamfoliering (amalgam = blandning mellan kvicksilver och andra metaller). En yta som skulle f\u00f6rgyllas bestr\u00f6ks f\u00f6rst med en blandning av guld och kvicksilveramalgam och upphettades sedan tills kvicksilvret avdunstade. Proceduren m\u00e5ste ofta upprepas flera g\u00e5nger f\u00f6r att det \u00f6nskade resultatet skulle uppn\u00e5s. D\u00e5 en spegel tillverkades lades en tunn tennfolie p\u00e5 glaset som sedan str\u00f6ks med kvicksilver som kemiskt f\u00f6renades med glaset.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Spegel fr\u00e5n 1700-talets mitt. Nordiska Museets samlingar, Stockholm.<\/p><\/div>\n

Flera framst\u00e5ende guldsmeder verkade i \u00c5bo och det vara bara h\u00e4r som speglar tillverkades i 1700-talets Finland. En av spegelfabrik\u00f6rerna var\u00a0 Pehr (Petter) Floding som hade flyttat till \u00c5bo fr\u00e5n Stockholm och beviljades privilegium f\u00f6r att tillverka speglar 1784. Han \u00e4r intressant i och med att hans namn ocks\u00e5 dyker i medicinalverket Collegium medicums protokoll. Collegium medicum f\u00f6rbjuder Flodin att utan en l\u00e4kares uppsikt v\u00e5rda patienter med en medicin som han framst\u00e4llt i syfte att bota kr\u00e4ft- och r\u00f6ts\u00e5r. Kan det vara m\u00f6jligt att Floding, som i egenskap av sitt yrke haft tillg\u00e5ng till kvicksilver, utvecklat en medicin med kvicksilver som ingrediens?<\/p>\n

Den franska l\u00e4karen Jacques Tenon utgav \u00e5r 1806 verket M\u00e9moire sur les causes de quelques maladies qui affecte les chapeliers<\/em> som handlar om orsakerna till h\u00e4lsoproblem bland hattmakare. Hattarna p\u00e5 1700-talet var oftast filthattar, tillverkade av antingen ull eller djurh\u00e5rsfilt. I framst\u00e4llningen bl\u00f6ttes h\u00e5r av b\u00e4ver eller hare i en l\u00f6sning av kvicksilvernitrat som bidrog till att h\u00e5ren filtades ihop b\u00e4ttre. Metoden har i Europa tillskrivits franska hattmakare som var hugenotter. M\u00e5nga\u00a0 flydde fr\u00e5n Frankrike p\u00e5 grund av f\u00f6rf\u00f6ljelse p\u00e5 1600-talet. D\u00e5 hugenotterna etablerade sig i bland annat England och Danmark, ett hundratal \u00e4ven i Sverige, hade de med sig metoden att anv\u00e4nda kvicksilver i framst\u00e4llandet av hattar, kallad secretage<\/em> eller p\u00e5 engelska carrotting<\/em> eftersom behandlingen gjorde materialet orangef\u00e4rgat. I \u00c5bo arbetade i slutet av 1700-talet sex hattmakarm\u00e4stare med sina ges\u00e4ller och l\u00e4rlingar. Enligt hattmakargillets f\u00f6reskrifter skulle en m\u00e4staraspirant l\u00e4ra sig tillverka tre slags hattar, en helkastor (b\u00e4ver), en demikastor (delvis b\u00e4ver) och en yllehatt. P\u00e5 basis av k\u00e4llorna kan man sluta sig till att hattmakarna i \u00c5bo oftast tillverkade hattar som ben\u00e4mndes enkla, vilket innebar ylle- eller \u201dhalvb\u00e4verhattar\u201d. K\u00e4llorna ber\u00e4ttar inte om kvicksilver anv\u00e4ndes i hattverkst\u00e4derna.<\/p>\n

Hantverkarna utsattes, s\u00e4rskilt d\u00e5 kvicksilvret upphettades, f\u00f6r farliga \u00e5ngor. Guldsmedernas, spegeltillverkarnas och hattmakarnas h\u00e4lsoproblem var k\u00e4nda men togs knappast p\u00e5 stort allvar. Bernardino Ramazzini (1633\u20131714) noterar i Europas f\u00f6rsta bok om arbetsrelaterade sjukdomar De Morbis Artificum Diatriba<\/em> (1700) att spegelmakare i Venedig led av f\u00f6rlamning och andra kr\u00e4mpor, och att de i speglarna som de tillverkade kunde betrakta sin egen dystra uppsyn, resultatet sitt lidande. Ett av f\u00f6rgiftningstillst\u00e5nden var erethism, som k\u00e4nnetecknades av l\u00e5ngvarig v\u00e4rk i kroppen, darrningar, f\u00f6rs\u00e4mrat minne, koncentrationssv\u00e5righeter, depression och s\u00f6mnbesv\u00e4r.<\/p>\n

Kvicksilver kan inte brytas ner utan det ansamlas i marken och i levande organismer. En del av kvicksilvret fr\u00e5n Amsterdam kom aldrig fram utan rann ut i havet vid skeppsbrott, till exempel bland lasten ombord p\u00e5 Vrouw Maria som f\u00f6rliste 1771 utanf\u00f6r Nagu fanns 120 kg kvicksilver. Kvicksilver rann ut fr\u00e5n verkst\u00e4derna och lagrades i marken eller hamnade i Aura \u00e5 medan kvicksilvret fr\u00e5n mediciner ackumulerades i m\u00e4nniskors kroppar.<\/p>\n

Kvicksilver f\u00f6rekom i mediciner \u00e4nnu l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet. Inom tandv\u00e5rden introducerades kvicksilver i Frankrike i mitten av 1800-talet. \u00c5r 2017 har EU ratificerat Minamatakonventionen om kvicksilver som ska skydda m\u00e4nniskor och natur genom att begr\u00e4nsa eller helt f\u00e5 bort utsl\u00e4pp och anv\u00e4ndning av kvicksilver.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Laura Hollsten, universitetsl\u00e4rare i Allm\u00e4n historia D\u00e5 kapten Petter Claesson passerade \u00d6resundtullen p\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e5n Amsterdam till \u00c5bo i juli 1774, deklarerade han bland annat tobak, kryddor, f\u00e4rg\u00e4mnen och papper i tullen. Tobak, kryddor och f\u00e4rg\u00e4mnen \u00e4r ofta f\u00f6rekommande produkter i \u00d6resunds tullregister \u00f6ver varor p\u00e5 v\u00e4g till \u00c5bo. Men ut\u00f6ver dessa tullade Claesson […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1476,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431,143],"tags":[416,380,565,568,566,567],"class_list":["post-1473","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","category-nordisk-historia","tag-1700-tal","tag-abo","tag-kvicksilver","tag-lakekonst","tag-medicinhistoria","tag-transporter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1473","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1473"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1473\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1484,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1473\/revisions\/1484"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1476"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1473"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1473"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1473"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}