{"id":1485,"date":"2020-11-09T11:51:59","date_gmt":"2020-11-09T09:51:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1485"},"modified":"2020-11-09T14:24:49","modified_gmt":"2020-11-09T12:24:49","slug":"kristallnatten-1938-och-finlandssvenskarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/11\/09\/kristallnatten-1938-och-finlandssvenskarna\/","title":{"rendered":"Kristallnatten 1938 och finlandssvenskarna"},"content":{"rendered":"

Av: Matias Kaihovirta, forskardoktor i Politisk historia, Helsingfors Universitet<\/span><\/h3>\n

Den 7 november 1938 stegade den polsk-judiske flyktingen Herschel Grynszpan in p\u00e5 den tyska ambassaden i Paris och sk\u00f6t den tyske legationssekreteraren Ernst vom Rath som skulle avlida tv\u00e5 dagar senare till f\u00f6ljd av skottskadorna. Motivet var personlig h\u00e4mnd och f\u00f6ljden blev den f\u00f6rsta omfattande v\u00e5ldsamma judepogromen i Nazityskland som \u00e4gde rum natten mellan 9\u201310 november 1938. H\u00e4ndelsen har g\u00e5tt till historien som kristallnatten och markerade b\u00f6rjan p\u00e5 nazisternas f\u00f6rintelse av Europas judar under andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n

Omv\u00e4rlden chockades av novemberpogromerna i Tyskland. Nazisternas och fascisternas avoga inst\u00e4llning mot judar och andra minoriteter var k\u00e4nd. Alltsedan efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och med uppkomsten av nya m\u00e5ngetniska nationalstater i Europa, var minoritetsfr\u00e5gor ett aktuellt diskussions\u00e4mne \u2013 inte minst i Finland i fr\u00e5ga om relationen mellan finskspr\u00e5kig majoritet och svenskspr\u00e5kig minoritet.<\/p>\n

Kristallnatten blev p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt aktuellt f\u00f6r finlandssvenskarna, d\u00e5 man betraktade det utifr\u00e5n majoritetens v\u00e5ldsamma f\u00f6rtryck av minoriteten \u2013 och fr\u00e5nvaron av en fungerande demokratisk r\u00e4ttsstat som kunde ha motverkat denna h\u00e4ndelse.<\/p>\n

N\u00e5gra dagar innan kristallnatten hade man firat svenska dagen (6.11) och f\u00f6ga \u00f6verraskande var minoritetsfr\u00e5gorna i Europa ett huvudtema som n\u00e5gra festtalare lyfte fram, med b\u00e5de h\u00e4nvisning till judefr\u00e5gan i Tyskland och spr\u00e5kfr\u00e5gan hemma i Finland. Bland annat i \u00c5bo h\u00f6ll professorn i nordisk historia P. O von T\u00f6rne svenska dagens festtal p\u00e5 K\u00e5ren som gick under rubriken: \u201d[e]tt folk som bem\u00f6ter en minoritet med sj\u00e4lvgodhet och fientlighet f\u00f6rverkar v\u00e4rldens sympatier.\u201d<\/p>\n

\"\"<\/a>

P. O. von T\u00f6rne var den f\u00f6rste professorn i Nordisk historia vid \u00c5bo Akademi<\/p><\/div>\n

Von T\u00f6rnes festtal verkade f\u00f6rutseende av vad som skulle komma att h\u00e4nda inom loppet av n\u00e5gra dagar i Tyskland. Men samtidigt var det inte endast judarnas alltmera olidliga st\u00e4llning i Tyskland som han hade i n\u00e4rmaste \u00e5tanke, utan det var allm\u00e4nt taget en kritik av majoritetens godtyckliga f\u00f6rtryck av minoriteter, vilket motsade ett nordiskt r\u00e4ttsstatst\u00e4nkande.<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5r tidigare hade svenska dagen kantats av stundvis h\u00e4ftigt politiskt v\u00e5ld i Helsingfors, d\u00e5 \u00e4ktfinska etnonationalister rykt ihop med svenska dagen-firare och finlandssvenska etnonationalister. Fr\u00e5n senare \u00e5rs svenska dagen-firande rapporterades det om enstaka slagsm\u00e5l, misshandel eller vandalism riktat mot svenskspr\u00e5kiga p\u00e5 olika h\u00e5ll i landet.<\/p>\n

Det politiska v\u00e5ldet med etniska f\u00f6rtecken var starkt n\u00e4rvarande i Finland under 1930-talet och det var inte l\u00e5ngs\u00f6kt f\u00f6r enskilda personer att g\u00f6ra paralleller till etniska konflikter som \u00e4gde rum p\u00e5 olika h\u00e5ll i Europa vid den h\u00e4r tiden. Inte minst j\u00e4mf\u00f6relser med v\u00e5ldsamma handlingar av fascister och nazister riktade mot minoriteter.<\/p>\n

Det fascistiska hotet mot finlandssvenskarna var ett tema f\u00f6r T\u00f6l\u00f6 samskolas historiel\u00e4rare Thor Therman, som h\u00f6ll huvudfesttalet i Helsingfors, ett tal som skulle v\u00e4cka livlig debatt om fascism och minoritetsfr\u00e5gor b\u00e5de p\u00e5 svensk- och finskspr\u00e5kigt h\u00e5ll.<\/p>\n

Therman f\u00f6rde talet till en ideologisk kritik av fascismen och nationalsocialismen, som enligt honom inte l\u00f6ste minoritetsproblemen i Europa p\u00e5 ett f\u00f6rdelaktigt s\u00e4tt. Han framh\u00f6ll att den \u201dskapande nationalismen\u201d, som innebar att \u201dtrygga betingelserna f\u00f6r ett positivt uppbyggande arbete i den m\u00e4nskliga kulturens tj\u00e4nst, d\u00e4r varje nation b\u00f6r ha m\u00f6jlighet att medverka i enlighet med sin egenart och sina speciella f\u00f6ruts\u00e4ttningar\u201d var mera f\u00f6rdelaktig.<\/p>\n

Medan den slags nationalism \u201dsom yttrar sig i vilja att h\u00e4mma eller rent av f\u00f6rkv\u00e4va andra nationaliteters utvecklingsm\u00f6jligheter\u201d var under all kritik och syftade d\u00e5 p\u00e5 nationalsocialismens och fascismens bruk av nationalistiskt f\u00f6rtryck av minoriteter.<\/p>\n

Thermans budskap var att demokratin utgjorde det s\u00e4kraste v\u00e4rnet f\u00f6r minoriteters m\u00f6jlighet att \u00f6verleva. D\u00e4r till gjorde han slag i saken f\u00f6r att h\u00e4vda finlandssvenskarnas f\u00f6rpliktelse att som \u201dskandinavisk folkstam inom Finlands gr\u00e4nser\u201d verka f\u00f6r neutralitet och demokratins utveckling i en tid d\u00e5 v\u00e4rldskriget hotade i Europa.<\/p>\n

Lilla Kask\u00f6 Tidning<\/em> framf\u00f6rde efter kristallnatten fr\u00e5gan om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i anslutning till minoritetsskydd, om statens moraliska skyldighet att skydda minoriteter fr\u00e5n majoritetens och p\u00f6belns v\u00e5ldsd\u00e5d. Vasabladet<\/em> som vid sidan av Arbetarbladet<\/em> var den klart h\u00f6gljuddaste anti-nazistiska finlandssvenska dagstidningen, kritiserade Hitlers dubbelspel:<\/p>\n

Hitler och Tyskland hade icke ord och fraser kraftiga nog att f\u00f6rd\u00f6ma tjeckoslovakernas undertryckande av sudettyska minoriteten. Men inom tredje rikets gr\u00e4nser till\u00e5tas tusenfalt v\u00e4rre f\u00f6rtryck mot en judisk minoritet, som ber\u00f6vats allt sitt m\u00e4nniskov\u00e4rde. Var \u00e4ro nu de h\u00f6gljudda ropen om minoritetsf\u00f6rtryck, f\u00f6rf\u00f6ljelser och utrotningspolitik?<\/p><\/blockquote>\n

\"\"<\/a>

Vandaliserade judiska aff\u00e4rslokaler i Berlin dagen efter kristallnatten, 10 november 1938. Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

N\u00e4mnda tidningar hyllade i allm\u00e4nhet Thermans svenska dagen-tal som \u201dframsynt\u201d, med tanke p\u00e5 de h\u00e4ndelser som hade \u00e4gt rum i Tyskland.<\/p>\n

I Vasabladet<\/em> fortsatte diskussionen i november 1938 r\u00e4tt l\u00e4nge kring judef\u00f6rf\u00f6ljelserna i Tyskland, nazismen och minoritetsfr\u00e5gorna i Finland och Europa. Tidningens antinazism framh\u00e4vdes, och i polemik med Arbetarbladet<\/em>, som p\u00e5st\u00e5tt att de borgerliga finlandssvenskarna hade nazisympatier, menade Vasabladet<\/em> att:<\/p>\n

Det stora flertalet svenskar har alltj\u00e4mt ingen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r nazismen, vare sig f\u00f6r dess svamlande f\u00f6rkunnelse eller vidriga g\u00e4rningar. Den \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r v\u00e5rt kynne, och insikten om att den omplanterad i finl\u00e4ndsk jordm\u00e5n skulle betyda svenskhetens d\u00f6d \u00e4r lika levande som f\u00f6rut hos alla ansvarsk\u00e4nnande.<\/p><\/blockquote>\n

D\u00e5 fascismen och nazismen framst\u00e4lldes som ett hot, tycktes uppslutningen mot fascismen ha f\u00f6rst\u00e4rkt den finlandssvenska etniska mobiliseringen: finlandssvenskarna b\u00f6rjade betrakta sig sj\u00e4lva som en demokratisk minoritet, b\u00e4rare av nordiska r\u00e4ttsstatsideal och r\u00e4ttsarv i det finl\u00e4ndska samh\u00e4llet. En identitet som h\u00f6gst sannolikt har betydelse \u00e4n i dagens Finland.<\/p>\n

Matias Kaihovirta, fil.dr. F\u00f6r n\u00e4rvarande forskardoktor i politisk historia vid Helsingfors universitet, men fr.o.m. n\u00e4sta \u00e5r forskare i historia vid \u00c5bo Akademi inom projektet \u201dDen finlandssvenska antifascismen\u201d. Texten baserar sig p\u00e5 en artikel under arbete om finlandssvenskarna och kristallnatten 1938.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Matias Kaihovirta, forskardoktor i Politisk historia, Helsingfors Universitet Den 7 november 1938 stegade den polsk-judiske flyktingen Herschel Grynszpan in p\u00e5 den tyska ambassaden i Paris och sk\u00f6t den tyske legationssekreteraren Ernst vom Rath som skulle avlida tv\u00e5 dagar senare till f\u00f6ljd av skottskadorna. Motivet var personlig h\u00e4mnd och f\u00f6ljden blev den f\u00f6rsta omfattande v\u00e5ldsamma […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1486,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[569],"tags":[75,252,570,571,342],"class_list":["post-1485","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-politisk-historia","tag-fascism","tag-judeforfoljelser","tag-kristallnatten","tag-minoriteter","tag-nationalism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1485"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1493,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485\/revisions\/1493"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1486"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1485"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1485"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1485"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}