{"id":1512,"date":"2020-12-16T10:45:54","date_gmt":"2020-12-16T08:45:54","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1512"},"modified":"2020-12-16T10:46:46","modified_gmt":"2020-12-16T08:46:46","slug":"familjen-gezelius-under-stora-ofreden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2020\/12\/16\/familjen-gezelius-under-stora-ofreden\/","title":{"rendered":"Familjen Gezelius under stora ofreden"},"content":{"rendered":"

Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina \u00e4godelar i \u00c5bo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och n\u00e4rmade sig d\u00e4refter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade h\u00e4rjat i tio \u00e5r, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats till retr\u00e4tt p\u00e5 \u00f6stfronten. Johannes Gezelius (1647\u20131718) var d\u00e5 biskop vid \u00c5bo stift och prokansler vid Kungliga Akademien i \u00c5bo. D\u00e4rtill f\u00f6rvaltade han flera gods l\u00e4ngs den finska v\u00e4stkusten, och ett pappersbruk i Pojo som nu tvingades flytta till Sverige. <\/p>\n

Johannes Gezelius \u00e5terv\u00e4nde till \u00c5bo f\u00f6ljande \u00e5r, men n\u00e4r den ryska flottan n\u00e4rmade sig \u00c5bo sommaren 1713 blev han tvungen att fly till Stockholm igen, denna g\u00e5ng f\u00f6r gott. Med sig hade han d\u00e5 sin hustru Hedvig Gezelius (dotter till hovr\u00e4ttsassessorn Nicolaus Lietzen) och deras barn. Johannes Gezelius fortsatte att arbeta som biskop och prokansler ifr\u00e5n Stockholm, och var en drivande kraft i anstr\u00e4ngningarna att samla medel f\u00f6r andra som tvingats fly undan kriget. Allt detta blev han dock tvungen att organisera p\u00e5 distans eftersom det f\u00f6r tillf\u00e4llet inte var tryggt att \u00e5ka till \u00c5bo.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Johannes Gezelius den yngre. Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

Att jobba p\u00e5 distans var inte n\u00e5got nytt f\u00f6r Gezelius, i och med att han f\u00f6rutom sina \u00e4mbeten hade haft en rad andra uppdrag p\u00e5 olika h\u00e5ll i riket. Eftersom Viborg l\u00e5g i fiendens h\u00e4nder tillf\u00f6ll \u00e4ven Viborgs stifts biskops\u00e4mbete honom. D\u00e4rtill hade Gezelius vid sidan om biskops\u00e4mbetet arbetat p\u00e5 ett bibelverk, vilket kom att bli den f\u00f6rsta bibelkommentaren p\u00e5 svenska. I praktiken sk\u00f6ttes distansarbetet med hj\u00e4lp av olika ombud, vilket resulterade i en flitig korrespondens genom \u00e5ren. En diger samling av dessa brev finns bevarade hos Riksarkivet, och de ger en intressant inblick i hur distansarbete s\u00e5g ut p\u00e5 1700-talet. Trots att distansarbete i detta fall n\u00e4rmast kunde beskrivas som arbetsdirigering och som n\u00e5got f\u00f6rbeh\u00e5llet eliten, inneh\u00e5ller breven detaljer om vardagliga sysslor och h\u00e4ndelser. Det bevarade k\u00e4llmaterialet tyder \u00e4ven p\u00e5 att Hedvig Gezelius innehade stor roll i f\u00f6rvaltandet av familjens \u00e4gor, eftersom m\u00e5nga av breven som skickades fr\u00e5n godsen var avsedda f\u00f6r henne.<\/p>\n

Det tog relativt l\u00e4nge f\u00f6r ett brev att n\u00e5 sin mottagare p\u00e5 1700-talet. V\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden och krig f\u00f6rsv\u00e5rade postens framkomst ytterligare, och det var inte ovanligt att f\u00f6rs\u00e4ndelser aldrig kom fram. Trots det kunde till synes vardagliga angel\u00e4genheter diskuteras i omf\u00e5ng av flera brev, och i breven skickade till familjen Gezelius diskuterades f\u00f6rutom arbetsrelaterade \u00e4renden \u00e4ven privatsaker. N\u00e4r h\u00e4radsh\u00f6vdingen p\u00e5 \u00c5land, Anders Porteus, rapporterade till Johannes Gezelius om de sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 \u00c5land 1713, passade han \u00e4ven p\u00e5 att ber\u00e4tta om rykten i trakten enligt vilka sj\u00e4lvaste prins Fredrik s\u00e4gs ha setts segla fr\u00e5n \u00c5bo mot Nyland f\u00f6r att m\u00f6ta fienden. Under vistelsen i Stockholm hade familjen Gezelius t\u00e4ta f\u00f6rbindelser till \u00c5bo via \u00c5land, eftersom omr\u00e5det l\u00e5g strategiskt mellan de tv\u00e5 st\u00e4derna. Haddn\u00e4s g\u00e5rd p\u00e5 \u00c5land hade tillh\u00f6rt Gezelierna sedan 1680-talet och som ombud f\u00f6r Johannes Gezelius fungerade Anders Granbohm. G\u00e5rden hade uppb\u00f6rdsr\u00e4tt f\u00f6r kringliggande hush\u00e5ll och arrenderade mark till b\u00f6nder. Av de bevarade breven att d\u00f6ma hade man dock vissa sv\u00e5righeter med att hitta arbetskraft till g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Hedvig Lietzen (Gezelius). Wikimedia Commons.<\/p><\/div>\n

Redan i september 1705 hade Anders Granbohm i ett brev till Hedvig Gezelius klagat p\u00e5 hur det var om\u00f6jligt att hitta dugligt tj\u00e4nstefolk, och att de kringliggande hush\u00e5llen inte hade r\u00e5d med r\u00e4ntan. Detta innebar \u00e4ven att det knappt fanns n\u00e5gra varor att s\u00e4nda \u00f6ver till \u00c5bo f\u00f6r familjens bruk. F\u00f6r familjen Gezelius var Haddn\u00e4s g\u00e5rd en viktig inkomstk\u00e4lla varifr\u00e5n en del av produktionen skickades till Stockholm f\u00f6r f\u00f6rs\u00e4ljning och en del till familjens f\u00f6rbrukning. I brevet f\u00f6rklarar Granbohm situationen enligt f\u00f6ljande<\/p>\n

\u2019emedan s\u00e5som det f\u00f6rleden w\u00e5hras intet rankades m\u00e5nga G\u00e4ddor, eij heller anor Fisk s\u00e5 som tillf\u00f6rande; Sijk blef d\u00e5 insaltad n\u00e5got \u00f6fr. en fierding, som till att spara Ost och Sm\u00f6\u00f6r, \u00e4r till huus behoof \u00e5thg\u00e5ngit<\/em>\u2019.<\/p><\/blockquote>\n

Det var s\u00e5ledes Hedvigs uppgift att f\u00f6rvalta g\u00e5rdens ekonomi och se till att r\u00e4ntorna fr\u00e5n b\u00f6nderna uppbars.<\/p>\n

\u00c5r 1711 var inte n\u00e5got l\u00e4ttare f\u00f6r familjen Gezelius. I maj, medan Johannes Gezelius befann sig i Stockholm, h\u00e4rjade en stor brand i \u00c5bo som lade biskopshuset i aska. Samma \u00e5r upplevdes missv\u00e4xt i hela riket, vilket \u00e4ven drabbade de g\u00e5rdar som Gezelius f\u00f6rvaltade. Fr\u00e5n Haddn\u00e4s klagade man \u00f6ver ol\u00f6nsamma s\u00e5ddar och b\u00f6ndernas ovilja att betala r\u00e4ntor. D\u00e4rtill skulle pappersbrukets verksamhet omorganiseras efter flytten fr\u00e5n Pojo innan Gezelius nya bibelverk kunde tryckas. N\u00e5gra \u00e5r senare hade familjen Gezelius dock lyckats hyra en g\u00e5rd utanf\u00f6r Stockholm och b\u00f6rjat etablera sig. Varken Johannes eller Hedvig hann se krigets slut, men sonen Johannes Gezelius den yngste \u00e5terv\u00e4nde efter freden 1721 till \u00c5bo och blev senare biskop i Borg\u00e5.<\/p>\n

FM Robin Engblom \u00e4r doktorand i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. I sin avhandling unders\u00f6ker han p\u00e5 vilket s\u00e4tt professorerna vid Kungliga akademien i \u00c5bo var involverade i kunskapsspridning och kulturell v\u00e4xelverkan utanf\u00f6r universitetet.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Robin Engblom, doktorand i Nordisk historia I mars 1710 packade biskopen Johannes Gezelius den yngre ihop sina \u00e4godelar i \u00c5bo och flyttade till Stockholm i all hast. Ryssarna hade redan invaderat Viborg, och n\u00e4rmade sig d\u00e4refter Helsingfors. Det stora nordiska kriget hade h\u00e4rjat i tio \u00e5r, och efter nederlaget i Poltava hade svenskarna tvingats […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1518,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[143],"tags":[416,442,573],"class_list":["post-1512","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nordisk-historia","tag-1700-tal","tag-aland","tag-distansarbete"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1512","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1512"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1512\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1520,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1512\/revisions\/1520"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1518"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1512"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1512"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1512"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}