{"id":1533,"date":"2021-01-26T15:33:04","date_gmt":"2021-01-26T13:33:04","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1533"},"modified":"2021-01-26T15:34:32","modified_gmt":"2021-01-26T13:34:32","slug":"en-mer-odmjuk-syn-pa-det-forflutna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/01\/26\/en-mer-odmjuk-syn-pa-det-forflutna\/","title":{"rendered":"En mer \u00f6dmjuk syn p\u00e5 det f\u00f6rflutna"},"content":{"rendered":"

Av: Christoffer Holm, doktorand i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Historisk naivitet \u00e4r ett tankev\u00e4ckande begrepp. Faktum \u00e4r att jag sj\u00e4lv aldrig hade h\u00f6rt begreppet innan jag l\u00e4ste den popul\u00e4rvetenskapliga boken Hardcore History<\/em> av Dan Carlin. Begreppet framkom heller inte i boken, men d\u00e5 jag efter\u00e5t f\u00f6rs\u00f6kte sammanfatta den tematik jag nyss l\u00e4st om, kom begreppet till mig. D\u00e5 visste jag \u00e4nnu inte hur vanligt det var, eller om det \u00f6verhuvudtaget existerade. Trots det var jag ganska s\u00e4ker p\u00e5 att det skulle finnas en uppsj\u00f6 debatter d\u00e4r det anv\u00e4nds, men tydligen hade jag ganska fel. En snabb s\u00f6kning p\u00e5 Google gav begreppet enbart 2\u00a0600 tr\u00e4ffar p\u00e5 engelska och knappt 100 p\u00e5 svenska, danska och norska tillsammans.<\/p>\n

Begreppet kan d\u00e4rf\u00f6r knappast ses som vare sig etablerat eller vanligt, varken i den akademiska v\u00e4rlden eller i folkmun, men \u00e4r trots det b\u00e5de anv\u00e4ndbart och till och med h\u00f6gaktuellt just nu. Enligt mig k\u00e4nnetecknas historisk bl\u00e5\u00f6gdhet ofta av godtrogenhet, men ocks\u00e5 brist p\u00e5 \u00f6dmjukhet och insikt. Vi kan b\u00e5de uppskatta och anv\u00e4nda oss av historisk kunskap, men misslyckas trots det med att ta dess l\u00e4rdomar till oss.<\/p>\n

\"\"<\/a>Polarisering \u00e4r ingen ny f\u00f6reteelse i historien, \u00e4ven om vi just nu upplever en stark tudelning av v\u00e4rlden b\u00e5de inom l\u00e4nder och mellan nationer och folkgrupper. H\u00e4r en demonstration i Clichy utanf\u00f6r Paris 1891. Bild: Wikimedia Commons<\/em><\/p>\n

Historisk naivitet kan kopplas till mycket av det jag \u00e4r intresserad av i min forskning, n\u00e4mligen hur den moderna v\u00e4rlden p\u00e5 m\u00e5nga plan verkar tro sig leva i den mest civiliserade och utvecklade epoken hittills, att utvecklingen enbart g\u00e5r fram\u00e5t, och att utveckling alltid \u00e4r det b\u00e4sta alternativet.\u00a0 P\u00e5 m\u00e5nga plan har vi ocks\u00e5 i allt h\u00f6gre grad b\u00f6rjat se oss som en o\u00f6vervinnerlig civilisation. Och visst har historikerna haft en roll i att vi ser p\u00e5 v\u00e4rlden just p\u00e5 det s\u00e4ttet. Historia handlar sedan urminnes tider om utveckling.<\/p>\n

F\u00f6ljderna av detta \u00e4r n\u00e5got jag l\u00e4nge varit intresserad av. Tematiken kan kopplas till b\u00e5de v\u00e5r historiesyn och v\u00e5r framtidssyn, och \u00e4r n\u00e5got som Hardcore History<\/em> f\u00f6rklarar och ifr\u00e5gas\u00e4tter p\u00e5 ett b\u00e5de enkelt och tankev\u00e4ckande s\u00e4tt. Utan att s\u00e4ga det rakt ut ifr\u00e5gas\u00e4tter Dan Carlin om m\u00e4nniskan \u00f6verhuvudtaget l\u00e4rt sig n\u00e5got av historien, eller om vi till och med ignorerar l\u00e4rdomarna? Genom att peka p\u00e5 stora civilisationers fall, ekonomiska kriser och pl\u00f6tsliga pandemier i det f\u00f6rflutna fr\u00e5gar han sig implicit om vi skulle klara dem b\u00e4ttre om de skulle ske idag? Och varf\u00f6r verkar vi tro att n\u00e5got liknande inte skulle h\u00e4nda p\u00e5 nytt?<\/p>\n

Med risk f\u00f6r att sj\u00e4lv g\u00e5 i en annan av historievetenskapens f\u00e4llor, n\u00e4mligen anakronism, tror jag att v\u00e4rlden under de senaste decennierna allt oftare gjort sig skyldig till motsatsen: Ett h\u00f6gmod, en tro p\u00e5 att vi klarar av vadsomhelst, ett f\u00f6rbiseende av historiens l\u00e4rdomar. Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att historisk naivitet, tillsammans med de vanligare koncepten historisk ignorans och till och med historiskt nonchalerande, h\u00f6r till samh\u00e4llets (och historievetenskapens) st\u00f6rsta utmaningar just nu.<\/p>\n

\"\"<\/a>Krig \u00e4r en av m\u00e5nga kriser i historien som tenderar att ske p\u00e5 nytt i olika omfattning. Idag verkar v\u00e4rldskrigen vara fj\u00e4rran, men \u00e4r vi naiva om vi tror det? Foto fr\u00e5n inspelningen av dokument\u00e4ren Harparskoglinjen. V\u00e4stfronten mot Sovjet \u00e5r 2019. I dokument\u00e4ren lyfts kontrafaktisk historia upp genom att v\u00e4cka fr\u00e5gor om alternativa h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp. Foto: Johan Ljungqvist.<\/em><\/p>\n

\u00c4ven om termen historisk naivitet inte dyker upp i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r tematiken bekant f\u00f6r de flesta. Vi m\u00f6ter det dagligen i politik, ekonomi och historieundervisning. Okunnighet och naivitet \u00e4r ett underliggande problem inom alltifr\u00e5n eurocentrism och rasism till extremism och kvinnof\u00f6rtryck.<\/p>\n

P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r begreppet intimt sammankopplat med att ta l\u00e4rdom av historien, n\u00e5got som otaliga t\u00e4nkare behandlat i mycket st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, bland dem Reinhart Koselleck och G.W.F. Hegel. Detsamma g\u00e4ller synen p\u00e5 var samh\u00e4llet befinner sig i dag. Inom den tematiken \u00e4r kanske Francis Fukuyama och hans teori om \u201dThe End of History\u201d, liksom de motreaktioner hans kontroversiella tankar fick redan p\u00e5 1990-talet, de mest intressanta.<\/p>\n

Naivitet har dock en n\u00e5got annorlunda nyans, och det \u00e4r just h\u00e4r som jag tror att vi i dagens v\u00e4rld har mycket att l\u00e4ra oss. Under 2020 fick v\u00e4rlden en chockerande och livsavg\u00f6rande p\u00e5minnelse om detta i coronapandemin. Och flera utmaningar v\u00e4ntar, bland dem klimatf\u00f6r\u00e4ndring och samh\u00e4llspolarisering. S\u00e4llan beaktar vi historien d\u00e5 vi fattar beslut f\u00f6r morgondagen, och d\u00e5 vi beaktar den tenderar vi enligt mig ofta att vara naiva.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r givetvis hur vi som historiker ska l\u00f6sa detta, och ligger allt ansvar p\u00e5 oss, eller ocks\u00e5 p\u00e5 historiekonsumenten, varenda en av oss som lever p\u00e5 2020-talet?<\/p>\n

Historievetenskapen f\u00e5r emellan\u00e5t kritik f\u00f6r att inte lyckas belysa de m\u00f6nster i det f\u00f6rflutna som vi skulle kunna l\u00e4ra oss av i nuet. D\u00e4rf\u00f6r ser m\u00e4nniskor heller inte nyttan av historia, och f\u00f6rminskar betydelsen av sitt historiska arv. Ist\u00e4llet isolerar m\u00e4nniskan sig i nuet utan vare sig en historisk kontext eller en framtidshorisont.<\/p>\n

\"\"<\/a>Popul\u00e4rvetenskap \u00e4r ett s\u00e4tt att v\u00e4cka intresset f\u00f6r historia, och \u00e4ven ifr\u00e5gas\u00e4tta den r\u00e5dande historie- och samh\u00e4llssynen. Dan Carlins <\/em>Hardcore History ger uppslag f\u00f6r m\u00e5nga tankar. Foto: Christoffer Holm.<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att historikern i m\u00e5nga situationer har ett ansvar, en uppgift och framf\u00f6rallt en m\u00f6jlighet att f\u00f6rmedla \u00e5tminstone en grund f\u00f6r dessa l\u00e4rdomar ur det f\u00f6rflutna. S\u00e5 mycket mer \u00e4n det brukar vi inte v\u00e5ga g\u00f6ra. Historiker \u00e4r v\u00e4ldigt fr\u00e4mmande f\u00f6r att p\u00e5st\u00e5 sig kunna f\u00f6rutsp\u00e5 n\u00e5got med grund i det skedda. De cykliska historieteorierna \u00e4r forts\u00e4ttningsvis f\u00e5, och helst befattar vi oss heller inte med kontrafaktisk historia, eller s\u00e5 kallad what if history, \u00e4ven om det verkar vara en s\u00e4ker v\u00e4g till att v\u00e4cka allm\u00e4nhetens intresse f\u00f6r det f\u00f6rflutna.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart finns det ocks\u00e5 m\u00e5nga faror i det. Historikerns ansvar \u00e4r redan stort, och med handen p\u00e5 hj\u00e4rtat misslyckas vi alla, b\u00e5de professionella historiker och amat\u00f6rer, ofta med att ge en helt\u00e4ckande och ibland ocks\u00e5 r\u00e4ttvis bild av det f\u00f6rflutna, ibland till den grad att v\u00e5r historia l\u00e4tt kan missbrukas av andra. Uppgiften \u00e4r enorm och p\u00e5 vissa plan om\u00f6jlig, men det betyder inte att vi ska sluta f\u00f6rs\u00f6ka. Samtidigt kan vi p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll v\u00e5ga mer. Som historiker har vi en m\u00e4ngd verktyg f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta tankes\u00e4ttet om att samh\u00e4llet hela tiden utvecklas mot det b\u00e4ttre, att vi just nu \u00e4r den mest civiliserade generationen n\u00e5gonsin. V\u00e4rlden skulle enligt mig, och Dan Carlin, m\u00e5 bra av att vidga perspektiv och bli mer \u00f6dmjuk. D\u00e4r kan historikern hj\u00e4lpa.<\/p>\n

Christoffer Holm \u00e4r doktorand i Allm\u00e4n historia och skriver sin avhandling om konsekvenserna av en fabriksnedl\u00e4ggning i Finland \u00e5r 2012. Vid sidan av sin forskning har Christoffer skrivit manus till en teaterpj\u00e4s och en dokument\u00e4rfilm med historiskt tema.<\/em><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Christoffer Holm, doktorand i Allm\u00e4n historia Historisk naivitet \u00e4r ett tankev\u00e4ckande begrepp. Faktum \u00e4r att jag sj\u00e4lv aldrig hade h\u00f6rt begreppet innan jag l\u00e4ste den popul\u00e4rvetenskapliga boken Hardcore History av Dan Carlin. Begreppet framkom heller inte i boken, men d\u00e5 jag efter\u00e5t f\u00f6rs\u00f6kte sammanfatta den tematik jag nyss l\u00e4st om, kom begreppet till mig. […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1534,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431,344,1],"tags":[470,238,576],"class_list":["post-1533","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","category-historiebruk","category-okategoriserade","tag-ansvar","tag-forskning","tag-historisk-lardom"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1533","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1533"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1537,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1533\/revisions\/1537"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1534"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}