av Nils Erik Villstrand<\/p>\n
<\/p>\n
I Japan blommar k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4den och man samlas under dem med v\u00e4lfyllda matkorgar f\u00f6r att gl\u00e4djas \u00e5t v\u00e5ren och begrunda livets f\u00f6rg\u00e4nglighet. Hos oss har \u201dDen blomstertid\u201d blivit ett av de s\u00e4krare v\u00e5rtecknen, n\u00e4rmare best\u00e4mt diskussionen om psalmens existensber\u00e4ttigade p\u00e5 skolornas v\u00e5ravslutningar. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var det bitr\u00e4dande justitiekansler Mikko Puumalainens st\u00e4llningstagande till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r konfessionsfria tillst\u00e4llningar i skolorna som utgjorde startskottet.<\/p>\n
\n
Psalmen, som m\u00e5nga upplever som omistlig, gjorde debut i den svenska psalmboken 1695. F\u00e5 litter\u00e4ra verk anses i en nordisk kontext ha haft st\u00f6rre inflytande \u00e4n just den. Psalmboken och almanackan, inte Bibeln, var de verkliga folkb\u00f6ckerna. 1695 \u00e5rs psalmbok var officiell svensk psalmbok i Finland till 1888. N\u00e4r den utkom restes fr\u00e5n centralregeringens sida krav p\u00e5 en ny finsk psalmbok som till uppl\u00e4ggning och inneh\u00e5ll \u00f6verensst\u00e4mde med den nya svenska. Ett s\u00e5dant krav var naturligt i det karolinska env\u00e4ldet som efterstr\u00e4vade likriktning av allt och alla.<\/p>\n
\n
S\u00e4ttet p\u00e5 vilket kravet i praktiken efterlevdes \u00e4r intressant. I den nya finska psalmbok som utkom 1701 var psalmerna lika m\u00e5nga som i den svenska men endast en fj\u00e4rdedel av dem var en direkt \u00f6vers\u00e4ttning. Stommen utgjordes av psalmerna i tv\u00e5 \u00e4ldre finska psalmb\u00f6cker. Den ena av dem var Jakobus Petri Finnos psalmbok, troligtvis fr\u00e5n \u00e5r 1583, och den andra Hemming Henrikssons, kyrkoherde i Masku, som trycktes 1605. Finno utarbetade sin psalmbok med 1572 \u00e5rs svenska psalmbok som f\u00f6rebild. B\u00e5de han och Hemming \u00f6versatte psalmer fr\u00e5n framf\u00f6rallt svenska men ocks\u00e5 latin och tyska. De skrev ocks\u00e5 sj\u00e4lva ett antal av psalmerna. Hemming tog in Finnos alla psalmer i sin utvidgade psalmbok som sedan som s\u00e5dan inf\u00f6rlivades med 1701 \u00e5rs psalmbok som var i bruk i n\u00e4stan 200 \u00e5r.<\/p>\n
\n
De finska psalmernas historia \u00e4r i fr\u00e4msta rummet en historia om \u00f6vers\u00e4ttning framh\u00e5ller Taru Kolehmainen i Suomennoskirjallisuuden historia<\/i>, del 1. De olika svenska och finska psalmb\u00f6ckerna inneh\u00e5ller i stort sett samma psalmer, ofta med ursprung i tyska original av bland andra reformatorn Martin Luther. En av de gemensamma psalmerna i 1695 \u00e5rs svenska och 1701 \u00e5rs finska psalmbok var \u201dDen blomstertid nu kommer\u201d som ursprungligen kallades \u201dEen sommarwisa\u201d. Den uppges vara skriven p\u00e5 1690-talet av pr\u00e4stmannen Israel Kolmodin, men hymnologerna \u00e4r inte l\u00e4ngre helt \u00f6vertygade om att det f\u00f6rh\u00e5ller sig just s\u00e5. Vem som komponerat melodin vet man inte.<\/p>\n
\n
\u201dDen blomstertid\u201d b\u00f6rjar p\u00e5 finska med orden \u201dJo joutui armas aika\u201d och kallas s\u00e5 eller kortare och enklare \u201dSuvivirsi\u201d, sommarpsalmen, eftersom alla vet vilken psalm som avses. Den har er\u00f6vrat rangen som den mest omtyckta psalmen i Finland. Alla som st\u00e4mmer in i \u201dDen blomstertid\u201d eller \u201dSuvivirsi\u201d sjunger in sig i en l\u00e5ng svensk-finl\u00e4ndsk tradition. Traditionen \u00e4r ocks\u00e5 nordisk eftersom \u201dDen blomstertid\u201d ing\u00e5r i den danska och norska psalmboken.<\/p>\n
\n
Men det \u00e4r en psalm d\u00e4r \u2013 f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande \u2013 Gud fader figurerar. Som alternativ har d\u00e4rf\u00f6r en helt sekulariserad finsk version i tre strofer till klorofyllens lov f\u00f6rfattats och erbjuds alla festarrang\u00f6rer som politiskt korrekt alternativ p\u00e5 n\u00e4tet (www.pro-seremoniat.fi). Det multikulturella samh\u00e4lle som vi l\u00e5ngsamt blir en del av kr\u00e4ver att vi l\u00e4r oss hantera olikhet och visa respekt. S\u00e5 exit, \u201dDen blomstertid\u201d i traditionell tappning? Jag h\u00f6r inte till dem som t\u00e4nker s\u00e5. Att avst\u00e5 fr\u00e5n n\u00e5gonting s\u00e5 centralt i v\u00e5rt kulturarv f\u00f6refaller inte s\u00e4rskilt v\u00e4l \u00f6verv\u00e4gt eftersom det inte \u00e4r i n\u00e5gons intresse att s\u00e5 sker.<\/p>\n
\n
Kulturarv \u00e4r i likhet med kanon vid n\u00e4rmare eftertanke ett l\u00f6mskt begrepp \u2013 vad som ing\u00e5r i det och vad som st\u00e4lls utanf\u00f6r skall vara underst\u00e4llt kontinuerlig diskussion \u2013 men det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n att vi f\u00f6rvaltar ett i h\u00f6g grad kristet arvegods. I en genuin interkulturell dialog skall ocks\u00e5 vi blekansikten i norr som \u00f6verlevt \u00e4nnu en vinter ha n\u00e5got f\u00f6r oss v\u00e4rdefullt att erbjuda. \u201dIdas sommarvisa\u201d m\u00e5 vara hur fin som helst, men inte l\u00e4r den kunna ers\u00e4tta \u201dDen blomstertid\u201d. Det ljusa kristna budskapet om en n\u00e5d som r\u00e4cker \u00e5ret om i psalmen kan rimligen vid behov v\u00e4gas upp med hj\u00e4lp av programinslag som lyfter fram p\u00e4rlor ur andra kulturkretsars skattkammare.<\/p>\n
\n
Tolerans \u00e4r onekligen ett honn\u00f6rsord och en ledstj\u00e4rna i det mellanm\u00e4nskliga umg\u00e4nget men av toleransen f\u00f6ljer inte med logisk n\u00f6dv\u00e4ndighet ett krav p\u00e5 sj\u00e4lvutpl\u00e5ning. Snarare tv\u00e4rtom, den f\u00f6ruts\u00e4tter som jag ser det en bevarad m\u00e5ngfald, att det finns n\u00e5got substantiellt att tolerera. Tolerans \u00e4r s\u00e5ledes \u00e5tminstone i sin klassiska betydelse inte detsamma som att omfatta (\u201dgilla\u201d p\u00e5 twitterska).<\/p>\n
\n
\u201dJultomtens verkstad\u201d \u00e0 la Disney i st\u00e4llet f\u00f6r julevangeliet och \u201dMitt sommarlov\u201d i schlagertakt i st\u00e4llet f\u00f6r \u201dDen blomstertid\u201d \u2013 vilka praktiska konsekvenser f\u00e5r Puumalainens f\u00e4rska st\u00e4llningstagande? Vem som sl\u00e5r ut vem i det statliga beslutsfattandet \u00e4r inte helt klart f\u00f6r mig, men Riksdagens grundlagsutskott tog i alla h\u00e4ndelser 2003 st\u00e4llning och konstaterade att \u201dDen blomstertid\u201d eller julevangeliet inte f\u00f6rvandlar en skolfest till ett kristet evenemang. Och i fjol kom bitr\u00e4dande justitieombudsman Jussi Pajula med sitt fyra sidor l\u00e5nga st\u00e4llningstagande som \u00f6verensst\u00e4mmer med grundlagsutskottets st\u00e5ndpunkt. Redan 2011 tog han st\u00e4llning mot bordsb\u00f6ner i skolan medan han om \u201dDen blomstertid\u201d konstaterar att psalmen \u00e4r fast rotad i finl\u00e4ndsk kultur och att den sjungen p\u00e5 en skolavslutning inte inneb\u00e4r en kr\u00e4nkning av religionsfriheten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
av Nils Erik Villstrand I Japan blommar k\u00f6rsb\u00e4rstr\u00e4den och man samlas under dem med v\u00e4lfyllda matkorgar f\u00f6r att gl\u00e4djas \u00e5t v\u00e5ren och begrunda livets f\u00f6rg\u00e4nglighet. Hos oss har \u201dDen blomstertid\u201d blivit ett av de s\u00e4krare v\u00e5rtecknen, n\u00e4rmare best\u00e4mt diskussionen om psalmens existensber\u00e4ttigade p\u00e5 skolornas v\u00e5ravslutningar. Den h\u00e4r g\u00e5ngen var det bitr\u00e4dande justitiekansler Mikko Puumalainens […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-155","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=155"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":157,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/155\/revisions\/157"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}