{"id":1556,"date":"2021-03-09T11:38:33","date_gmt":"2021-03-09T09:38:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1556"},"modified":"2021-03-09T16:09:53","modified_gmt":"2021-03-09T14:09:53","slug":"lucia-olofsdotter-storgodsagare-och-sponsor-av-nadendals-kloster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/03\/09\/lucia-olofsdotter-storgodsagare-och-sponsor-av-nadendals-kloster\/","title":{"rendered":"Lucia Olofsdotter \u2013 storgods\u00e4gare och sponsor av N\u00e5dendals kloster"},"content":{"rendered":"

Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Vi \u00e4r nu inne i mars med internationella kvinnodagen 8.3, men ocks\u00e5 \u201dwomen\u2019s history month\u201d<\/a> som fick sin b\u00f6rjan 1981 i USA och som numera uppm\u00e4rksammas internationellt. Det \u00e4r en m\u00e5nad med fokus p\u00e5 kvinnors historia med anledning av att kvinnor (alltj\u00e4mt) \u00e4r alldeles f\u00f6r osynliga i det allm\u00e4nna historiemedvetandet, exempelvis i skolundervisningen. Med anledning av detta t\u00e4nkte jag lyfta fram en av de m\u00e5nga inflytelserika kvinnor som figurerar i min forskning om Birgittinkloster p\u00e5 1400-talet, n\u00e4mligen fr\u00e4lsekvinnan Lucia Olofsdotter (Sk\u00e4lge) som var N\u00e5dendals klosters fr\u00e4msta underst\u00f6djare.<\/p>\n

Tillsammans med sin make riddaren och lagmannen Henrik Klasson (Diekn) donerade hon \u00e5r 1442 g\u00e5rden Ailos i Reso <\/a>till det nygrundade klostret i N\u00e5dendal. Villkoret var att klostret ocks\u00e5 skulle byggas d\u00e4r. Den h\u00e4r donationen \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 hur en kvinnas roll har kommit att f\u00f6rminskas av efterv\u00e4rlden, eftersom man automatiskt har utg\u00e5tt fr\u00e5n att kvinnan var underordnad mannen i det senmedeltida samh\u00e4llet. Maken Henrik Klasson har antagits vara den aktiva parten i donationen, men om man l\u00e4ser donationsbrevet noggrannare s\u00e5 framg\u00e5r det att makarna gav var sin h\u00e4lft i godset och att Henrik lovade att ers\u00e4tta sin hustru med hans h\u00e4lft av g\u00e5van. Detta eftersom godset Ailos ursprungligen var hennes och d\u00e4rmed hade makarna lika stor andel i donationen \u2013 eventuellt b\u00f6r Lucia \u00e4ven betraktas som den som tog initiativet till donationen och var den aktiva parten (Cederbom 2018).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Bilden visar ett medeltida par som ing\u00e5r \u00e4ktenskap. Bilden har diskuterats i forskningen eftersom den visar kvinnan i dominerande st\u00e4llning gentemot mannen. Hon st\u00e5r p\u00e5 hans h\u00f6gra sida och l\u00e4gger sin v\u00e4nstra hand p\u00e5 hans h\u00f6gerarm, vilket var en dominansgest under medeltiden. Bilden visar att mannens \u00f6verordning inte alltid togs f\u00f6r given, i detta exempel f\u00e5r man utg\u00e5 ifr\u00e5n att kvinnan var av h\u00f6gre b\u00f6rd och har d\u00e4rf\u00f6r avbildats i dominerande st\u00e4llning (Myrdal 2018, s. 63\u201377). Bild: Magnus Erikssons Landslag, B 68 f. 35v, Uppsala Universitetsbibliotek.<\/p><\/div>\n

Lucia och Henrik kan d\u00e4rmed betraktas som grundare till klostret j\u00e4mte det svenska riksr\u00e5det. Makarna fortsatte att gynna klostret \u00e4ven efter den f\u00f6rsta donationen. Givetvis\u00a0 ih\u00e5gkom de ocks\u00e5 N\u00e5dendal i sina testamenten och \u00f6nskade f\u00e5 bli begravna i klostret. I tredje versionen av sitt testamente<\/a> fr\u00e5n 1455 gav Lucia godset Halliala i Sagu socken f\u00f6r att f\u00e5 en gravplats i klosterkyrkan:<\/p>\n

(…) och f\u00f6r min usla kropp, som \u00e4r skapad av jord och \u00e5ter skall bli till jord, ber jag \u00f6dmjukast och tigger i Guds namn av systrar och br\u00f6der i N\u00e5dendal om l\u00e4gerstad i deras kyrka och till samma kloster ger jag mitt arvegods bel\u00e4get i Sagu socken, n\u00e4mnt Halliala, med boskap s\u00e5som det nu \u00e4r (…)<\/p><\/blockquote>\n

N\u00e5gra \u00e5r senare, kring 1460, blev Lucia \u00e4nka och \u00e4ven om hon d\u00e5 endast var i 35\u201340-\u00e5rs\u00e5ldern gifte hon aldrig om sig, vilket annars var vanligt under medeltiden. Hon kom d\u00e4rmed att verka som \u00e4nka i en period p\u00e5 n\u00e4rmare 40 \u00e5r. Hennes \u00e4ktenskap med Henrik var barnl\u00f6st och en betydande andel av g\u00e5rdarna i hennes \u00e4go kom Lucia i flera etapper att donera till N\u00e5dendal.<\/p>\n

P\u00e5 1470-talet blev hon dock indragen i en l\u00e5ngvarig r\u00e4ttstvist om just godset Halliala samt ett annat gods, Saustila, \u00e4ven det bel\u00e4get i Sagu. Det hela b\u00f6rjade med att hennes sl\u00e4kting p\u00e5 morssidan, R\u00f6tger Olofsson, lade anspr\u00e5k p\u00e5 godset eftersom han ans\u00e5g att arvsdelningen efter Lucias morfar, v\u00e4pnaren R\u00f6tger Ingesson, inte hade g\u00e5tt r\u00e4tt till och han ans\u00e5g att Lucia hade roffat \u00e5t sig en st\u00f6rre andel \u00e4n vad hon hade r\u00e4tt till. R\u00f6tger\u00a0 h\u00e4vdade sig d\u00e4rf\u00f6r ha r\u00e4tt till en del av godsen. Det som skedde h\u00e4rn\u00e4st var att han st\u00e4mde Lucia till landsr\u00e4tten som skulle \u00e4ga rum i \u00c5bo i augusti 1472, presiderad av riksf\u00f6rest\u00e5ndaren Sten Sture. H\u00e4ndelsef\u00f6rloppet har nedtecknats i en redog\u00f6relse<\/a> av Lucia\u00a0 i ett brev till sin sv\u00e4gerska, Birgitta Klasdotter <\/a>och bad henne om hj\u00e4lp att reda ut vem som hade arvsr\u00e4tt till godsen. (Klockars 1979, s. 94\u2013105)<\/p>\n

\u00c4rendet visar hur invecklat det kunde vara att med s\u00e4kerhet fastst\u00e4lla arvsandelar och sl\u00e4ktskap. Enligt Magnus Eriksons Landslag \u00e4rvde b\u00e5de s\u00f6ner och d\u00f6ttrar sina f\u00f6r\u00e4ldrar, men en dotter \u00e4rvde endast en andel medan en son \u00e4rvde tv\u00e5 andelar. Enligt lagen kunde en person inte heller fritt disponera \u00e4rvd egendom eftersom den var knuten till familjen och d\u00e4rmed kunde den inte doneras eller s\u00e4ljas utan arvingars samtycke. Om R\u00f6tger hade den r\u00e4tt till godsen i Sagu som han h\u00e4vdade skulle inte Lucia kunna testamentera eller donera dem till N\u00e5dendal. I Lucias redog\u00f6relse framkommer att det som skedde efter att R\u00f6tger hade st\u00e4mt henne var att hon p\u00e5 grund av sjukdom inte kunde ta sig \u00e4nda till \u00c5bo fr\u00e5n sin g\u00e5rd i Virmo (Myn\u00e4m\u00e4ki), utan endast till N\u00e5dendal:<\/p>\n

D\u00e5 kom R\u00f6tger till mig i klosterg\u00e5rden och fr\u00e5gade mig varf\u00f6r jag inte kom till landsr\u00e4tten och svarade p\u00e5 det anspr\u00e5k som han hade lagt till mig p\u00e5 godsen. Jag svarade honom s\u00e5: Gud allsm\u00e4ktig gav mig hinder och jag drabbades av sjukdom, han f\u00f6rm\u00e5r och hindrar varje kristen m\u00e4nniska s\u00e5 som hans v\u00e4lsignade n\u00e5d behagar. D\u00e5 svor han [R\u00f6tger] en dyr ed att han skulle beh\u00e5lla Saustila och Halliala, eller s\u00e5 skulle han utgjuta sitt hj\u00e4rteblod.<\/p><\/blockquote>\n

Det framkommer n\u00e4mligen ocks\u00e5 att R\u00f6tger redan hade st\u00e4llt till med en del besv\u00e4r<\/a> f\u00f6r Lucia och hindrat h\u00f6b\u00e4rgningen och v\u00e4nt hennes landbor emot henne, varf\u00f6r han h\u00e4vdade att han skulle beh\u00e5lla godsen om de inte gjorde upp i r\u00e4tten. Sten Sture, som ocks\u00e5 hade kommit till N\u00e5dendal, framsk\u00f6t \u00e4rendet till f\u00f6ljande landsr\u00e4tt f\u00f6r att man skulle kunna g\u00f6ra en ordentlig utredning p\u00e5 arvsandelarna i godsen. R\u00f6tger gav sig dock inte utan med hj\u00e4lp av fogden Martin Jonsson p\u00e5 \u00c5bo slott sattes kungsl\u00e5s p\u00e5 ladorna till de b\u00e5da godsen s\u00e5 att ingen kunde komma \u00e5t sk\u00f6rden som lagrades i dem. Hade d\u00e5 R\u00f6tger n\u00e5gon r\u00e4tt i sina anspr\u00e5k?<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av sv\u00e4gerskan Birgitta skrev Lucia omkring 1476, d\u00e5 landsr\u00e4tten \u00e5ter sammantr\u00e4dde i \u00c5bo, en ny redog\u00f6relse<\/a> \u00f6ver arvsdelningen. Hon beskrev att henne veterligen fanns det ingen annan som hade arvsr\u00e4tt i godsen. Hennes morfar, v\u00e4pnaren R\u00f6tger Ingesson, hade fem d\u00f6ttrar som skulle dela p\u00e5 arvet efter honom. Tv\u00e5 d\u00f6ttrar, Katrin och M\u00e4rta (R\u00f6tgers mormor), hade gifts bort med \u201dguld och reda penningar\u201d till borgare i \u00c5bo och de \u00e5terst\u00e5ende tre d\u00f6ttrarna Greta, Elin och Kristin (Lucias mor) fick gods i hemgift. G\u00e5rden Saustila hade Lucias mor f\u00e5tt i arv och d\u00e4rmed h\u00e4vdade Lucia att R\u00f6tger inte hade n\u00e5gon r\u00e4tt till godset. Det andra godset, Halliala, hade pantsatts av hennes morfar f\u00f6r dottern M\u00e4rtas hemgift och det hade senare l\u00f6sts ut av Lucias far. Det hade d\u00e4refter pantsatts \u00e4nnu ett par g\u00e5nger och slutligen l\u00f6sts ut av hennes make, Henrik Klasson. D\u00e4rmed hade R\u00f6tger inte heller n\u00e5gon r\u00e4tt att l\u00e4gga anspr\u00e5k p\u00e5 det h\u00e4r godset.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Heliga Birgitta avbildad vid sin skrivpulpet i ett altarsk\u00e5p fr\u00e5n T\u00f6rnevalla i Uppland (nu i Statens historiska museum, Stockholm). Birgittinorden, till vilken N\u00e5dendals kloster h\u00f6rde, var grundad av fr\u00e4lsekvinnan och \u00e4nkan Birgitta Birgersdotter omkring 1370 med det f\u00f6rsta klostret i Vadstena. Kulten i Birgittinklostren var centrerad kring de kvinnliga helgonen Maria, Anna och Birgitta, vilket ocks\u00e5 var en orsak till klostren Vadstenas och N\u00e5dendals enorma popularitet bland \u00e4nkor som donatorer. Foto: Anna-Stina H\u00e4gglund<\/p><\/div>\n

Hela \u00e4rendet blev s\u00e5 h\u00e4r komplicerat eftersom alla de parter som ursprungligen hade gjort upp arvet var avlidna. Konflikten mellan Lucia och R\u00f6tger fick ett avslut f\u00f6rst \u00e5r 1490 d\u00e5 hon gjorde \u201den evig s\u00e4mja\u201d<\/a> med honom och annan sl\u00e4kting, M\u00e5rten J\u00f6nsson. Hon bytte d\u00e5 till sig Saustila (som tillf\u00f6ll N\u00e5dendal) f\u00f6r ett gods i Pojo. H\u00e4refter skulle de inte kunna l\u00e4gga n\u00e5gra ytterligare anspr\u00e5k p\u00e5 hennes gods. Vid samma tid kvitterade hon ocks\u00e5 ut andra sl\u00e4ktingar och gjorde upp \u00f6verenskommelser med dem om hennes arv s\u00e5 att de inte skulle g\u00f6ra n\u00e5gra ytterligare anspr\u00e5k p\u00e5 godsen och st\u00e4lla till med besv\u00e4r f\u00f6r N\u00e5dendals kloster. (Korpiola & Trolle \u00d6nnerfors 2018, s. 37\u201339)<\/p>\n

Arvstvisten med R\u00f6tger f\u00f6rhindrade Lucia att fritt donera sin egendom till klostret, men hon hittade dock en v\u00e4g att kringg\u00e5 sina besv\u00e4rliga sl\u00e4ktingar. I april 1490 s\u00e5lde<\/a> hon n\u00e4mligen godsen Saustila och Hallila samt n\u00e5gra gods i Halikko och Pemar till \u00e4rkebiskopen Jakob Ulfsson, riksf\u00f6rest\u00e5ndaren Sten Sture och v\u00e4pnaren Knut Posse f\u00f6rutsatt att de skulle donera godsen till N\u00e5dendal, vilket de ocks\u00e5 gjorde i juni<\/a> samma \u00e5r. Lucia hade d\u00e4rmed genom sina kontakter till personer i maktens centrum kunnat kringg\u00e5 sina sl\u00e4ktingar.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Lucia Olofsdotters donation f\u00f6r instiftande av en Mariam\u00e4ssa i N\u00e5dendal, 4.9.1485. Tyv\u00e4rr \u00e4r Lucias sigill ett av de tv\u00e5 till h\u00f6ger vars pr\u00e4gel har fallit bort. Foto: Svenskt Diplomatarium, Riksarkivet, Stockholm\u00a0<\/a><\/p><\/div>\n

Den sista dokumenterade donationen som hon sj\u00e4lv gjorde till klostret \u00e4r daterad den 4 september 1485<\/a> d\u00e5 hon gav godset Torois i Virmo och Tursunper\u00e4 i Nousis f\u00f6r sin, sin avlidne makes och deras f\u00f6r\u00e4ldrars samt v\u00e4nners sj\u00e4lar. Den h\u00e4r donationen visar att Lucia var mycket insatt i livet i klostret och \u00e4ven i moderklostret Vadstenas liturgi, eftersom hon i samband med donationen stiftade en m\u00e4ssa i jungfru Marias \u00e4ra enligt modell fr\u00e5n Vadstena. M\u00e4ssan skulle p\u00e5b\u00f6rjas klockan fem p\u00e5 morgonen och h\u00e5llas sju dagar i veckan med jungfru Marie h\u00f6gtider som tema. Detta eftersom Jesu moder var Birgittinordens patronatshelgon och N\u00e5dendals kloster var helgat i hennes namn tillsammans med helgonen Anna, Birgitta och Jakob av Compostela. Den h\u00e4r donationen har i forskningen betraktats som Lucias intr\u00e4desdonation till N\u00e5dendals kloster. Hennes donation f\u00f6r st\u00e4rkandet av kulten kring Jungfru Maria \u00e4r dessutom ungef\u00e4r samtida med det st\u00e5tliga altarsk\u00e5pet i klosterkyrkan avbildande Marias himmelska kr\u00f6ning i centrum. (R\u00e4s\u00e4nen 2007)<\/p>\n

\"\"<\/a>

Altarsk\u00e5pet i N\u00e5dendals kyrka c. 1480. Bild: Naantalin Seurakunta<\/p><\/div>\n

Att Lucia var en mycket inflytelserik person st\u00e5r utom allt tvivel, men tvisten med hennes manliga sl\u00e4kting visar ocks\u00e5 p\u00e5 hennes juridiska s\u00e5rbarhet som \u00e4nka. Liksom andra \u00e4nkor donerade hon ocks\u00e5 efter makens d\u00f6d och gjorde en donation f\u00f6r hans sj\u00e4lsliga v\u00e4lg\u00e5ng \u00e5r 1466<\/a>. \u00c4ven denna g\u00e5ng riktades donationen till N\u00e5dendal och den skulle \u00e4ven finansiera en pr\u00e4sts intr\u00e4de i klostret. Lucias agerande speglar d\u00e4rmed medeltida k\u00f6nsroller och att hon var bunden till samh\u00e4llets patriarkala strukturer, samtidigt som detta inte betydde att hon inte kunde agera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt. Dokumentationen efter henne visar att hon var insatt i godsf\u00f6rvaltning och kunde utnyttja kontakterna i sina n\u00e4tverk. Breven hon utst\u00e4llde som \u00e4nka beseglade hon med sitt eget sigill som hon l\u00e5tit tillverka efter att hon blivit \u00e4nka. Lucia levde sina sista \u00e5r i det kloster som hon hade varit med och grundat och dog i N\u00e5dendal omkring 1498.<\/p>\n

Och R\u00f6tger? Ja, han fortsatte att l\u00e4gga anspr\u00e5k p\u00e5 godsen som Lucia hade donerat trots s\u00e4mjan som de hade ing\u00e5tt. Den 28 februari 1498<\/a> svor han till generalkonfessor Arvid Nilsson och en rad andra vittnen, samlade i br\u00f6dernas taleport i klostret, att han aldrig mer skulle g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 egendomen. Detta var dock f\u00f6rst efter att han hade beslagtagit godset Gumn\u00e4s i Pojo som han hade f\u00f6rlikat med Lucia \u00e5tta \u00e5r tidigare. Klostret betalade honom tolv mark i reda penningar f\u00f6r att han skulle l\u00e4gga ner sina anspr\u00e5k, vilket han lovade g\u00f6ra.<\/p>\n

Litteratur<\/h4>\n

Mia Korpiola & Elsa Trolle \u00d6nnerfors, ’Inheritance Law, Wills, and Strategies of Heirship in Medieval Sweden’, Mia Korpiola & Anu Lahtinen (eds),\u00a0Planning for Death. Wills and Death-Related Property Arrangements in Europe, 1200\u20131600<\/em> (Leiden & Boston 2018), s. 29\u201365.<\/p>\n

Charlotte Cederbom, ’Hustrurna och N\u00e5dendal. Makt, auktoritet och ekonomiska bidrag 1442\u20131500’, Charlotte Cederbom, Olle Ferm & Staffan Nystr\u00f6m (red.),\u00a0N\u00e5dendal \u2013 Vallis Gratiae. Finlands Birgittakloster<\/em> (Stockholm 2018), s. 69\u201376.<\/p>\n

Elina R\u00e4s\u00e4nen, ’Agency of two ladies: Wellborne qvinna Lucia Olofsdotter and Veneration of Saint Anne in the Turku diocese’, Tuomas M. S. Lehtonen & \u00c9lisabeth Mornet,\u00a0Les \u00e9lites nordiques et l’Europe occidentale : (XIIe-XVe si\u00e8cle) : actes de la rencontre franco-nordique organis\u00e9e \u00e0 Paris, 9-10 juin 2005 \/ 2007<\/em> (Paris 2007), s. 245\u2013261.<\/p>\n

Birgit Klockars,\u00a0I N\u00e5dens dal. Klosterfolk och andra ca. 1440\u20131590<\/em> (Helsingfors 1979).<\/p>\n

Anu Lahtinen, ’Gender and Continuity. Women, Men and Landed Property in Medieval Finland’, Anu Lahtinen & Kirsi Vainio-Korhonen (eds), Gender and Continuity<\/em> (Helsinki 2004), s. 32\u201356.<\/p>\n

Marko Lamberg, ’Religiosity and Readiness for the Reformation among Late Medieval Burghers in Stockholm, c. 1420\u20131570’, Sari Katajala-Peltomaa & Raisa Maria Toivo (eds), Lived Religion and the Long Reformation in Northern Europe c. 1300\u20131700\u00a0<\/em>(Leiden & Boston 2016), s. 176\u2013203.<\/p>\n

Janken Myrdal, ’Kvinnosaksfr\u00e5gan omkring \u00e5r 1430’,\u00a0Historisk Tidskrift<\/em> (2018:1), s. 63\u201377.<\/p>\n

Anna-Stina H\u00e4gglund, ’G\u00e5vor till heliga Birgittas \u00e4ra. En studie av donatorsgemenskapen kring N\u00e5dendals kloster 1430\u20131520’,\u00a0Historisk Tidskrift f\u00f6r Finland<\/em> (2018:3), s. 359\u2013394.<\/p>\n

Anna-Stina H\u00e4gglund \u00e4r doktorand i Nordisk historia och i sin doktorsavhandling studerar hon Birgittinordens etablering p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6kusten under 1400-talet med fokus p\u00e5 klostrens v\u00e4xelverkan med lokalsamh\u00e4llena.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Anna-Stina H\u00e4gglund, doktorand i Nordisk historia Vi \u00e4r nu inne i mars med internationella kvinnodagen 8.3, men ocks\u00e5 \u201dwomen\u2019s history month\u201d som fick sin b\u00f6rjan 1981 i USA och som numera uppm\u00e4rksammas internationellt. Det \u00e4r en m\u00e5nad med fokus p\u00e5 kvinnors historia med anledning av att kvinnor (alltj\u00e4mt) \u00e4r alldeles f\u00f6r osynliga i det […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1569,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,143],"tags":[509,581,405,579,580,488,511,578],"class_list":["post-1556","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-nordisk-historia","tag-1400-tal","tag-birgittinorden","tag-donationer","tag-internationella-kvinnodagen","tag-jordagande","tag-kloster","tag-nadendal","tag-womens-history-month"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1556","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1556"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1598,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1556\/revisions\/1598"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1569"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1556"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1556"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}