Ann-Catrin \u00d6stman<\/p>\n
F\u00f6r hundra \u00e5r sedan, i april \u00e5r 1914, utgavs boken Svenskt i Finland<\/i>. Raden av b\u00f6cker som beskriver och begrundar det svenska i Finland \u00e4r l\u00e5ng. Just den h\u00e4r skriften b\u00e4r underrubriken \u201dSt\u00e4llning och str\u00e4vanden\u201d och i f\u00f6rordet talas det om en kamp f\u00f6r nya ideal. Bland bokens skribenter finns huvudsakligen studenter och yngre forskare men \u00e4ven partianknutna, d\u00e4ribland Axel Lille, en av den svenska samlingsr\u00f6relsens huvudgestalter.<\/p>\n
Denna aprilm\u00e5nad hade ordet \u201dfinlandssvensk\u201d \u00e4nnu inte tagits i allm\u00e4nt bruk.\u00a0 \u00c5ren innan hade intensiv debatt f\u00f6rts p\u00e5 Studentbladets<\/i> sidor om hur den grupp som nu kringg\u00e4rdades skulle ben\u00e4mnas. Inom kort skulle ordet \u201dfinlandssvensk\u201d utg\u00e5 med segern och bli det ord som skulle k\u00e4nnas r\u00e4tt p\u00e5 tungan \u00e4nnu ett sekel senare. F\u00f6rfattaren till bokens f\u00f6rsta text, den minst sagt kampinriktade Arthur Eklund, ville hellre anv\u00e4nda ordet \u201dsvenskar\u201d \u00e4n \u201dsvensktalande\u201d. Med ordvalet ville han framh\u00e5lla att det existerade tv\u00e5 s\u00e4rskilda raser i landet. Ocks\u00e5 andra ord var i r\u00f6relse. D\u00e4r medskribenterna anv\u00e4nde ordet \u201dfinl\u00e4nning\u201d f\u00f6r att \u00e4ven betona gruppens anknytning till fosterlandet, f\u00f6redrog Eklund ordet \u201dfinl\u00e4ndare\u201d. \u00a0Som bekant var det sistn\u00e4mnda ordet som kom i anv\u00e4ndning.<\/p>\n
Enligt f\u00f6rordet skulle boken ses som en plattform f\u00f6r personliga \u00e5sikter och inte som en programf\u00f6rklaring. Boken kom dock att bli opinionsbildande. \u00a0I Hufvudstadsbladets<\/i> anm\u00e4lan betonades dessutom dess vetenskapliga karakt\u00e4r och f\u00f6rfattarnas koppling till akademiska kretsar. \u00a0Arkeologen C. A. Nordmans uppsats s\u00e5gs som lyckad popularisering och Gabriel Nikanders \u00f6versikt om spr\u00e5kgr\u00e4nsen som f\u00f6rtr\u00e4fflig.<\/p>\n
I vilka tankesammanhang stelnade de ord som f\u00f6r oss kan te sig som sj\u00e4lvklara? Tv\u00e5 av f\u00f6rfattarna anv\u00e4nder p\u00e5 ett mycket explicit s\u00e4tt rasifierat t\u00e4nkande f\u00f6r att definiera det svenska. Bokens syfte var att \u201db\u00e4ra vittne om det folkmaterial och det id\u00e9material, varmed svensk samlingsstr\u00e4van hos oss arbetar\u201d. Eklund beskrev \u201dfolkmaterialet\u201d med manligt kodade begrepp som sp\u00e4nstig resning, d\u00e5dkraft och krigarsinne, vilket s\u00e5gs som uttryck f\u00f6r germanska rasegenskaper. \u00c4ven K.Rob.V.Vikman blandade p\u00e5 ett tidstypiskt s\u00e4tt samman id\u00e9er om folklynne med\u00a0 d\u00e5 moderna rasl\u00e4ror. Vikman anv\u00e4nde \u00e5 sin sida ordet svensk f\u00f6r att beteckna \u00f6sterbottningarnas egenskaper, bl.a. krigarinstinkt, \u00e4ventyrslust och \u201dsolidarism\u201d. \u00a0Vikmans text kan relateras till den antropologiska forskning som f\u00e4ste stor vikt vid kroppsliga skillnader.<\/p>\n
Redan i den f\u00f6rsta anm\u00e4lan i Hbl <\/i>kritiserades bokens \u201ddunkla, sv\u00e5rbevisade, rastankar\u201d, och p\u00e5 Finsk Tidskrifts<\/i> sidor f\u00f6rdes en diskussion om hur ras, kultur, spr\u00e5k och\/eller historia som gav form \u00e5t det svenska i Finland.\u00a0 Till den \u00f6verdrivna tron p\u00e5 ras st\u00e4llde sig en del av skribenterna kritiska och framh\u00f6ll i st\u00e4llet kulturens och\/eller spr\u00e5kets betydelse. \u00a0Men i j\u00e4mf\u00f6relser med det finska tillskrevs det svenska ofta \u00f6verordnade betydelser, fr\u00e4mst genom id\u00e9er om v\u00e4sterl\u00e4ndsk kultur.<\/p>\n
Den svenska s\u00e4rarten projicerades ocks\u00e5 p\u00e5 det f\u00f6rflutna. De sten\u00e5ldersfynd som presenterades i boken tolkades i flera fall som svenska och utifr\u00e5n j\u00e4rn\u00e5ldersfynd kunde ett skandinaviskt kynne l\u00e4sas fram. Det h\u00e4r hur visar hur det tydligt definierbara, \u00e5tskilda och avgr\u00e4nsade blir en norm, b\u00e5de vad g\u00e4llde det f\u00f6rflutna och framtiden. I uppsatsen om spr\u00e5kgr\u00e4nsen redogjorde Nikander p\u00e5 ett fascinerande och gediget s\u00e4tt f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringar i spr\u00e5kgr\u00e4nsen och f\u00f6r spr\u00e5kbyten. Men samtidigt st\u00e4llde han sig fr\u00e5gande till de k\u00e4llor som framh\u00e4vde tv\u00e5spr\u00e5kighet p\u00e5 landsbygden. I framtiden ville han se en enspr\u00e5kig landsbygd och d\u00e5 skulle \u201dvardera nationaliteten \u00e5tnjuta st\u00f6rre trevnad\u201d. F\u00f6r st\u00e4dernas del skisserade han en tv\u00e5spr\u00e5kighet, ber\u00e4ttigad av utveckling och industrialisering.<\/p>\n
N\u00e4r b\u00f6cker av det h\u00e4r slaget l\u00e4ggs mot varandra f\u00e5r \u00e4ven de tillsynes sj\u00e4lvklara orden historia; vi kan se det f\u00f6r\u00e4nderliga i de ord som b\u00e5de skapar och ger inneb\u00f6rd \u00e5t grupper av olika slag. Just den h\u00e4r boken synligg\u00f6r den kontext d\u00e4r de ord som vi i dag anv\u00e4nder om det svenska i Finland stelnade och fick \u2013 f\u00f6r att anv\u00e4nda en av f\u00f6rfattarnas ord \u2013 \u201dburskap i spr\u00e5ket\u201d.<\/p>\n
\n
Ann-Catrin \u00d6stman, akademilektor i historia<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ann-Catrin \u00d6stman F\u00f6r hundra \u00e5r sedan, i april \u00e5r 1914, utgavs boken Svenskt i Finland. Raden av b\u00f6cker som beskriver och begrundar det svenska i Finland \u00e4r l\u00e5ng. Just den h\u00e4r skriften b\u00e4r underrubriken \u201dSt\u00e4llning och str\u00e4vanden\u201d och i f\u00f6rordet talas det om en kamp f\u00f6r nya ideal. Bland bokens skribenter finns huvudsakligen studenter och […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-159","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/159","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=159"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/159\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":160,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/159\/revisions\/160"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=159"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=159"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=159"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}