{"id":1602,"date":"2021-03-23T11:51:32","date_gmt":"2021-03-23T09:51:32","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1602"},"modified":"2021-03-23T11:54:23","modified_gmt":"2021-03-23T09:54:23","slug":"historiska-fakta-enligt-thukydides","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/03\/23\/historiska-fakta-enligt-thukydides\/","title":{"rendered":"Historiska fakta enligt Thukydides"},"content":{"rendered":"

Av: Henrik Herlin, studerande, allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

V\u00e5ren 431 f.Kr. stod den f\u00f6rsta striden. Med hj\u00e4lp av list lyckades 300 tebaner ta sig in i Plataia nattetid och skr\u00e4mde p\u00e5 det s\u00e4ttet inv\u00e5narna att ansluta sig till dem utan strid. \u00d6verenskommelsen varade dock inte l\u00e4nge. Plataierna ins\u00e5g att tebanerna inte var s\u00e4rskilt m\u00e5nga och att det borde vara m\u00f6jligt att besegra dem om de agerade taktiskt. I hemlighet slog de d\u00e4rf\u00f6r in v\u00e4ggarna mellan sina hus f\u00f6r att kunna r\u00f6ra sig genom staden utan att uppt\u00e4ckas. P\u00e5 gatorna st\u00e4llde de ocks\u00e5 upp vagnar som fungerade som barrikader. N\u00e4sta natt slog de till. Soldaterna anf\u00f6ll tebanerna medan kvinnor och slavar under rop och skrik kastade sten och tegel p\u00e5 inkr\u00e4ktarna, som p\u00e5 grund av m\u00f6rker och bristande lokalk\u00e4nnedom snart k\u00e4nde sig tvungna att fly ur staden. Murens portar hade dock st\u00e4ngts, s\u00e5 de blev tvungna att hitta andra v\u00e4gar ut ur kaoset. M\u00e5nga hoppade fr\u00e5n muren till sin d\u00f6d, andra h\u00f6ggs ner p\u00e5 n\u00e5gon m\u00f6rk sidogata. Det st\u00f6rsta antalet sprang in i en byggnad som l\u00e5stes efter dem, och var d\u00e4rmed f\u00e5ngar.<\/p>\n

<\/p>\n

De tebaner som lyckades fly ur staden \u00f6verv\u00e4gde att ta de plataiska inv\u00e5narna som h\u00f6ll till utanf\u00f6r murarna \u2013 eftersom det var fredstid och anfallet skett helt of\u00f6rhappandes hade de inte sett n\u00e5gon orsak att s\u00f6ka skydd i staden \u2013 till f\u00e5nga. I det skedet n\u00e5dde en budb\u00e4rare fr\u00e5n Plataia dem med besked om f\u00e5ngade kamrater, och uppmanade dem att l\u00e4mna civilbefolkningen i fred, annars skulle samtliga f\u00e5ngar avr\u00e4ttas. Tebanerna l\u00e4mnade d\u00e4rf\u00f6r omr\u00e5det utan att vidta ytterligare strids\u00e5tg\u00e4rder. Aten, i vars intressesf\u00e4r Plataia ingick, f\u00f6rs\u00f6kte uppmana plataierna att inte skada f\u00e5ngarna eftersom det kunde f\u00e5 allt f\u00f6r sv\u00e5ra konsekvenser, men budb\u00e4raren hann inte fram i tid. De 180 f\u00e5ngarna var redan d\u00f6da. Atenarna k\u00e4nde sig d\u00e5 tvungna att skicka soldater till Plataia f\u00f6r att skydda staden fr\u00e5n eventuella h\u00e4mndangrepp.<\/p>\n

\"Kopia<\/a>

Kopia av byst f\u00f6rest\u00e4llande Thukydides. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

S\u00e5 inleddes det peloponnesiska kriget enligt Thukydides, som enligt egen utsago f\u00f6retog sig att dokumentera hela h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet redan fr\u00e5n b\u00f6rjan eftersom han anade att kriget \u201dskulle bli stort och mera minnesv\u00e4rt \u00e4n alla f\u00f6reg\u00e5ende\u201d (1:1, allts\u00e5 f\u00f6rsta boken, f\u00f6rsta avsnittet). Resultatet blev hans, och ett av v\u00e4rldshistoriens, mest k\u00e4nda historiska verk som i dag b\u00e4r namnet Peloponnesiska krigets historia<\/em>. Hans tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt skulle bli stilbildande. Redan i bokens inledning g\u00e5r han i polemik med samtidens historieskrivare som han anser inte l\u00e4gger ner tillr\u00e4cklig m\u00f6da p\u00e5 att s\u00f6ka sanningen, utan i st\u00e4llet antingen \u00f6verdriver, utsmyckar som skalderna och som sagober\u00e4ttarna eller som p\u00e5 andra vis g\u00f6r v\u00e5ld p\u00e5 sanningen f\u00f6r att ber\u00e4ttelserna ska bli mer tilldragande. Det Thukydides i st\u00e4llet valde att g\u00f6ra var att framf\u00f6r allt f\u00f6rlita sig p\u00e5 \u00f6gonvittnen, och allra helst sig sj\u00e4lv:<\/p>\n

\u201dicke s\u00e5lunda att jag sport vem som helst d\u00e4rom, eller s\u00e5som jag tyckt; utan det jag sj\u00e4lv varit n\u00e4rvarande vid eller som jag av andra utfr\u00e5gat med den st\u00f6rsta noggrannhet r\u00f6rande varje sak, det har jag ber\u00e4ttat\u201d (1:22).<\/p><\/blockquote>\n

Han l\u00e4gger ocks\u00e5 in en bredsida mot f\u00f6reg\u00e5ngaren Herodotos i form av l\u00e5tsad sj\u00e4lvkritik:<\/p>\n

\u201dF\u00f6r \u00f6rat skall sannolikt bristen p\u00e5 fabelaktiga ber\u00e4ttelser f\u00f6refalla mindre behaglig. [\u2026] Mitt verk \u00e4r avfattat att mera utg\u00f6ra en tillg\u00e5ng f\u00f6r alla tider \u00e4n ett f\u00f6r ett tillf\u00e4lligt \u00e5h\u00f6rande skrivet t\u00e4vlingsarbete.\u201d (idem)<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r allts\u00e5 r\u00e4tt enkelt att placera Thukydides i den historiografiska tidslinjen. F\u00f6r att f\u00e5 lite mer k\u00f6tt p\u00e5 benen ska jag i det f\u00f6ljande ta upp ytterligare n\u00e5gra av mina reflexioner om hans historieskrivning i Peloponnesiska krigets historia.<\/p>\n

Thukydides ber\u00e4ttar mestadels historien om det peloponnesiska kriget som ett fl\u00f6de, och g\u00f6r endast vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen avbrott f\u00f6r att redog\u00f6ra f\u00f6r sin informationsh\u00e4mtning. De g\u00e5nger han g\u00f6r det verkar det dock motiverat. Ett bra exempel f\u00e5s i samband med beskrivningen av den f\u00f6rsta striden som inledde den h\u00e4r bloggtexten. En avg\u00f6rande fr\u00e5ga f\u00f6r krigets legitimitet \u00e4r uppenbarligen huruvida plataierna hade sk\u00e4l f\u00f6r att d\u00f6da de 180 f\u00e5ngarna. Att tebanerna gjorde or\u00e4tt som tr\u00e4ngde sig in i Plataia under fredstid tycks han ta f\u00f6r givet, vilket kanske skulle motivera avr\u00e4ttandet av f\u00e5ngarna om inga andra aspekter beh\u00f6ver tas i beaktande. Enligt de tebaner han talat med sl\u00f6t de dock ett avtal med plataiernas s\u00e4ndebud om att l\u00e4mna omr\u00e5det utan att skada lokalbefolkningen i utbyte mot f\u00e5ngarnas s\u00e4kerhet. Hans plataiska k\u00e4llor nekar d\u00e4remot till att en s\u00e5dan ed hade uttalats. Den h\u00e4r mots\u00e4ttningen lyfter Thukydides tydligt fram, eftersom den \u00e4r s\u00e5 avg\u00f6rande f\u00f6r krigets legitimitet, \u00e5tminstone i samtida \u00f6gon. Att f\u00e5ngarnas trots allt d\u00f6dades, och dessutom innan budet fr\u00e5n Aten om att inte genomf\u00f6ra avr\u00e4ttningen hann fram, \u00e4r en v\u00e4ndpunkt i Thukydides ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

D\u00e4rmed inte sagt att han reducerar orsakerna till krigsutbrottet till denna enda h\u00e4ndelse. Tv\u00e4rtom \u00e4gnar han den f\u00f6rsta boken av \u00e5tta \u00e5t att g\u00e5 igenom de faktorer och h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som enligt honom l\u00e5g bakom det slutliga krigsutbrottet. Det \u00e4r en grundlig genomg\u00e5ng, d\u00e4r han tar upp h\u00e4ndelserna som \u00e4gt rum sedan det trojanska kriget (som han utg\u00e5r ifr\u00e5n verkligen \u00e4gde rum), olika h\u00e4rskares styrkor, svagheter och intressen, och s\u00e5 slutligen den politiska situation som f\u00f6rel\u00e5g p\u00e5 den hellenska halv\u00f6n i b\u00f6rjan p\u00e5 400-talet. Bortsett fr\u00e5n h\u00e4nvisningarna till h\u00e4ndelser och personer som i dag anses vara helt eller delvis mytiska har framst\u00e4llningen en konkret, r\u00e4ttfram och realpolitisk pr\u00e4gel. Thukydides \u00e4r, till skillnad fr\u00e5n sina f\u00f6reg\u00e5ngare, inklusive historievetenskapens p\u00e5st\u00e5dda fader Herodotos, inte intresserad av gudomliga ingripanden som f\u00f6rklaringsmodeller, utan s\u00f6ker hellre efter synnerligen m\u00e4nskliga orsaker till konflikter och deras uppl\u00f6sning.<\/p>\n

Thukydides var sj\u00e4lv atenare, och verkade \u00e4ven vid \u00e5tminstone ett tillf\u00e4lle som general under det peloponnesiska kriget. \u00c5 andra sidan blev han ocks\u00e5 landsf\u00f6rvisad under en period. Ingetdera faktum verkar hindra honom fr\u00e5n att ge en, s\u00e5 vitt jag kan se, f\u00f6rh\u00e5llandevis objektiv bild av h\u00e4ndelserna. Ibland lyser dock uppenbart personliga \u00e5sikter igenom. Hans subtila h\u00e5n av den atenska \u00e4dlingen Kleon, som lovade stora segrar om han uts\u00e5gs att leda h\u00e4ren, \u00e4r s\u00e4rskilt elegant:<\/p>\n

\u201dMed ett visst l\u00f6je \u00e5h\u00f6rde atenarna hans tomma prat. Men f\u00f6rst\u00e5ndiga m\u00e4nniskor h\u00f6rde det likv\u00e4l g\u00e4rna, d\u00e5 de t\u00e4nkte, att de av tv\u00e5 goda ting skulle f\u00e5 ettdera, antingen bli befriade fr\u00e5n Kleon, vilket de mer \u00e4n annat hoppades p\u00e5, eller, om de svekos i denna f\u00f6rest\u00e4llning, att han skulle betvinga lakedaimonerna.\u201d (4:28)<\/p><\/blockquote>\n

Hans diskussion om maktbeg\u00e4r, som han lyfter fram som en viktig orsak till vad han anser vara den misslyckade versionen av demokrati i Aten, \u00e4r ocks\u00e5 intressant. Han h\u00e4rleder steg f\u00f6r steg hur maktbeg\u00e4ret i den hellenska v\u00e4rlden ledde till moralisk uselhet: \u201dDet godhj\u00e4rtade, varmed det \u00e4dla har n\u00e4rmaste gemenskap, f\u00f6rsvann s\u00e5som n\u00e5gonting l\u00f6jligt. Att st\u00e5 emot varandra med misstro var mycket f\u00f6rmer. [\u2026] De som voro svagare till f\u00f6rst\u00e5ndet, blevo f\u00f6r det mest \u00f6verl\u00e4gsna.\u201d (3:83)<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt h\u00e4nvisar Thukydides till sina egna iakttagelser. Hans beskrivning av den smittsamma sjukdom som h\u00e4rjade i Aten under krigets f\u00f6rsta \u00e5r \u00e4r t\u00e4nkt att ha s\u00e4rskild vikt eftersom han sj\u00e4lv genomlidit den. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r han s\u00e4rskilt v\u00e4l l\u00e4mpad att beskriva hur hafsigt atenarna f\u00f6rberedde sin stad p\u00e5 krig eftersom han var d\u00e4r och kunde iaktta resultatet:<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r \u00e4nnu tydligt, att uppbyggandet skedde i hast. Ty de underliggande grundvalarna best\u00e5 av alla m\u00f6jliga stenar, som p\u00e5 vissa st\u00e4llen icke \u00e4ro hoparbetade utan ligga s\u00e5som man f\u00f6rde fram dem.\u201d (1:93)<\/p><\/blockquote>\n

Det finns gott om detaljrika beskrivningar i verket. Ofta beskriver Thukydides arm\u00e9ernas stridsuppst\u00e4llning med exakta soldatantal, hur m\u00e5nga rader de st\u00e5r i, varifr\u00e5n de olika trupperna kommer ifr\u00e5n, hur de rycker fram, vilken sinnesst\u00e4mning de tycks ha, och s\u00e5 vidare. De g\u00e5nger han sj\u00e4lv inte var p\u00e5 plats f\u00f6r att se h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet anv\u00e4nder han sig av \u00f6gonvittnen, men ibland \u00e4r han inte n\u00f6jd med deras utl\u00e5tanden. G\u00e4llande en strid vid Epipolai, d\u00e4r atenarna ansattes h\u00e5rt, noterar han att \u201dDet har (f\u00f6r mig) icke varit l\u00e4tt att f\u00e5 k\u00e4nnedom h\u00e4rom av n\u00e5gondera parten, p\u00e5 vilket s\u00e4tt varje enskildhet f\u00f6rsiggick\u201d, f\u00f6r att sedan l\u00e4gga fram ber\u00e4ttelsen i mer allm\u00e4nna ordalag: \u201dDet var ett icke ringa antal hopliter p\u00e5 vardera sidan som r\u00f6rde sig p\u00e5 en tr\u00e5ng plats\u201d (7:44) och andra formuleringar i den stilen. Vid flera andra tillf\u00e4llen tar han upp liknande problem att samla in k\u00e4llmaterial. \u00c4ven k\u00e4llkritik ges \u00e5terkommande utrymme, exempelvis g\u00e4llande en av striderna under krigets fjortonde \u00e5r:<\/p>\n

\u201dTy lakedaimonernas m\u00e4ngd \u00e4r p\u00e5 grund av hemlighetsfullheten i deras statsv\u00e4sen obekant, uppgiften om de andras antal m\u00e5ste man misstro p\u00e5 grund av m\u00e4nniskors skrytsamhet i fr\u00e5ga om sitt eget.\u201d (5:68)<\/p><\/blockquote>\n

Inte med detta sagt att en nutida l\u00e4sare f\u00e5r all n\u00f6dv\u00e4ndig information fr\u00e5n Thukydides text. Det finns en hel del fenomen som inte f\u00f6rklaras eftersom deras betydelse i samtiden var sj\u00e4lvklar. Ta bara fenomenet att resa ett segertecken eller att l\u00e4mna ut fiendens d\u00f6da under vapenstillest\u00e5nd, n\u00e5got som skedde efter i det n\u00e4rmaste varje strid. Att anst\u00e4lla dryckesoffer n\u00e4mns ocks\u00e5 otaliga g\u00e5nger utan att f\u00f6rklaras i detalj, liksom att sm\u00f6rja sig inf\u00f6r strid. Han \u00e4r ocks\u00e5 mer vag om vissa moment i striderna \u00e4n andra, troligen p\u00e5 grund av bristande information. Hit h\u00f6r handlingar som att h\u00e4rja kusten och att \u00f6del\u00e4gga landet. Ibland \u00e4r han ocks\u00e5 osedvanligt kortfattad: \u201dEn strid uppstod. Atenarna segrade.\u201d (6:101)<\/p>\n

Ett k\u00e4nnetecknande inslag i Thukydides skrift \u00e4r de l\u00e5nga citaten. \u00c4ven med h\u00e4nsyn till att minneskonsten var mer utvecklad d\u00e5 \u00e4n nu vore det en fullst\u00e4ndigt om\u00e4nsklig bedrift att som \u00e5h\u00f6rare memorera alla dessa tal som ibland str\u00e4cker sig \u00f6ver flera sidor. F\u00f6rfattaren \u00e4r ocks\u00e5 tydlig med att det inte handlar om ordagranna citat utan snarare om vad talaren menade eller kan ha sagt. Det h\u00e4nder ocks\u00e5 att citaten tillskrivs grupper av m\u00e4nniskor i st\u00e4llet f\u00f6r individer, vilket ytterligare f\u00f6rst\u00e4rker intrycket av faktabaserade efterkonstruktioner.<\/p>\n

Thukydides \u00e4r inte, till skillnad fr\u00e5n tidigare historiker och skalder, s\u00e4rskilt intresserad av att meddela allm\u00e4nna visdomsord till l\u00e4saren, utan fokuserar som redan n\u00e4mnts p\u00e5 vad han anser vara fakta. Ibland g\u00f6r han dock undantag. Efter en strid i Pylos fr\u00e5gar en atenare en av krigsf\u00e5ngarna om dennes fallna kamrater var \u00e4dla m\u00e4n. Fr\u00e5gan var t\u00e4nkt att vara ett h\u00e5n, eftersom man ans\u00e5g de som fortsatte strida \u00e4nda till d\u00f6den vara \u00e4dlare \u00e4n de som gav upp, men f\u00e5ngen konstaterade att \u201dden pil [\u2026] hade h\u00f6gt v\u00e4rde, som kunde urskilja vilka som voro \u00e4dla. Han vill ange, att envar som r\u00e5kade ut f\u00f6r stenar eller pilar gick under\u201d.<\/p>\n

Jag hoppas l\u00e4saren med detta f\u00e5tt en inblick i Thukydides Peloponnesiska krigets historia, vad som s\u00e4rskiljer honom fr\u00e5n f\u00f6reg\u00e5ngarna och varf\u00f6r han kan anses vara en f\u00f6reg\u00e5ngare till modern historieskrivning. De m\u00e5nga citaten har f\u00f6rhoppningsvis ocks\u00e5 gett en bild av den ber\u00e4ttargl\u00e4dje som, trots den uttalande inriktningen p\u00e5 fakta, som trots allt pr\u00e4glar verket.<\/p>\n

Som kuriosa kan jag n\u00e4mna att denna ber\u00e4ttargl\u00e4dje inte har gjort b\u00f6ckerna s\u00e4rdeles popul\u00e4ra p\u00e5 \u00c5land. Mitt bibliotek har haft de exemplar jag l\u00e4ste i sitt magasin sedan 1949, men jag \u00e4r den f\u00f6rsta som l\u00e4st dem. Det vet jag eftersom jag beh\u00f6vde anv\u00e4nda en f\u00f6rsvarlig m\u00e4ngd tid \u00e5t att spr\u00e4tta upp sidorna.<\/p>\n

\n

Fotnot: H\u00e4nvisningarna till Thukydides bok g\u00e4ller \u00f6vers\u00e4ttningen av Ivar A. Heikel (Helsingfors 1945).<\/p>\n

Henrik Herlin studerar allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi. Det h\u00e4r blogginl\u00e4gget \u00e4r en del av examineringen f\u00f6r kursen Historiografi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Henrik Herlin, studerande, allm\u00e4n historia V\u00e5ren 431 f.Kr. stod den f\u00f6rsta striden. Med hj\u00e4lp av list lyckades 300 tebaner ta sig in i Plataia nattetid och skr\u00e4mde p\u00e5 det s\u00e4ttet inv\u00e5narna att ansluta sig till dem utan strid. \u00d6verenskommelsen varade dock inte l\u00e4nge. Plataierna ins\u00e5g att tebanerna inte var s\u00e4rskilt m\u00e5nga och att det […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1605,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[139,1],"tags":[507],"class_list":["post-1602","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-historiografi","category-okategoriserade","tag-allman-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1602","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1602"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1602\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1606,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1602\/revisions\/1606"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1605"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1602"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1602"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1602"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}