{"id":1607,"date":"2021-03-24T10:56:20","date_gmt":"2021-03-24T08:56:20","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1607"},"modified":"2021-03-24T10:56:20","modified_gmt":"2021-03-24T08:56:20","slug":"historiska-perspektiv-i-poltava-en-berattelse-om-en-armes-undergang","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/03\/24\/historiska-perspektiv-i-poltava-en-berattelse-om-en-armes-undergang\/","title":{"rendered":"Historiska perspektiv i Poltava: En ber\u00e4ttelse om en arm\u00e9s underg\u00e5ng"},"content":{"rendered":"

Av: Johannes Andersson, studerande, nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Rehnsk\u00f6ld v\u00e4nde sig om till Lewenhaupt som stod en bit bort, och fr\u00e5gade: \u201dVad s\u00e4gen, I, greve Leijonhufvud?\u201d Lewenhaupt var sur efter den n\u00e4sbr\u00e4nna f\u00e4ltmarskalken gett honom tidigare och gav ett kort svar. Han var f\u00f6r ett anfall: \u201dJag hoppas n\u00e4st Guds hj\u00e4lp att det skall g\u00e5 v\u00e4l.\u201d \u201dN\u00e5v\u00e4l i Guds namn\u201d sade Rehnsk\u00f6ld och v\u00e4nde sig \u00e5ter mot kungen och Piper, \u201dS\u00e5 vilja vi g\u00e5 p\u00e5.\u201d Det slutgiltiga beslutet var fattat. Klockan var precis 04:00 och gryningshimlen var r\u00f6d. Det s\u00e5g ut att bli en vacker dag.[1]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 h\u00e4r beskriver historikern Peter Englund b\u00f6rjan av slaget vid Poltava i sin bok med samma namn. N\u00e4r boken publicerades utvecklades mikrohistoriska perspektiv, vilket man ocks\u00e5 m\u00e4rker n\u00e4r man l\u00e4ser boken. Samtidigt \u00e4r mikrohistoria inte den enda angreppss\u00e4tt eller inriktning som man kunde placera boken i; till exempel kan man ocks\u00e5 l\u00e4gga den i kategorin ny milit\u00e4rhistoria eller k\u00e4nslornas historia. S\u00e4ttet p\u00e5 vilket Englund skriver om sj\u00e4lva slaget h\u00f6r till hans samtid, exempelvis genom hur han tar med krigets upplevelse. Men hur kommer det sig d\u00e5 att detta verk kan r\u00e4knas som en historisk klassiker? Personligen s\u00e5 anser jag att det finns m\u00e5nga orsaker d\u00e4rtill.<\/p>\n

<\/p>\n

Den f\u00f6rsta orsaken till varf\u00f6r jag anser att Englunds verk kan r\u00e4knas som en klassiker \u00e4r s\u00e4ttet han skriver p\u00e5. Den \u00e4r v\u00e4lskriven och samtidigt enkel att l\u00e4sa, vilket g\u00f6r den kan n\u00e5 ut till allm\u00e4nheten. Den andra orsaken \u00e4r hur han ber\u00e4ttar om slaget; han beskriver det till en viss del som om det var en h\u00e4ndelse som sker i nuet, fast\u00e4n det \u00e4r \u00f6ver 300 \u00e5r sedan slaget \u00e4gde rum. Han skildrar h\u00e4ndelsen \u00e4ven s\u00e5 att man som l\u00e4sare f\u00e5r se att inget egentligen var gjutet i sten och att alternativen var m\u00e5nga. Ett bra exempel p\u00e5 s\u00e5dan beskrivning av ett v\u00e4gsk\u00e4l som dagens l\u00e4sare inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis t\u00e4nker p\u00e5 \u00e4r utdraget nedan.<\/p>\n

Det lilla avsides r\u00e5dslaget mellan Kungen, Piper och Rehnsk\u00f6ld m\u00e5ste n\u00e5 ett snabbt avg\u00f6rande. Skulle man ta chansen och trots den spolierade \u00f6verraskningen och alla problem som hotade vid en genombrytning g\u00e5 till anfall eller skulle man avbl\u00e5sa det hela och dra sig tillbaka till l\u00e4gret[2]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Citaten ovan visar att det fanns andra alternativ till att p\u00e5b\u00f6rja slaget och just Englunds s\u00e4tt att f\u00f6rmedla olika moment g\u00f6r att man som l\u00e4sare l\u00e4tt dras med. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bara ber\u00e4tta om slaget och dess olika skeenden s\u00e5 g\u00f6r han det till en ber\u00e4ttelse d\u00e4r utg\u00e5ngen \u00e4r os\u00e4ker, som den var f\u00f6r de personer som deltog i detta slag, och om hur det kan ha varit och k\u00e4nts f\u00f6r de svenskarna som deltog. Som ber\u00e4ttare lyckas han \u00e4ven skickligt flika in fakta som kan vara viktigt f\u00f6r l\u00e4saren att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

\"Slaget

Slaget vid Poltava, m\u00e5lning (1727) av Pierre-Denis Martin. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Enbart det faktum att boken \u00e4r v\u00e4lskriven g\u00f6r den f\u00f6rst\u00e5s inte till en klassiker, utan ocks\u00e5 det s\u00e4tt p\u00e5 vilket beskriver sj\u00e4lva historien p\u00e5verkar. I b\u00f6rjan av den h\u00e4r texten s\u00e5 skrev jag att man kan placera den inom olika historiegrenar, vilket enligt mig beror p\u00e5 att han ocks\u00e5 anv\u00e4nder sig av olika teorier och binder samman dem till en st\u00f6rre helhet. Englund v\u00e4ver skickligt samman makro- och mikrohistoria f\u00f6r att ge l\u00e4saren en st\u00f6rre helhetsbild d\u00e4r man kan l\u00e4sa om olika soldaters bel\u00e4genheter eller h\u00e4ndelser f\u00f6r att sedan v\u00e4va dessa samman med olika st\u00f6rre politiska h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp. Som han sj\u00e4lv skrev om relationen mellan makro- och mikrohistoria i Historisk tidskrift:<\/p>\n

Med detta vill jag ha sagt att mikro- och makroperspektiven konkurrerar inte; de kompletterar. Och till historikerns redskap, ja plikter, h\u00f6r abstraktionerna, det extrema f\u00e5gelperspektivet, de breda linjerna. Men samtidigt \u00e4r jag \u00f6vertygad om att en av de saker som mikrohistoria kan bidra med \u00e4r en bild d\u00e4r det mer teleologiska lyfts bort. Det tror jag \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt om vi i efterhand verkligen f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 de m\u00e4nniskor som levde d\u00e4r och d\u00e5, och framf\u00f6r allt f\u00f6rst\u00e5 deras handlingar, och inte bara studsa och f\u00f6rklara dem galna p\u00e5 ett eller annat vis.[3]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Detta skrev Englund 2018 men jag tycker det passar in i hur han sj\u00e4lv ocks\u00e5 skrev boken Poltava<\/em> 30 \u00e5r tidigare.<\/p>\n

Englund v\u00e4ver bland annat in \u201dny\u201d milit\u00e4rhistoria genom att beskriva hur krig kunde upplevas av m\u00e4nniskor p\u00e5 1700-talet samtidigt som han p\u00e5pekar att hur man ser p\u00e5 krig har f\u00f6r\u00e4ndrats sen dess. Samtidigt som han f\u00f6rs\u00f6ker beskriva upplevelser av kriget ger han \u00e4ven information om olika vapenslag och deras betydelse och funktion. Englund inkluderar \u00e4ven en del socialhistoria f\u00f6r att komplettera l\u00e4sarens f\u00f6rst\u00e5else av hur 1700-talets m\u00e4nniska levde och hurdan deras v\u00e4rldsbild var, exempelvis religionens betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskor under den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

Jag tror att Englunds anv\u00e4ndning av olika angreppss\u00e4tt och hur han skickligt v\u00e4ver dem samman till en gedigen helhetsbild \u00e5t l\u00e4saren, \u00e4r en orsak till att Poltava <\/em>h\u00f6r till klassikerna inom historievetenskapen.<\/p>\n

\n

[1]<\/a> Englund Peter, Poltava: Ber\u00e4ttelsen om en arm\u00e9s underg\u00e5ng<\/em> (Stockholm 2018), s.117<\/p>\n

[2]<\/a> Englund Peter, Poltava: Ber\u00e4ttelsen om en arm\u00e9s underg\u00e5ng<\/em> (Stockholm 2018), s.117<\/p>\n

[3]<\/a> Englund Peter, Kring mikrohistoria \u2013 utsikten fr\u00e5n den andra sidan kullen, Historisk Tidskrift 138:2<\/em> (2018), s.311<\/p>\n

Johannes Andersson studerar nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Det h\u00e4r blogginl\u00e4gget \u00e4r en del av examineringen f\u00f6r kursen Historiografi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Johannes Andersson, studerande, nordisk historia Rehnsk\u00f6ld v\u00e4nde sig om till Lewenhaupt som stod en bit bort, och fr\u00e5gade: \u201dVad s\u00e4gen, I, greve Leijonhufvud?\u201d Lewenhaupt var sur efter den n\u00e4sbr\u00e4nna f\u00e4ltmarskalken gett honom tidigare och gav ett kort svar. Han var f\u00f6r ett anfall: \u201dJag hoppas n\u00e4st Guds hj\u00e4lp att det skall g\u00e5 v\u00e4l.\u201d \u201dN\u00e5v\u00e4l […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1608,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145,139,143],"tags":[],"class_list":["post-1607","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","category-historiografi","category-nordisk-historia"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1607","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1607"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1607\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1609,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1607\/revisions\/1609"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1608"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1607"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1607"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1607"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}