{"id":1610,"date":"2021-03-25T12:07:00","date_gmt":"2021-03-25T10:07:00","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1610"},"modified":"2021-03-25T12:07:32","modified_gmt":"2021-03-25T10:07:32","slug":"historiografiska-ingangar-i-the-great-war-in-history","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/03\/25\/historiografiska-ingangar-i-the-great-war-in-history\/","title":{"rendered":"Historiografiska ing\u00e5ngar i The Great War in history"},"content":{"rendered":"

Av: Anton \u00d6sterholm, studerande, nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Kretsandes kring siffran 3 s\u00e5 skriver Jay Winter boken The Great War in history: <\/strong>Debates and Controversies, 1914 to the Present (2005).[1]<\/strong><\/a> <\/em>Boken tar sig an en rad olika historiografiska fr\u00e5gest\u00e4llningstyper om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Hur l\u00e5ngt kan en transnationell historieskrivning om kriget str\u00e4cka sig och finns det n\u00e5gra eventuella bristf\u00e4lligheter med ett s\u00e5dant narrativ, med tanke p\u00e5 de redan s\u00e5 robust uppbyggda nationella narrativen? Bokens bidrag till den historiografiska diskussionen \u00e4r att peka p\u00e5 skillnadstendenser mellan de olika nationella f\u00f6rst\u00e5elseramverken \u00a0(i huvudsak europeisk f\u00f6rst\u00e5else) f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6verskrida och utveckla v\u00e5r egen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r kriget och d\u00e4rmed b\u00e4dda f\u00f6r breddad och nyanserad forskning om \u00e4mnet. Winter konstaterar att historiska h\u00e4ndelser genomg\u00e5r diskursiva f\u00f6r\u00e4ndringar genom tid och rum. Vad g\u00e4ller f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget finns det tre historiografiska ing\u00e5ngspunkter som i olika skeden har pr\u00e4glat dess historieskrivning.<\/p>\n

<\/p>\n

Forskningen om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget har kantats av f\u00f6rs\u00f6k till f\u00f6rst\u00e5else: varf\u00f6r det br\u00f6t ut, varf\u00f6r det drog ut s\u00e5 l\u00e4nge och varf\u00f6r freden blev som den blev. Forskningen som gjorts f\u00f6r att finna svar p\u00e5 dessa fr\u00e5gor har varit en reflektion av sin tid, vilket \u00e4r po\u00e4ngen med Winters tre historiografiska ing\u00e5ngspunkter. Historiografiskt har f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget genomg\u00e5tt tre historievetenskapliga forskningsfaser. Forskningstendenserna i de olika faserna \u00e4r dock inte isolerade utan \u00f6verlappar varandra. Den f\u00f6rsta fasen \u00e4r mellankrigstiden som pr\u00e4glades av milit\u00e4r och diplomatisk historieskrivning. Andra fasen inf\u00f6ll under 1960-talet och influerades av socialhistorisk forskning. Denna fas h\u00f6ll i sig till slutet av 1980-talet d\u00e5 forskningen alltmer b\u00f6rjade f\u00f6rskjutas till kulturhistoria, vilket \u00e4r fasen vi i stora drag befinner oss i nu betr\u00e4ffande forskningen om det stora kriget. Alla perspektiven har bidragit till att utforma den f\u00f6rst\u00e5else vi idag har om h\u00e4ndelserna kring 1914\u20131918.<\/p>\n

Till saken h\u00f6r dock att historieskrivningen om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget i relativt stor utstr\u00e4ckning har \u00f6verskuggats av andra v\u00e4rldskrigets intr\u00e4ffande. Den historiografiska utvecklingen<\/p>\n

\"\"<\/a>

Propagandakarta \u00f6ver de brittiska \u00f6arna, cirka 1914. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

betr\u00e4ffande f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget avbr\u00f6ts tillf\u00e4lligt, men kom heller inte att \u00e5terf\u00e5 sin ursprungliga form. Historievetenskapen genomgick en intressef\u00f6rskjutning till f\u00f6ljd av h\u00e4ndelserna 1939\u20131945, och detta kom ocks\u00e5 att p\u00e5verka forskningen om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Det skedde bland annat en teoretisk f\u00f6rskjutning fr\u00e5n perspektiv ovanifr\u00e5n till perspektiv nedanifr\u00e5n. Soldatber\u00e4ttelserna fick st\u00f6rre betydelse, vilket under 1960-talet sammanf\u00f6ll med att veteraner b\u00f6rjade n\u00e4rma sig pensions\u00e5ldern och b\u00f6rjade framf\u00f6ra sina ber\u00e4ttelser. Denna utveckling fick \u00e4nnu mer vind under vingarna i och med televisionens framv\u00e4xande f\u00f6rekomst i hemmen. Efterkrigstiden kantades \u00e4ven av att bildningsniv\u00e5n i samh\u00e4llet \u00f6kade och universiteten v\u00e4xte sig allt starkare, vilket resulterade i ett st\u00f6rre antal professionella historiker samt mer och b\u00e4ttre litteratur. \u00d6kande v\u00e4lst\u00e5nd bidrog allts\u00e5 till ut\u00f6kad spridning av ber\u00e4ttelser genom litteratur och television. Men det som sker p\u00e5 1960- och 1970-talet \u00e4r inte endast fr\u00e5ga om intressef\u00f6rskjutning, det \u00e4r \u00e4ven fr\u00e5ga om ett tydligt kulturellt generationsskifte.<\/p>\n

Winter pekar p\u00e5 historiens st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderliga diskurs genom sina tre historiografiska ing\u00e5ngspunkter. Med det som teoretisk utg\u00e5ngspunkt g\u00f6r han en tematisk genomg\u00e5ng av olika aspekter som \u00e4r relaterade till \u00e4mnet, s\u00e5som det politiska perspektivet, soldatperspektivet, det ekonomiska perspektivet, arbetarperspektivet, det civila perspektivet och s\u00e5 vidare. Det metodologiska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet f\u00f6r Winter \u00e4r till synes en kronologisk tankebana sammanv\u00e4vd av hur den historiografiska intressekompassen fallit fr\u00e5n 1914 till nutid. Till de f\u00f6rsta \u00e4mnena som behandlas h\u00f6r det politiska, diplomatiska och det milit\u00e4ra, som var typiskt f\u00f6r mellankrigstiden. Sista \u00e4mnet som behandlas \u00e4r minneskulturella ing\u00e5ngar, som mer karakt\u00e4riserar dagens intressekompass. Liksom de historiografiska faserna \u00f6verlappar varandra, s\u00e5 g\u00f6r dessa teman det ocks\u00e5. Winter lyckas genom sitt metodologiska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt g\u00f6ra det stora antalet perspektiv \u00f6versk\u00e5dligt. Med en st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderlig diskurs f\u00f6ljer ett exponentiellt \u00f6kande antal perspektiv och synpunkter p\u00e5 historiska h\u00e4ndelser. S\u00e5som jag ser f\u00f6ljer Winters metod samma princip som gott teaterskrivande; en simpel uppdelning av handlingen ger utrymme f\u00f6r mer komplexa karakt\u00e4rer.<\/p>\n

The Great War in history <\/em>\u00e4r en intressant bok eftersom den lyckas tackla m\u00e5nga perspektiv p\u00e5 ett \u00f6versk\u00e5dligt s\u00e4tt, som annars skulle te sig \u00f6verm\u00e4ktigt, vilket \u00e4r en beundransv\u00e4rd bedrift f\u00f6r Winters del. Boken \u00e4r bra eftersom den finner sin plats i ledet av historiografiska b\u00f6cker om \u00e4mnet och \u00f6verl\u00e4mnar en v\u00e4lputsad stig f\u00f6r kommande historiker att forts\u00e4tta p\u00e5. Winter s\u00e4tter tyngdpunkt p\u00e5 behovet av fortsatta kulturhistoriska studier om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Vi r\u00f6r oss l\u00e4ngre ifr\u00e5n tiden d\u00e5 kriget intr\u00e4ffade och alltmer kommer vi st\u00f6ta p\u00e5 utmaningar att f\u00f6rst\u00e5 oss p\u00e5 kulturen som omsl\u00f6t de m\u00e4nniskor som upplevde det. S\u00e4rskilt intressant f\u00f6r den kulturhistoriska forskningen torde krigsutbrottet vara. Vilka krigskulturella intryck i de stridande l\u00e4nderna kom att bidra till att kriget var s\u00e5 v\u00e4lkommet?<\/p>\n

Under genoml\u00e4sningen av boken sl\u00e5s jag av att transnationella ing\u00e5ngar n\u00e4mns inledningsvis och betonas ganska starkt f\u00f6r att sedan gl\u00f6mmas bort under resten av boken. Det tas upp igen i slutet av boken d\u00e4r Winter reflekterande diskuterar huruvida transnationell historieskrivning \u00e4r en m\u00f6jlighet. Sj\u00e4lv anser han n\u00e4mligen att det l\u00e4tt glider in i eurocentrism och nationella narrationsramverk. Dock anser jag att Winter genom denna bok, trots att begreppet l\u00e4nge faller i gl\u00f6mska, lyckas bevisa att en transnationell historieskrivning \u00e4r m\u00f6jlig. Han g\u00f6r ett korrekt konstaterande n\u00e4r han skriver att tidigare historieskrivning inte b\u00e4ddar v\u00e4l f\u00f6r transnationella ramverk. Det \u00e4r upp till kommande historiker att ta sig an den fr\u00e5gan.<\/p>\n

F\u00f6rsta v\u00e4rldskriget har genomg\u00e5tt tre historiografiska faser, av tre generationer historiker. Kretsandes kring siffran 3 s\u00e5 skriver Jay Winter boken The Great War in history.<\/em><\/p>\n

\n

[1]<\/a> Boken \u00e4r skriven av Jay Winter och Antoine Prost. F\u00f6r tydlighetens skull kan det vara v\u00e4rt att po\u00e4ngtera att Winter \u00e4r ansvarig f\u00f6rfattare f\u00f6r bokens engelskspr\u00e5kiga version och Prost \u00e4r ansvarig f\u00f6r den franska versionen. Orsaken till den distinkta spr\u00e5kliga uppdelningen \u00e4r att den vetenskapsterminologiska uppfattningen mellan spr\u00e5ken skiljer sig \u00e5t s\u00e5 betydligt att man som l\u00e4sare bildar sig olika uppfattning om boken beroende p\u00e5 vilket spr\u00e5k man l\u00e4ser den p\u00e5, trots att inneh\u00e5llet \u00e4r samma. D\u00e4rf\u00f6r vill jag tydligg\u00f6ra att denna text utg\u00e5r ifr\u00e5n Winters engelskspr\u00e5kiga begreppsuppfattning och d\u00e4rmed omn\u00e4mns inte Prost i texten.<\/p>\n

Anton \u00d6sterholm studerar nordisk historia vid \u00c5bo Akademi. Det h\u00e4r blogginl\u00e4gget \u00e4r en del av examineringen f\u00f6r kursen Historiografi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Anton \u00d6sterholm, studerande, nordisk historia Kretsandes kring siffran 3 s\u00e5 skriver Jay Winter boken The Great War in history: Debates and Controversies, 1914 to the Present (2005).[1] Boken tar sig an en rad olika historiografiska fr\u00e5gest\u00e4llningstyper om f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Hur l\u00e5ngt kan en transnationell historieskrivning om kriget str\u00e4cka sig och finns det n\u00e5gra eventuella […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1612,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,139,1],"tags":[154],"class_list":["post-1610","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-historiografi","category-okategoriserade","tag-forsta-varldskriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1610","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1610"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1614,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1610\/revisions\/1614"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1612"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1610"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1610"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}