{"id":1616,"date":"2021-04-08T15:03:18","date_gmt":"2021-04-08T13:03:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1616"},"modified":"2021-04-08T15:11:47","modified_gmt":"2021-04-08T13:11:47","slug":"rattvisande-for-vem-om-det-spanda-forhallandet-mellan-nutida-varderingar-och-forflutenhetens-valnader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/04\/08\/rattvisande-for-vem-om-det-spanda-forhallandet-mellan-nutida-varderingar-och-forflutenhetens-valnader\/","title":{"rendered":"R\u00e4ttvisande f\u00f6r vem? Om det sp\u00e4nda f\u00f6rh\u00e5llandet mellan nutida v\u00e4rderingar och f\u00f6rflutenhetens v\u00e5lnader"},"content":{"rendered":"

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

De senaste \u00e5ren har det i samband med olika emancipatoriska r\u00f6relser, som till exempel Black Lives Matter (BLM), ocks\u00e5 h\u00f6jts kritiska r\u00f6ster som \u00e4ven \u00e4r av intresse f\u00f6r historiker och historieintresserade. Kritiken har bl.a. handlat om den roll som minneskulturer p\u00e5 b\u00e4gge sidor av Atlanten har spelat och spelar i \u00f6versl\u00e4tandet av klanderv\u00e4rda fenomen, processer och personer i det f\u00f6rflutna. T.ex. har kritikerna anf\u00f6rt att det ensidiga s\u00e4ttet p\u00e5 vilket slavhandel, slavhandlare samt h\u00e4nsynsl\u00f6sa och mordiska imperiebyggare har blivit behandlade i engelsk minneskultur (statyer, namn p\u00e5 olika institutioner o.s.v.) vittnar om en ovillighet att g\u00f6ra upp med de bevisligen m\u00f6rka sidorna och konsekvenserna av Storbritanniens historia som kolonialmakt<\/a>. Delar av den politiska, ekonomiska och kulturella eliten i Storbritannien har avf\u00e4rdat kritiken med billiga beskyllningar om \u00f6verdrivet \u2019cancel culture\u2019 som f\u00f6rvr\u00e4nger historia. Men som bl.a. historikern Priyamwada Gopal har konstaterat tycks saken vara just tv\u00e4rtom<\/a>: de m\u00e4nniskor och delar av samh\u00e4llsklasser som aktivt har f\u00f6rd\u00f6mt olika ansatser till en mer nyanserad f\u00f6rst\u00e5else av det f\u00f6rflutna \u00e4r i sj\u00e4lva fallet i mycket h\u00f6g grad ben\u00e4gna att \u2019cancel:a\u2019 s\u00e5dana historierelaterade former av kritik och handlingar som inte faller dem i smaken.<\/p>\n

<\/p>\n

Detta blogginl\u00e4gg handlar dock inte om de i mina \u00f6gon ber\u00e4ttigade kraven p\u00e5 uppg\u00f6relser med det f\u00f6rflutna. I st\u00e4llet tar texten avstamp i en n\u00e4rbesl\u00e4ktad fr\u00e5ga som \u00e4ven den handlar om v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till det f\u00f6rflutna. Upprinnelsen till texten \u00e4r en incident i den svenska universitetsv\u00e4rlden \u00e5r 2019 d\u00e5 en l\u00e4rare kom att n\u00e4mna \u201dN-ordet\u201d i en paneldiskussion (se t.ex. denna artikel fr\u00e5n 2019<\/a> samt denna fr\u00e5n 2020<\/a>). Trots att incidenten och den efterf\u00f6ljande debatten p\u00e5 flera s\u00e4tt var typiska f\u00f6r det diskussionsklimat som \u00e4r r\u00e5dande just i Sverige s\u00e5 anser jag att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan anv\u00e4ndningen av laddade ord och aktuell historieforskning \u00e4r n\u00e5got som ocks\u00e5 ang\u00e5r oss yrkesverksamma historiker h\u00e4r i \u00d6sterlandet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Alma S\u00f6derhjelm var en stark och m\u00e5ngfasetterad personlighet vars efterm\u00e4le avviker fr\u00e5n den samtida bilden p\u00e5 henne. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Hur skall vi med andra ord f\u00f6rh\u00e5lla oss till s\u00e5dana ord och begrepp som inom ramen av v\u00e5r forskning och dess publicerade resultat, texter, kan vara v\u00e4sentliga f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen \u2013 som inte \u00e4r samma sak som legitimering \u2013 av samh\u00e4llen, tidevarv, processer och handlingar i det f\u00f6rflutna men som i dagens v\u00e4rld anses vara pejorativa, st\u00f6tande eller kr\u00e4nkande? I detta sammanhang t\u00e4nker jag i synnerhet p\u00e5 den typ av laddade ord och begrepp som man i dagens v\u00e4rld p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt anknyter till etnicitet, h\u00e4rkomst, k\u00f6ns- samt sexuell identitet. Jag t\u00e4nker t.ex. p\u00e5 den terminologi som anv\u00e4ndes i samband med slavauktioner f\u00f6re slaveriets avskaffande p\u00e5 olika h\u00e5ll i v\u00e4stv\u00e4rlden, i dokument f\u00f6rfattade av administrat\u00f6rer och handelsm\u00e4n i regioner som koloniserades av europ\u00e9er, reseskildringar av S\u00e1pmi skrivna av resen\u00e4rer och i forskningsrapporter producerade av personalen vid Statens institut f\u00f6r rasbiologi vid Uppsala universitet eller vid Folkh\u00e4lsan p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n

F\u00f6r att kunna besvara den fr\u00e5ga som jag sj\u00e4lv har st\u00e4llt faller jag trevande tillbaka p\u00e5 tv\u00e5 v\u00e4sensskilda saker som tillsammans kan bidra med en f\u00f6rhoppningsvis konstruktiv l\u00f6sning. Dessa \u00e4r \u00e5 ena sidan historieforskningens s\u00e4rart som vetenskap och \u00e5 andra sidan behovet att kritiskt engagera sig med f\u00f6rflutenhetens konsekvenser i nutiden. Den mest grundl\u00e4ggande f\u00f6rpliktelsen f\u00f6r historiker \u00e4r enkel: att g\u00f6ra \u201dv\u00e5ra\u201d forskningsobjekt r\u00e4ttvisa. Med andra ord b\u00f6r v\u00e5rt arbete utmynna i en r\u00e4ttvis framst\u00e4llning av hur m\u00e4nniskor t\u00e4nkte, k\u00e4nde och agerade i det f\u00f6rflutna. F\u00f6r att kunna g\u00f6ra detta m\u00e5ste vi avst\u00e5 fr\u00e5n v\u00e5r inneboende fallenhet f\u00f6r temporal provinsialism d.v.s. tendensen att uppfatta och bed\u00f6ma den f\u00f6rflutna tidsperioden under lupp som i princip identisk med v\u00e5r egen. Historikern Jorma Kalela skriver vackert om vad ett lyckat synligg\u00f6rande av olikheterna mellan v\u00e5r egen och en svunnen tidsperiod kan leda till:<\/p>\n

\n

…juuri oman kulttuurin ja tutkimuskohteen kultuurin eron tekeminen n\u00e4kyv\u00e4ksi on itse asiassa toinen puoli koko historiantutkimuksen ideaa…historiantutkija voi auttaa aikalaisiaan ymm\u00e4rt\u00e4m\u00e4\u00e4n paremmin omaa maailmaansa, syvent\u00e4m\u00e4\u00e4n n\u00e4kemyst\u00e4\u00e4n omasta kulttuuristaan…[O]man kulttuurin tekeminen n\u00e4kyv\u00e4ksi antaa yleis\u00f6lle (ja tutkijalle itselleen) mahdollisuuden eritell\u00e4 tutkimuskohdetta sen omassa kulttuurissa. \u2013(Historiantutkimus ja historia<\/em>, s. 107).<\/p>\n<\/blockquote>\n

Att f\u00f6rst\u00e5 en svunnen tidsperiod som n\u00e5got fr\u00e4mmande j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5r egen tid kan allts\u00e5 hj\u00e4lpa oss att b\u00e4ttre engagera oss b\u00e5de med v\u00e5r egen tid och det f\u00f6rflutna. En f\u00f6ljd av detta \u00e4r att vi kan bli b\u00e4ttre utrustade f\u00f6r att identifiera och f\u00f6r\u00e4ndra saker i v\u00e5rt eget samh\u00e4lle. Och h\u00e4ri ligger enligt min mening en viktig l\u00e4rdom att dra: f\u00f6r att aktivt verka f\u00f6r positiva f\u00f6r\u00e4ndringar i v\u00e5r egen tid m\u00e5ste v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av svunna tidsperioder \u00e4ven inneb\u00e4ra att vi inte blundar f\u00f6r ord och uttryck som vi anser vara inkompatibla med v\u00e5ra egna v\u00e4rderingar. F\u00f6r om vi v\u00e4ljer att se bort fr\u00e5n saker som vi anser vara klanderv\u00e4rda och ers\u00e4tter dem med eufemistiska uttryck l\u00f6per vi inte bara risk att missf\u00f6rst\u00e5 hur vissa saker kunde vara m\u00f6jliga i det f\u00f6rflutna, utan ocks\u00e5 i v\u00e5r egen tid. Det h\u00e4r betyder f\u00f6rst\u00e5s inte att vi historiker har n\u00e5gon gudomlig oinskr\u00e4nkt fullmakt att uttrycka oss hursomhelst oberoende av sammanhang. Anv\u00e4ndningen av (potentiellt) laddade ord m\u00e5ste alltid noggrant avv\u00e4gas och b\u00f6r inte anv\u00e4ndas med syftet att tj\u00e4na ens sj\u00e4lvh\u00e4vdelsebehov eller som ett s\u00e4tt att avleda de tillt\u00e4nkta l\u00e4sarnas eller \u00e5h\u00f6rarnas uppm\u00e4rksamhet fr\u00e5n huvudsaken. De f\u00e5r aldrig vara ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l utan de m\u00e5ste absolut tj\u00e4na ett forskningsm\u00e4ssigt eller pedagogiskt syfte.<\/p>\n

\n

Lista p\u00e5 artiklar som l\u00e4nkas i blogginl\u00e4gget:<\/p>\n

The Guardian, The toppling of Edward Colston’s statue is not an attack on history. It is history,<\/em> David Olusoga, 2020<\/p>\n

The Guardian, Why can’t Britain handle the truth about Winston Churchill?,\u00a0<\/em> Priyamvada Gopal, 2021<\/p>\n

Universitetsl\u00e4raren, Studenter reagerade starkt p\u00e5 n-ordet<\/em>, Jennie Aquilonius, 2019<\/p>\n

Universitetsl\u00e4raren, Debatt om ordens frihet lockade storpublik i Uppsala<\/em>, Jennie Aquilonius, 2020<\/p>\n

Johan Ehrstedt \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia och forskar i hungerns och hungersn\u00f6dens historia och med dem associerade historiekulturer i Sydasien och Finland.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allm\u00e4n historia De senaste \u00e5ren har det i samband med olika emancipatoriska r\u00f6relser, som till exempel Black Lives Matter (BLM), ocks\u00e5 h\u00f6jts kritiska r\u00f6ster som \u00e4ven \u00e4r av intresse f\u00f6r historiker och historieintresserade. Kritiken har bl.a. handlat om den roll som minneskulturer p\u00e5 b\u00e4gge sidor av Atlanten har spelat och spelar […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1617,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,431,398],"tags":[582,583],"class_list":["post-1616","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-allman-historia","category-minneskultur","tag-pedagogi","tag-semantik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1616"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1622,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1616\/revisions\/1622"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1617"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1616"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1616"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1616"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}