{"id":1637,"date":"2021-06-08T08:18:19","date_gmt":"2021-06-08T06:18:19","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1637"},"modified":"2021-06-08T16:09:10","modified_gmt":"2021-06-08T14:09:10","slug":"de-kallar-sig-fascisti-svenskfinlands-forsta-konfrontation-med-fascismen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/06\/08\/de-kallar-sig-fascisti-svenskfinlands-forsta-konfrontation-med-fascismen\/","title":{"rendered":"\u201cDe kallar sig fascisti\u201d: Svenskfinlands f\u00f6rsta konfrontation med fascismen"},"content":{"rendered":"

Av: Kasper Brask\u00e9n, <\/span>FD, <\/span>Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

F\u00f6r hundra \u00e5r sedan b\u00f6rjade den finlandssvenska tidningspressen uppm\u00e4rksamma ett nytt fenomen p\u00e5 den politiska kartan: den italienska fascismen. Trots att fascismen som r\u00f6relse uppkom redan i mars 1919 fick den under de f\u00f6rsta \u00e5ren ytterst lite uppm\u00e4rksamhet i Svenskfinland. Andra aspekter var viktigare: den r\u00f6da faran runt om i Europa och bolsjevismens terror. Men 1921 skedde en tydlig v\u00e4ndning: fascismen lyftes upp som ett tema i nyhetsrapporteringen och fascism-begreppet introducerades mer systematiskt till den finlandssvenska offentligheten.<\/p>\n

<\/p>\n

Det var f\u00f6rst i oktober 1922 som Mussolini kom till makten, vilket betyder att den fascism som introducerades till Svenskfinland 1921 relaterade till fascismen som r\u00f6relse, inte statsmakt. Hur uppfattade och tolkade man fascismen som politisk r\u00f6relse vid detta tidiga skede d\u00e5 ingen kunde f\u00f6rutsp\u00e5 dess \u00f6desdigra roll f\u00f6r 1900-talets historia? Uttrycktes redan d\u00e5 en kritik mot fascismen?<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> (\u00c5U) var en av de f\u00f6rsta tidningarna i Finland som p\u00e5 svenska gav en l\u00e4ngre, analytisk bild av det nya fenomenet. \u00c5Us Italien-korrespondent upplyste i mars 1921 ing\u00e5ende om det politiska l\u00e4get i Italien d\u00e4r fascisterna beskrevs som \u201cminst lika stridbar och lika f\u00e4rdig att taga till p\u00e5ken, dolken och revolvern\u201d som de r\u00f6da i Italien. De beskrevs som mer eller mindre l\u00f6st sammansatta grupper av nationalister som var \u201duppfyllda av gl\u00f6dande hat mot allt vad socialister heter,\u201d som upptr\u00e4dde ibland som \u201dfredliga patriotiska demonstranter,\u201d men \u00e4ven som \u201dsj\u00e4lvtagna bestraffare\u201d mot \u201dfosterlandets inre fiender.\u201d (\u00c5U, 6.3.1921)<\/p>\n

Fascismen kopplades i denna analys direkt till f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets konsekvenser:\u00a0 kriget hade \u201cf\u00f6rslappat folkets laglydnad, f\u00f6rvirrat dess r\u00e4ttsbegrepp och alstrat en farlig disciplinsl\u00f6shet inom alla samh\u00e4llslager.\u201d\u00a0 Samtidigt fanns det en viktig paradox som m\u00e5ste belysas. I motsats till beskrivningar av det \u201cbarbariska\u201d Ryssland och \u00f6sterlandet, s\u00e5 var Italien ett kulturland med urgamla samh\u00e4llsformer och statliga traditioner. Hur kunde den v\u00e5ldsbejakande fascismen frodas i en s\u00e5dan milj\u00f6? (\u00c5U, 6.3.1921). Vilka var dessa fascister?<\/p>\n

I en notis som \u00e5tergavs i HBL, \u00c5U och Wiborgs Nyheter<\/em> f\u00f6rklarades att fascisterna bestod av \u201cden patriotiska ungdomen\u201d och att de \u201cstrider hj\u00e4ltemodigt mot terroristerna.\u201d Terroristerna h\u00e4nvisade i detta fall till kommunisterna och anarkisterna i Italien (\u00c5U 4.4.1921\/Hufvudstadsbladet<\/em> (HBL) 5.4.1921\/Wiborgs Nyheter<\/em>, 6.4.1921). I ett annat inslag i HBL hittar man en djup f\u00f6rst\u00e5else av fascisternas agerande i Italien, som ramas in som en del av kampen mot den r\u00f6da faran: fascismens uppkomst f\u00f6rklaras som en \u201creaktionen mot den samh\u00e4llsfientliga agitationen\u201d och s\u00e4gs ha uppst\u00e5tt \u201csnabbt och fr\u00e5n folket sj\u00e4lv.\u201d<\/p>\n

I en tid d\u00e5 det ofta h\u00e4nvisades till inre och yttre fiender i Finland, beskrevs de italienska fascisterna som forna soldater som f\u00f6rst k\u00e4mpat f\u00f6r Italien under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, men som sedan \u201cins\u00e5g f\u00f6rst av alla,\u201d att vad som vunnits i kriget skulle f\u00f6rloras om den \u201danti-nationella agitationen fick forts\u00e4tta.\u201d Det var d\u00e4rf\u00f6r man hade slutit sig samman i \u00a0f\u00f6reningar, \u201dfast beslutna att m\u00f6ta v\u00e5ld med v\u00e5ld.\u201d Rapporterna ger samtidigt en inblick i fascisternas sociala bakgrund: Trots att de f\u00f6re detta soldaterna utgjorde r\u00f6relsens stomme p\u00e5stods det att \u00e4ven \u201cunga, entusiastiska m\u00e4nniskor av alla klasser\u201d anslutit sig till r\u00f6relsen som \u00e4ven var beredda att \u201coffra sina liv f\u00f6r sitt land\u201d (HBL 18.4.1921).<\/p>\n

\"\"<\/a>

Benito Mussolini med flera under Marschen mot Rom, oktober 1922. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Medan HBL verkade r\u00e4tt entusiastisk \u00f6ver denna r\u00f6relse, uttryckte \u00c5U en mer kritisk ton. I f\u00f6ljande ing\u00e5ende rapport, publicerat 27 april 1921, tar man fasta p\u00e5 fascisternas nyvunna roll inom det borgerliga blocket: det egendomliga var att fascisterna, \u201cdessa lagl\u00f6sa h\u00e4mndeligor\u201d, nu som nygrundat politiskt parti ansl\u00f6t sig till det stora borgerliga blocket i Italiens parlament. Det paradoxala var att de borgerligas motto under alla \u00e5r varit den lagliga ordningens bevarande och alla v\u00e5ldsamheters avskaffande. Nu allierade man sig i alla fall med fascisterna. (\u00c5U, 5.5.1921)<\/p>\n

En f\u00f6rklaring till detta fenomen ges av Herman Gummerus, Finlands f\u00f6rsta s\u00e4ndebud till Italien, som under ett kort bes\u00f6k i Helsingfors i maj 1921 kommenterade h\u00e4ndelserna i Italien: Gummerus f\u00f6rklarade att de borgerliga elementen i Italien hade b\u00f6rjat allt starkare reagera mot kommunismens v\u00e5ldsd\u00e5d. Fascisterna beskrevs d\u00e4rmed av Gummerus som \u201cpatriotiska f\u00f6reningar.\u201d Trots klagom\u00e5l \u00f6ver att fascisterna tagit lagen i sina egna h\u00e4nder och eskalerat v\u00e5ldet i landet, s\u00e5 konstaterar Gummerus att fascisternas \u201cstr\u00e4vanden att bek\u00e4mpa kommunisterna m\u00f6tas naturligtvis med sympati av hela det borgerliga samh\u00e4llet.\u201d (Svenska Tidningen<\/em>,7.5.1921)<\/p>\n

Om man under samma tid v\u00e4nde blicken till socialdemokratiska Arbetarbladet<\/em> framkommer en helt annan bild. F\u00f6rfattaren och fredsaktivisten Gurli Hertzman-Ericson skrev i maj 1921:<\/p>\n

\u201cAnsvaret f\u00f6r de oroligheter som f\u00f6rekommit och det blod som utgjutits m\u00e5ste i f\u00f6rsta hand tillskrivas fascisterna, vilka genom sin egenm\u00e4ktighet, sin spotskhet och sina junkerlater st\u00e4ndigt utmanar arbetarna och provocerar fram stridigheter. Detta parti [\u2026] betraktar varje socialdemokrat som Italiens svurne fiende, s\u00e4ger sig vilja k\u00e4mpa f\u00f6r det best\u00e5ende, men i sj\u00e4lva verket g\u00f6r de allt f\u00f6r att ruinera sitt land, ty hatet mellan fascister och socialister h\u00e5ller p\u00e5 att urarta till ett f\u00f6r\u00f6dande inb\u00f6rdeskrig\u201d (Arbetarbladet<\/em>, 11.5.1921).<\/p><\/blockquote>\n

Trots kunskap om fascisternas v\u00e5ldsamma metoder var den borgerliga pressen i Svenskfinland redo att ge dem en andra chans. Som Svenska Tidningen<\/em> uttrycker det: \u201cdet har ju ofta f\u00f6rut h\u00e4nt att av ett h\u00e4ftigt j\u00e4sande ungt vin blivit en, om icke \u00e4del s\u00e5 dock drickbar vara.\u201d (Svenska Tidningen<\/em>, 27.6.1921).<\/p>\n

Det eskalerande v\u00e5ldet i Italien verkade f\u00e5 under sommaren 1921 de borgerliga i b\u00e5de Italien och Finland att sakta uttrycka sitt bekymmer \u00f6ver fascismens avigsidor, men inte utan att i samma andetag bekr\u00e4fta fascismens s\u00e5 kallade goda egenskaper. S\u00e5 som Wasabladet<\/em> uttryckte det: \u201cDet \u00e4r inte tu tal om att icke de gjort landet \u00e5tskillig nytta.\u201d Via ber\u00f6m kunde kritiken sakta formuleras: \u201cTill deras kreditsida h\u00f6r, att de obetingat st\u00e4lla sig p\u00e5 det allm\u00e4nnas sida i dessa konflikter med oroliga samh\u00e4llslager. Men n\u00e4r det passar dem, st\u00e4lla de sig ocks\u00e5 raskt utanf\u00f6r lagens gr\u00e4nser.\u201d (Wasabladet<\/em>, 2.7.1921) \u00c4ven i \u00c5U konstateras att det fascistiska v\u00e5ldet redan b\u00f6rjat avskr\u00e4cka borgerliga som i b\u00f6rjan hade sympatiserat med fascisterna (\u00c5U, 26.7.1921).<\/p>\n

HBL fortsatte r\u00e4ttf\u00e4rdiga fascismen som en \u201creaktion mot de ofosterl\u00e4ndska samh\u00e4llsomst\u00f6rtarna\u201d men samtidigt konstateras \u00f6ppet att r\u00f6relsen genomf\u00f6rt \u201cblodiga \u00f6verdrifter\u201d. Om det fr\u00e5n v\u00e4nsterh\u00e5ll senare har polemiserats starkt kring borgerskapets och fascismens n\u00e4ra f\u00f6rh\u00e5llande var HBL \u00f6verraskande \u00f6ppen om denna oheliga allians: Den fredliga borgarklassen i Italien hade enligt HBL f\u00f6rst h\u00e4lsat den fascistiska r\u00f6relsen med \u201doskrymtad gl\u00e4dje\u201d: \u201d\u00c4ntligen hade man nu en makt, som kunde h\u00e5lla de r\u00f6da st\u00e5ngen och sl\u00e5 dem med deras egna vapen.\u201d Fascismen beskrevs som en \u201dsamh\u00e4llets r\u00e4ttm\u00e4tiga reaktion\u201d mot de r\u00f6da och, enligt HBL, hade borgerskapet i Italien bevittnat \u201dmed skadegl\u00e4dje den best\u00f6rtning och fruktan, som fascisternas v\u00e5ldsamma offensiv framkallade i de r\u00f6das l\u00e4ger.\u201d (HBL, 20.8.1921)<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5ngt verkade alliansen mellan borgerskapet och fascismen som en f\u00f6rn\u00f6jsam historia, men snart vaknade man upp till verkligheten p\u00e5 den borgerliga sidan:<\/p>\n

\u201cMan bet\u00e4nkte ej den fara som l\u00e5g i att dessa samh\u00e4llets f\u00f6rsvarare sj\u00e4lv uppenbart br\u00f6to emot den lagliga ordningen. [\u2026] \u00d6vermodiga \u00f6ver sin framg\u00e5ng b\u00f6rjade fascisterna snart ut\u00f6va ett tyranni, som nu ej l\u00e4ngre gick ut endast \u00f6ver kommunister och socialister, utan \u00e4ven \u00f6ver alla dem, som v\u00e5gade klandra dem.\u201d (HBL, 20.8.1921)<\/p><\/blockquote>\n

N\u00e4r fascisterna en g\u00e5ng f\u00e5tt utrymme att agera fritt utanf\u00f6r lagen, visade sig det ytterst sv\u00e5rt att skruva locket tillbaka p\u00e5 burken. Denna erfarenhet blev ett \u00e5terkommande dilemma runt om i Europa under mellankrigstiden. I b\u00e4sta fall kunde denna f\u00f6rsta konfrontation med fascismen bli en l\u00e4rorik erfarenhet f\u00f6r en del av Europas borgerlighet som d\u00e4rmed ins\u00e5g den djupare faran f\u00f6r demokratin och lagligheten. D\u00e4rmed gav man \u00e4ven uttryck till n\u00e5got som vi kunde kalla f\u00f6r den f\u00f6rsta borgerliga anti-fascismen.<\/p>\n

Kasper Brask\u00e9n \u00e4r postdoc-forskare inom det SLS-finansierade projektet \u201cDen finlandssvenska antifascismen\u201d\r\n\r\nhttps:\/\/www.facebook.com\/finsvantifascism\/<\/a>\r\nhttps:\/\/research.abo.fi\/en\/persons\/kasper-brask\u00e9n<\/a>\r\nhttps:\/\/twitter.com\/kasperbrasken<\/a><\/pre>\n
 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Kasper Brask\u00e9n, FD, Allm\u00e4n historia F\u00f6r hundra \u00e5r sedan b\u00f6rjade den finlandssvenska tidningspressen uppm\u00e4rksamma ett nytt fenomen p\u00e5 den politiska kartan: den italienska fascismen. Trots att fascismen som r\u00f6relse uppkom redan i mars 1919 fick den under de f\u00f6rsta \u00e5ren ytterst lite uppm\u00e4rksamhet i Svenskfinland. Andra aspekter var viktigare: den r\u00f6da faran runt om […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1641,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,149,141,569],"tags":[219,75],"class_list":["post-1637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-europa","category-finland","category-politisk-historia","tag-anti-fascism","tag-fascism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1637","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1637"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1637\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1642,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1637\/revisions\/1642"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1641"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1637"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1637"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}