{"id":1644,"date":"2021-09-28T17:22:03","date_gmt":"2021-09-28T15:22:03","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1644"},"modified":"2025-11-14T13:13:40","modified_gmt":"2025-11-14T11:13:40","slug":"no-news-is-good-news-dilemmat-med-historiska-skildringar-av-fredsbevarande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/09\/28\/no-news-is-good-news-dilemmat-med-historiska-skildringar-av-fredsbevarande\/","title":{"rendered":"\u201dNo news is good news\u201d- dilemmat med historiska skildringar av fredsbevarande"},"content":{"rendered":"

Av: Rasmus Marjanen, doktorand, Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

\u201dDet goda kriget\u201d kallade Anders Bejbom och Ture Dahlqvist sin rapport om svenskarnas tidiga FN-insatser p\u00e5 1950- och 60-talen[1]<\/a>. Uttrycket \u00e4r beskrivande f\u00f6r den bild av fredsbevarande som FN har str\u00e4vat efter att f\u00f6rmedla. I denna bem\u00e4rkelse utg\u00f6r inte det svenska exemplet n\u00e5got undantag. Ifall detta m\u00e5l har uppfyllts \u00e4r \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt tveksamt.<\/p>\n

<\/p>\n

Allm\u00e4nhetens syn p\u00e5 fredsbevarande har historiskt sett ofta f\u00e4rgats av oklarheter och missf\u00f6rst\u00e5nd. Orsakerna bakom detta beror inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis p\u00e5 ointresse utan ocks\u00e5 p\u00e5 rentav praktiska orsaker. N\u00e4r Bejbom och Dahlqvist skrev om \u201ddet goda kriget\u201d var informationsfl\u00f6det mellan fredsbevararna och hemlandet minst sagt bristf\u00e4lliga. I stort sett var detta situationen \u00e4nnu under de stora fredsbevarande insatserna i Jugoslavien under 1990-talet. Kontakten med hemlandet skedde via sporadiska telefonsamtal och brev, \u00e4ven om f\u00f6rsvarsmakter redan tidigt ins\u00e5g att m\u00f6jligheten att skriva brev till hemlandet var en central faktor f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla soldaternas moral. Hur sj\u00e4lva organisationen skulle f\u00f6rmedla arbetets karakt\u00e4r till hemlandet \u00e4r n\u00e5got som den finl\u00e4ndska FN-diplomaten Max Jakobson \u00e4nnu p\u00e5 90-talet h\u00e4vdade att FN-aldrig riktigt klurat ut[2]<\/a>. I dagens l\u00e4ge har b\u00e5de informationsfl\u00f6det och fredsbevarandet f\u00f6r\u00e4ndrats i s\u00e5 stor omfattning att FN har en allt sv\u00e5rare uppgift att h\u00e5lla m\u00e4nniskor informerade om vad arbetet g\u00e5r ut p\u00e5, eller n\u00e4rmare sagt vilken bild de hoppas f\u00f6rmedla.<\/p>\n

Men hur ska vare sig FN, f\u00f6rsvarsmakter eller fredsbevarare skriva om arbetet i hemlandet? Det cirkulerar i sin tur tillbaka till problematiken med \u201ddet goda kriget\u201d. Det goda kriget syftar visserligen p\u00e5 att det finns ett krig att skriva om, vilket redan i sig st\u00e4ller problem f\u00f6r en fredsbevarande insats. Fredsbevarare sj\u00e4lva har varit medvetna om problematiken mellan en uppgift och dess synlighet i media. Detta \u00e5terspeglas i uttrycket \u201dno news is good news\u201d som f\u00f6rfattaren Kimmo Vainio anv\u00e4nder f\u00f6r att beskriva tankes\u00e4ttet hos finl\u00e4ndska fredsbevarare i Mellan\u00f6stern 1979\u20131993[3]<\/a>. Uttrycket m\u00e5 l\u00e5ta cyniskt men den \u00e5terspeglar ocks\u00e5 i all sin \u00e4rlighet vad fredsbevarande g\u00e5r ut p\u00e5. En mission vars uppgift \u00e4r att motverka stridigheter kommer inte att dra nytta av synlighet i media ifall bilderna som f\u00f6rmedlas \u00e4r granatregn och skottlossning. En brist p\u00e5 nyheter och en oklar bild av verksamheten i hemlandet kan i sin tur leda till fr\u00e5gan vad fredsbevararna g\u00f6r p\u00e5 andra sidan av v\u00e4rlden?<\/p>\n

\"\"<\/a>

Svensk FN-soldat under tj\u00e4nstg\u00f6ring i Kongo under 1960-talet. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Jag blev p\u00e5mind om denna problematik med att skildra fredsbevarande n\u00e4r jag s\u00e5g filmen The Siege of Jadotville<\/em> (2016) (Filmen \u00e4r i skrivande stund tillg\u00e4nglig p\u00e5 Netflix). Filmen baserar sig p\u00e5 boken av samma namn och fokuserar p\u00e5 ett f\u00f6rband av irl\u00e4ndska fredsbevarare som tj\u00e4nstgjorde i FN-insatsen under Kongokrisen 1960\u20131964.[4]<\/a><\/p>\n

Kongokrisen har blivit ett paraplybegrepp f\u00f6r en rad konflikter som uppstod i Demokratiska republiken Kongo efter att landet utropade sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt fr\u00e5n Belgien 1960. Situationen urartade till ett inb\u00f6rdeskrig d\u00e4r flera europeiska l\u00e4nder, med den gamla kolonialherren i spetsen st\u00f6dde den sidan som de ans\u00e5g b\u00e4st gynna deras intressen[5]<\/a>. FN:s ONUC-styrka[6]<\/a> hade som uppgift att hindra utbredningen av stridigheterna. I st\u00e4llet f\u00f6r konventionellt fredsbevarande blev styrkan indragen som en stridande part i inb\u00f6rdeskriget. F\u00f6r FN blev episoden ett fiasko, speciellt ur ett fredsbevaringsperspektiv.[7]<\/a> S\u00e4rskilt Sverige och Irland led sv\u00e5ra f\u00f6rluster under insatsen vilket satte sin pr\u00e4gel f\u00f6r l\u00e4ndernas fortsatta agerande i FN-operationer[8]<\/a>.<\/p>\n

I sj\u00e4lva filmen finns flera intressev\u00e4ckande po\u00e4nger att fokusera p\u00e5. Framf\u00f6r allt \u00e4r valet av tema intressant ang\u00e5ende en filmatisering av fredsbevarare. Det \u00e4r visserligen inte den f\u00f6rsta eller enda filmen som behandlar fredsbevarare[9]<\/a>, men The Siege of Jadotville<\/em> kan fortfarande r\u00e4knas till en r\u00e4tt begr\u00e4nsad skara av filmer d\u00e4r fredsbevararperspektivet \u00e4r i fokus.<\/p>\n

Visserligen behandlar filmen ocks\u00e5 det st\u00f6rre politiska spelet med stor dramatik. \u00a0Inte ov\u00e4ntat frossar filmen bland annat kring oklarheterna bakom flygolyckan d\u00e4r den svenska FN-generalsekreteraren Dag Hammarskj\u00f6ld omkom 1961. Trots att det i filmen inte verkar r\u00e5da s\u00e4rdeles mycket oklarheter kring det hela (utan att inf\u00f6rliva alltf\u00f6r stora spoilers).<\/p>\n

Filmens stora popularitet demonstrerar att det ocks\u00e5 finns ett intresse f\u00f6r \u00e4mnet s\u00e4rskilt p\u00e5 hemmaplan, men samtidigt handlar det som namnet antyder om en tv\u00e4tt\u00e4kta krigsfilm. I filmen f\u00e5r tittaren besk\u00e5da hur FN-styrkorna avv\u00e4rjer v\u00e5g efter v\u00e5g av rebeller och blodt\u00f6rstiga franska legosoldater i scener som lika v\u00e4l kunde h\u00f6ra hemma i en amerikansk film om Vietnamkriget (t\u00e4nk mera i stil med Rambo II<\/em> \u00e4n Deer Hunter<\/em>). Tittaren beh\u00f6ver inte fundera alltf\u00f6r mycket p\u00e5 vem som utg\u00f6r antagonisten i filmen. Det politiska l\u00e4get \u00e4r visserligen invecklat, men fiendebilden \u00e4r klar och de franska legosoldaterna skildras som n\u00e4rmast komiskt ondskefulla. I stark kontrast med deras irl\u00e4ndska motparter skildras fransm\u00e4nnen som hejdl\u00f6sa, cognac-drickande kolonialherrar vars enda motivation f\u00f6r att vara i landet utg\u00f6rs av pengar.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande att operationen f\u00e5tt ett stort symboliskt v\u00e4rde f\u00f6r fredsbevararna som deltog. FN f\u00f6rlorade visserligen kontrollen \u00f6ver situationen, men f\u00f6r fredsbevararna blev operationen en bekr\u00e4ftelse p\u00e5 att de kunde agera \u00e4ven i en regelr\u00e4tt stridssituation. Liknande exempel g\u00e5r ocks\u00e5 att finna fr\u00e5n senare FN-insatser. Medan FN f\u00f6rmodligen helst skulle gl\u00f6mma incidenter av detta slag blir de i st\u00e4llet centrala historier f\u00f6r sj\u00e4lva fredsbevararna.[10]<\/a><\/p>\n

P\u00e5 ett mera allm\u00e4nt plan \u00e4r det trots allt viktigt att minnas att varken FN:s mandat eller ursprungliga uppgift f\u00f6rverkligades i detta scenario. I den bem\u00e4rkelsen \u00e4r det intressant att just denna insats blev i centrum f\u00f6r en egen film med fredsbevarare i fokus. Eftersom en mera lyckad operation, b\u00e5de fr\u00e5n FN:s och fredsbevararnas synpunkt, k\u00e4nnetecknas av faktumet att det inte h\u00e4nder s\u00e5 mycket, kommer vi f\u00f6rmodligen inte att se ytterst m\u00e5nga filmatiseringar av lugnare insatser. Dessutom r\u00e5der det inte brist p\u00e5 action packade memoarer av tidigare fredsbevarare som s\u00e4kerligen anpassar sig till filmatiseringar av liknande slag.<\/p>\n

I denna bem\u00e4rkelse fungerar The Siege of Jadotville <\/em>som en ypperlig p\u00e5minnelse om dilemmat kopplat med f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rmedla \u00e5t en st\u00f6rre allm\u00e4nhet vad fredsbevarande arbete egentligen inneb\u00e4r, och vilken bild vi ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen kan f\u00f6rv\u00e4ntas oss att se i form av filmer eller TV-serier.<\/p>\n

\n

[1]<\/a> Anders Bejbom, Dahlqvist Ture, Det goda kriget: reportage om FN-svenskarna i Gaza, p\u00e5 Cypern och i Kongo- och om FN efter 20 \u00e5r<\/em>. Gummesson (Stockholm 1965)<\/p>\n

[2]<\/a> Max Jakobson, The United Nations in the 1990s: a second chance? <\/em>UNITAR<\/em> (New York 1993), s. 14.<\/p>\n

[3]<\/a> Kimmo Vainio, Siinain hiekalta Golanin kukkuloille: Yhdistyneiden kansakuntien suomalaisen valvontajoukon historiikki<\/em>. Puolustusministeri\u00f6 (Helsinki 1994), s. 8.<\/p>\n

[4]<\/a> Declan Power, The Siege of Jadotville: The Irish Army\u00b4s Forgotten Battle<\/em>. Maverick House Publishers (Dublin 2005)<\/p>\n

[5]<\/a> Norrie MacQueen, The United Nations, peace operations and the Cold War<\/em>. Routledge (New York 2013), s. 51.<\/p>\n

[6]<\/a> United Nations Operation in the Congo 1960\u20131964<\/p>\n

[7]<\/a> Stanley Meisler, \u2018Crisis in Katanga\u2019, Soldiers for Peace. Fifty tears of United Nations peacekeeping<\/em>, Editor Barbara Benton. Facts on File (New York 1996), s. 101\u2013104.<\/p>\n

[8]<\/a> Eunan O\u00b4Halpin, \u2018The army of independent Ireland\u2019, A military history of Ireland. <\/em>Edited by Thomas Bartlett and Keith Jeffery. Cambridge University Press (Cambridge 1996), s. 424\u2013426.<\/p>\n

[9]<\/a> Ett tidigare exempel utg\u00f6rs av filmen Shake hands with the Devil<\/em> (2007) som ocks\u00e5 baserar sig p\u00e5 en \u00f6gonvittnesbeskrivning i bokformat av Rom\u00e9o Dallaire, Shake Hands with the devil. <\/em>The failure of humanity in Rwanda<\/em>. Random house (Canada 2003)<\/p>\n

[10]<\/a> Eamonn Coclough, The evolution of Irish peacekeeping 1978\u20132016<\/em>. University of Limerick (Limerick 2016), s. 19, 87., Tullberg, A. (2012). ”We are in the Congo now”: Sweden and the trinity of peacekeeping during the Congo crisis 1960-1964. Department of History, Lund university., s. 26\u201330.<\/p>\n

Rasmus Marjanen \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia och forskar om veterangemenskap och minneskultur bland finska krishanteringsveteraner.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Rasmus Marjanen, doktorand, Allm\u00e4n historia \u201dDet goda kriget\u201d kallade Anders Bejbom och Ture Dahlqvist sin rapport om svenskarnas tidiga FN-insatser p\u00e5 1950- och 60-talen[1]. Uttrycket \u00e4r beskrivande f\u00f6r den bild av fredsbevarande som FN har str\u00e4vat efter att f\u00f6rmedla. I denna bem\u00e4rkelse utg\u00f6r inte det svenska exemplet n\u00e5got undantag. Ifall detta m\u00e5l har uppfyllts […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1645,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431],"tags":[585,584,183],"class_list":["post-1644","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","tag-fn","tag-fredsbevarande","tag-historiebruk"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1644","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1644"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1644\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2446,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1644\/revisions\/2446"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1645"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1644"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1644"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1644"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}