{"id":1647,"date":"2021-10-05T09:51:05","date_gmt":"2021-10-05T07:51:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1647"},"modified":"2021-10-05T09:51:05","modified_gmt":"2021-10-05T07:51:05","slug":"betty-berghs-skradderi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/10\/05\/betty-berghs-skradderi\/","title":{"rendered":"Betty Berghs skr\u00e4dderi"},"content":{"rendered":"

Av:\u00a0 FD Anna Sundelin
\n<\/span><\/h3>\n

Betty Bergh konkurrerar med Hr. Kinbergh vad damkl\u00e4dnanden ang\u00e5r, men f\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga trupper i elden. Respektabelt \u00e4r dock hvad hon har att visa av kappor och morgonrockar. \u00c4fvens\u00e5 \u00e4r de f\u00f6r herrar atsedda (!) schlafrockarna och kostymerna nog s\u00e5 bra att f\u00e5 i julklapp; och om fr. B. h\u00e5ller vad hon lovar, n\u00e4mligen att vara mycket <\/em>billig, blir de h\u00e4ller icke s\u00e5 sv\u00e5ra att gifva. Och sina skinnvaror g\u00f6r hon rentav oemotst\u00e5ndliga genom att till h\u00e4lften sk\u00e4nka bort dem \u00a0\u2013 50 procent vill hon endast ha f\u00f6r dem \u2013 hvem g\u00e5r ej in p\u00e5 s\u00e5dant![1]<\/a><\/p><\/blockquote>\n

Min nyaste f\u00f6r\u00e4lskelse i forskningssammanhang heter Betty Bergh. F\u00f6rutom det klingande namnet verkar Betty ha varit en tuff kvinna med m\u00e5nga av de kvaliteter som efters\u00f6ks i arbetslivet idag: uppfinningsrikedom, uth\u00e5llighet och initiativf\u00f6rm\u00e5ga. Betty Bergh \u00e4gde ett skr\u00e4dderi i Vasa i slutet av 1800-talet och i takt med stadens f\u00f6rb\u00e4ttrade kontakter kunde hon erbjuda sina kunder ett st\u00e4ndigt v\u00e4xande utbud och det senaste modet. I september 1883 firades \u00f6ppnandet av den j\u00e4rnv\u00e4g som kn\u00f6t samman Vasa med Tammerfors och d\u00e4rifr\u00e5n vidare med Helsingfors och S:t Petersburg. Samtidigt trafikerade \u00e5ngb\u00e5tar mellan Vasa och hamnarna i st\u00e4der som Hang\u00f6, Ule\u00e5borg, Stockholm, K\u00f6penhamn, Hull och L\u00fcbeck.[2]<\/a> Varor fr\u00e5n dessa, och andra st\u00e4der, samsades om plats p\u00e5 hyllorna i Bettys skr\u00e4dderi.<\/p>\n

Betty Bergh var kvinna och butiks\u00e4gare, en inte helt ovanlig kombination i slutet av 1800-talet. N\u00e4ringsfriheten \u00e5r 1879 gav b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor m\u00f6jlighet att \u00f6ppna en egen aff\u00e4rsr\u00f6relse, tio \u00e5r senare fick gifta kvinnor r\u00e4tt att ha hand om de pengar de tj\u00e4nat och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt g\u00f6ra skuldebrev \u00e4ven om de fortfarande stod under sin mans f\u00f6rmyndarskap.[3]<\/a> Betty Bergh var dock ogift, och f\u00f6rblev s\u00e5 under de knappt tv\u00e5 decennier som hon drev aff\u00e4r i staden. De f\u00f6rsta annonserna f\u00f6r hennes verksamhet dyker upp p\u00e5 lokaltidningarnas sidor i slutet av \u00e5r 1881. D\u00e5 undertecknade hon annonsen endast med f\u00f6rsta bokstaven i sitt f\u00f6rnamn, B. Bergh. \u00a0Orsaken till detta kan ha haft att g\u00f6ra med de f\u00f6rdomar mot kvinnliga f\u00f6retagare som var vanliga vid tiden. \u00c4ven om det enligt lagen var till\u00e5tet f\u00f6r kvinnor att ha en aff\u00e4r, fanns det personer som s\u00e5g det som ol\u00e4mpligt f\u00f6r kvinnor att tj\u00e4na pengar p\u00e5 detta s\u00e4tt.[4]<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>

En av de f\u00f6rsta annonserna f\u00f6r Betty Berghs skr\u00e4dderi. K\u00e4lla: Vasabladet 15.10.1881<\/p><\/div>\n

Under 1800-talets senare del gav sig kvinnliga f\u00f6retagare vanligen in i textil- och matbranchen, det vill s\u00e4ga verksamhet som av tradition l\u00e5g dem n\u00e4rmast. En majoritet av kvinnorna tillverkade i likhet med Betty Bergh kl\u00e4der av olika slag.[5]<\/a> \u00a0Inledningsvis annonserade hon fr\u00e4mst om yllevaror, men verksamheten expanderade snabbt och snart flyttade hon till en ny, st\u00f6rre lokal med plats f\u00f6r allehanda kl\u00e4desplagg. \u00a0Granne med skr\u00e4dderiet kom d\u00e5 att bli kommerserr\u00e5det och riksdagsman Anders Kurt\u00e9ns bostadshus p\u00e5 Kyrkoesplanaden, det hus som \u00e4ven fungerade som det nyligen grundande Wasa Aktie Bank:s f\u00f6rsta kontor.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kyrkoesplanaden \u00e5r 1909. K\u00e4lla: M.L. Carstens samlingar, Museiverket.<\/p><\/div>\n

Betty Bergh f\u00f6rlitade sig dock inte enbart p\u00e5 de lokala kunderna utan gav sig tidvis ut i landet tillsammans med sin tillsk\u00e4rare. Under dessa resor bj\u00f6d de ut bland annat herrkl\u00e4der, damkappor och skinnvaror i n\u00e5got som idag skulle kallas f\u00f6r pop-up aff\u00e4r samtidigt som de tog upp nya best\u00e4llningar.[6]<\/a> Den r\u00f6rliga handeln var ett bra s\u00e4tt att skaffa sig nya kunder p\u00e5 i tider d\u00e5 det var ont om dem i den egna staden. Tidvis drygade Bergh \u00e4ven ut kassan genom att ha inneboende, ordna kurser i sitt skr\u00e4dderi samt erbjuda andra f\u00f6retagare m\u00f6jlighet att verka i hennes lokal.[7]<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>

Annons f\u00f6r Betty Berghs Skr\u00e4dderi efter ytterligare en flytt. K\u00e4lla: Wasa adressbok 1894\u20131905.<\/p><\/div>\n

Syfte med mitt projekt \u00e4r att studera kvinnlig f\u00f6retagsamhet i Vasa omkring \u00e5r 1900. Jag \u00e4r intresserad av konsumtion, handel och syner p\u00e5 arbete och vill se hur dessa tre kommer samman i kvinnornas historier. Jag st\u00e4ller f\u00f6ljande fr\u00e5gor: Varf\u00f6r valde kvinnorna detta s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 och vilka olika handelsmetoder anv\u00e4nde de sig av? Var i staden l\u00e5g deras butiker och hur s\u00e5g det ut inne i dem? Hade de anst\u00e4llda och hur var f\u00f6rh\u00e5llandet till dem i s\u00e5dana fall? Vem var kunderna och var fanns dessa rent geografiskt? Hur klarade kvinnorna av olika sv\u00e5righeter som de st\u00e4lldes inf\u00f6r, i Betty Berghs fall till exempel en f\u00f6r\u00f6dande eldsv\u00e5da, konkurshot och strejkande personal?<\/p>\n

Efter 1905 annonserade Betty Bergh inte mera f\u00f6r sin verksamhet p\u00e5 lokaltidningarnas annonssidor, men \u00e5r 1935 dyker hon \u00e4nnu upp i ett minne d\u00e5 en skr\u00e4ddare i staden fyller j\u00e4mnt och intervjuas om sitt liv. Han lyfter n\u00e4mligen fram den gamla goda tiden d\u00e5 det \u00e4nnu fanns duktiga hantverkare i staden och omn\u00e4mner speciellt Betty Bergh och hennes skicklighet som skr\u00e4ddare.[8]<\/a><\/p>\n

\n

Noter:<\/p>\n

[1]<\/a> Wasa Tidning<\/em>, 16.12.1892.<\/p>\n

[2]<\/a> Hoving,\u00a0 1956, 88\u201389, 97.<\/p>\n

[3]<\/a> Vainio-Korhonen 2002, \u00a057\u201358.<\/p>\n

[4]<\/a> Larsen & Banik 2016, 351.<\/p>\n

[5]<\/a> Vainio-Korhonen 2002, 95.<\/p>\n

[6]<\/a> Oulun Lehti<\/em>, 20.4.1887. Kaiku,<\/em> 24.5.1888, Oulun Ilmoituslehti<\/em>, 5.10.1892.<\/p>\n

[7]<\/a> Wasa Tidning,<\/em> 11. 1986.<\/p>\n

[8]<\/a> Vaasa,<\/em> 1.6.1935.<\/p>\n

\n

Litteratur:<\/p>\n

Kaiku <\/em><\/p>\n

Oulun Ilmoituslehti <\/em><\/p>\n

Oulun Lehti <\/em><\/p>\n

Vaasa <\/em><\/p>\n

Vasabladet<\/em><\/p>\n

Wasa Adressbok 1894\u20131895.<\/em><\/p>\n

Wasa Tidning<\/em><\/p>\n

Hoving, Victor, Vaasa 1852\u00ad-1952<\/em>, Helsinki: Otava, 1956.<\/p>\n

Larsen, Eirnn & Vibeke Kieding Banik, Mixed feelings. Women, Jews, and business around 1900. Scandinavian Journal of History<\/em>, 41:3, 2016, 350\u2013368.<\/p>\n

Vainio Korhonen, Kirsi, Ruokaa, vaatteita, hoivaa. Naiset ja yritt\u00e4jyys paikallisena ja yleisen\u00e4 ilmi\u00f6n\u00e4 1700-luvulta nykyp\u00e4iv\u00e4\u00e4n<\/em>, Helsinki: SKS, 2002.<\/p>\n

\u201dWasa Aktie Bank\u201d,\u00a0Vasaensis<\/em>,\u00a0https:\/\/vasaensis.vaasa.fi\/ekirjasto\/fi\/items\/show\/233<\/a>. (3.10.2021).<\/p>\n

FD Anna Sundelin \u00e4r forskare i historia vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av:\u00a0 FD Anna Sundelin Betty Bergh konkurrerar med Hr. Kinbergh vad damkl\u00e4dnanden ang\u00e5r, men f\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga trupper i elden. Respektabelt \u00e4r dock hvad hon har att visa av kappor och morgonrockar. \u00c4fvens\u00e5 \u00e4r de f\u00f6r herrar atsedda (!) schlafrockarna och kostymerna nog s\u00e5 bra att f\u00e5 i julklapp; och om fr. B. h\u00e5ller […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1650,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147,143,1],"tags":[482,589],"class_list":["post-1647","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-1900-tal","category-nordisk-historia","category-okategoriserade","tag-handel","tag-hantverk"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1647","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1647"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1647\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1652,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1647\/revisions\/1652"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1647"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1647"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1647"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}