{"id":1688,"date":"2021-12-01T15:53:39","date_gmt":"2021-12-01T13:53:39","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1688"},"modified":"2021-12-01T15:55:28","modified_gmt":"2021-12-01T13:55:28","slug":"de-europeiska-hovens-historia-och-historiografi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/12\/01\/de-europeiska-hovens-historia-och-historiografi\/","title":{"rendered":"De europeiska hovens historia och historiografi"},"content":{"rendered":"

Av: Charlotte Cederbom, postdok.<\/span><\/h3>\n

\u00c5bo Akademi h\u00f6ll i samarbete med The Society for Court Studies, European Branch, en seminariekv\u00e4ll med diskussioner mellan ledande historiker fr\u00e5n f\u00e4ltet den 25 november. Tanken med seminariet, ordnat i form av en roundtable med fr\u00e5gor och svar p\u00e5 slutet, var att diskutera var studier i hovens historia befinner sig nu och vart de \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g.<\/p>\n

<\/p>\n

Kv\u00e4llen inleddes av Janet Dickinson (Oxford University), som ber\u00e4ttade om de engelska hovens historiografi. Hon lyfte fram behovet av j\u00e4mf\u00f6rande studier mellan olika hov, inte minst med tanke p\u00e5 att man i samtiden tog intryck och s\u00f6kte efter modeller fr\u00e5n andra hov. Flera nya studier av diplomati och diplomater har p\u00e5 s\u00e5 vis bidragit v\u00e4sentligt till hovens historia. Dickinson p\u00e5pekade att hoven kan betraktas som en arena f\u00f6r att skapa band mellan regenten och unders\u00e5tarna, men att man i \u00e4ldre forskning har tenderat att se det bandet som en underkastelse av adeln, d\u00e4r adeln gick fr\u00e5n att vara riddare till att bli hovfolk. Dickinson menar dock att det i sj\u00e4lva verket var ett synnerligen \u00f6msesidigt behov. Regenten kunde inte fungera utan hovet, lika lite som hovet kunde fungera utan regenten och den ridderliga kulturen levde och frodades vid hovet. Kontextualiserade studier av riddarideal och lojalitet i tidigmoderna hov \u00e4r n\u00e5got som Dickinson hoppas att framtida forskning kommer att bidra med. Detsamma g\u00e4ller hur medlemmar av hovet, fr\u00e5n de l\u00e4gsta niv\u00e5erna upp till de \u00f6versta, reproducerade idealen med h\u00f6visk k\u00e4rlek.<\/p>\n

Som ett exempel p\u00e5 hur idealen uppr\u00e4tth\u00f6lls visar hon en bild fr\u00e5n William Cecils (den f\u00f6rsta baronen av Burghley) grav i St Martin\u2019s Church i Stamford. William Cecil levde 1521 till 1598 och var drottning Elizabeth I fr\u00e4mste r\u00e5dgivare. Hans grav utstr\u00e5lar ett riddarideal, d\u00e4r baronen sj\u00e4lv \u00e4r if\u00f6rd rustning \u2013 detta trots att baronen inte \u00e4gde en riktig rustning i livet. Dickinson lyfte ocks\u00e5 fram exempelvis Thomas Cromwell (1485-1540), kanske mest k\u00e4nd f\u00f6r att ha inf\u00f6rt reformationen i England, och st\u00e4llde den mer eller mindre retoriska fr\u00e5gan huruvida han kunde klassas som hovfolk. De flesta skulle s\u00e4kert svara nej p\u00e5 den fr\u00e5gan, men Cromwell innehade inte f\u00e4rre \u00e4n \u00e5tta \u00e4mbeten kopplade till hovet.<\/p>\n

Mark Hengerer (Ludwig-Maximillians Universit\u00e4t M\u00fcnchen) har bland annat studerat kejsar Ferdinands III jaktdagb\u00f6cker. Dessa inneh\u00e5ller v\u00e4ldigt detaljerade beskrivningar av hur jakten g\u00e5tt till, vilka som var med, hur v\u00e4dret var och liknande. Han har ocks\u00e5 studerat hur hovet, strax efter det Trettio\u00e5riga kriget, arbetade v\u00e4ldigt h\u00e5rt f\u00f6r att \u00e5teretablera adeln bland annat genom att plocka upp personer som integrerades i st\u00f6rre n\u00e4tverk och placerades p\u00e5 \u00e4mbetsposter f\u00f6r att f\u00e5 hovet att fungera som en politisk arena igen. Hengerer p\u00e5pekade sedan att han hade haft f\u00f6r stort fokus p\u00e5 adeln inom hovet och v\u00e4nde sig d\u00e4rf\u00f6r till byr\u00e5kraterna och byr\u00e5kratin f\u00f6r att unders\u00f6ka hur administrationen fungerade. En av de sakerna han d\u00e5 lade m\u00e4rke till var hur monarken och de innersta kretsarna av hovet arbetade f\u00f6r att h\u00e5lla adeln utanf\u00f6r administrationen och hovets finansiella angel\u00e4genheter. P\u00e5 s\u00e5 vis blev det betydligt sv\u00e5rare f\u00f6r adelsm\u00e4n som befann sig vid hovet att snabbt utverka ekonomiska bidrag och den tid man d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vde vistas vid hovet f\u00f6rl\u00e4ngdes. Den kulturella aspekten av ekonomiadministration \u00e4r viktigare \u00e4n vad man kunde tro, menar Hengerer.<\/p>\n

Fabian Persson (Linn\u00e9universitetet), som bland annat har publicerat om kvinnor i svenska hovet 1718\u20131930, lyfter fram betydelsen av att betrakta vilka personer som faktiskt var p\u00e5 plats vid hovet. F\u00f6r detta har han samlat ihop en databas med \u00f6ver 4000 personer och unders\u00f6kt vad de gjorde. Genom den databasen kunde han konstatera att hovet f\u00f6r\u00e4ndrades under 1600-talet, fr\u00e5n att vara ett st\u00e4lle dit man kom i sena ton\u00e5ren f\u00f6r att b\u00f6rja sin karri\u00e4r och f\u00e5 betydelsefulla positioner i tjugo\u00e5rs\u00e5ldern till att bli ett st\u00e4lle dit man kom och sedan stannade. Persson har ocks\u00e5 studerat sj\u00e4lva byggnaderna, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 riddarordnar och rumslighet. Han lyfter vidare fram betydelsen av att ta informell makt, makt som ut\u00f6vades bakom scenen, i beaktande. Persson har ocks\u00e5 forskat i relationen m\u00e4nniska \u2013 djur och i jakt. Han fr\u00e5gar sig bland annat vem kungen hade med sig n\u00e4r han gav sig ut p\u00e5 jakt. Ibland kunde en jakt inneb\u00e4ra att regenten och de andra deltagarna var borta i flera veckor, s\u00e5<\/p>\n

\"\"<\/a>

Allegori \u00f6ver \u00e4nkedrottning Hedvig Eleonoras f\u00f6rmyndarregering, m\u00e5lning av David Kl\u00f6cker Ehrenstrahl, 1692. K\u00e4lla: Nationalmuseum<\/p><\/div>\n

hur de tillf\u00e4llen s\u00e5g ut \u00e4r av mycket stor betydelse.<\/p>\n

Charlotte Backerra (Georg-August-Universit\u00e4t G\u00f6ttingen) framh\u00e5ller att hovet inte bara var en plats f\u00f6r ceremonier utan ocks\u00e5 f\u00f6r diplomati och n\u00e4tverkande. Hon har i sin tidigare forskning fokuserat p\u00e5 alla de olika krafter som samlades vid hovet \u2013 kvinnor, informella r\u00e5dgivare o.s.v. \u2013 och hur de p\u00e5verkade hovets historia. Bland annat har hon studerat l\u00e4gre rankade sekreterare under tidigt 1700-tal. Det hon ans\u00e5g sig ha f\u00f6rbisett i sin forskning var pengar och ins\u00e5g att det mesta som hon l\u00e4ste om hovet handlade om utgifter (f\u00f6r mat, kl\u00e4der, vagnar, h\u00e4star\u2026) men inte om varifr\u00e5n de pengarna hade kommit. P\u00e5 s\u00e5 vis kom hon, precis som Mark Hengerer, in p\u00e5 de administrativa aspekterna av mindre k\u00e4nda hov i det Tyskromerska riket. Ibland kunde olika hov fr\u00e5n samma dynasti ha m\u00e5nga \u00f6verlapp, men inte alltid.<\/p>\n

Joanna Orze\u0142 (University of Lodz), som specialiserat sig p\u00e5 Polsk-litauiska samv\u00e4ldet och resande, ber\u00e4ttade om instruktioner fr\u00e5n 1600-talet som uts\u00e4nda adelsm\u00e4n fr\u00e5n Polen-Litauen hade f\u00e5tt. De skulle bes\u00f6ka fr\u00e4mst tre hov i Europa: det p\u00e5vliga, hovet i Wien och det franska hovet. S\u00e4rskilt intresserad har hon varit av att unders\u00f6ka sj\u00e4lva beskrivningarna av de hov som bes\u00f6ktes och adelsm\u00e4nnens reaktioner p\u00e5 och k\u00e4nslor till hoven, och d\u00e5 fr\u00e4mst hovet i Versailles. Orze\u0142 har i internationella samarbeten bidragit med bland annat \u00f6vers\u00e4ttningar av skrifter uppr\u00e4ttade av adelsm\u00e4nnen fr\u00e5n Polen-Litauen och menar att just s\u00e5dant gr\u00e4ns\u00f6verskridande samarbete \u00e4r framtidens forskning. S\u00e5 f\u00e5r man ocks\u00e5 fram de samarbeten som har funnits under tidigare \u00e5rhundraden, trots att de ibland kan vara sv\u00e5ra att se. Hon vill, precis som Dickinson, se mer j\u00e4mf\u00f6rande studier och st\u00f6rre h\u00e4nsyn till n\u00e4tverk.<\/p>\n

Kv\u00e4llens chair, Dustin Neighbors (Helsingfors universitet), anknyter till det internationella samarbetet med sin forskning kring anglo-germanska utbyten under tidigmodern tid, d\u00e4r han unders\u00f6ker jakt b\u00e5de som ett privat f\u00f6retag och ett offentligt spektakel. Han lyfter fram betydelsen av att studera det kulturella utbytet vid liknande tillf\u00e4llen och ser inte minst relationen m\u00e4nniska-djur samt milj\u00f6 som en viktig del av framtidens studier.<\/p>\n

En av de m\u00e5nga viktiga saker som togs upp under kv\u00e4llen var att de st\u00f6rre och mer v\u00e4lk\u00e4nda hoven, som exempelvis London och Versailles, \u00e4r relativt v\u00e4l utforskade redan, medan v\u00e5ra kunskaper om de mindre hoven i Europa \u00e4r mycket begr\u00e4nsade. Vikten av att studera \u00e4ven andra former av hov \u2013 inte minst prinsessors och prinsars hov \u2013 lyftes fram. Dessutom p\u00e5pekades att inflytande fr\u00e5n de st\u00f6rre hoven alltid var n\u00e4rvarande, politiskt f\u00f6rst\u00e5s, men ocks\u00e5 kulturellt genom bland annat gifterm\u00e5l.<\/p>\n

D\u00e4rifr\u00e5n gick diskussionen in p\u00e5 hur spr\u00e5k p\u00e5verkar v\u00e5ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar att tillgodog\u00f6ra oss b\u00e5de k\u00e4llor och sekund\u00e4rliteratur. Bristande spr\u00e5kkunskaper, i den aktuella kontexten kanske i synnerhet slaviska spr\u00e5k, begr\u00e4nsar drastiskt m\u00f6jligheterna att g\u00f6ra den sortens internationella, brett j\u00e4mf\u00f6rande studier som skulle beh\u00f6vas. \u00c4ven d\u00e4r vore samarbete \u00f6nskv\u00e4rt.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller metodologi kom fr\u00e5gan om hur man tar sig an arkiven upp och det p\u00e5pekades att det fortfarande finns mindre arkiv och arkiv i privat \u00e4go som \u00e4r n\u00e4stintill outforskade. Det finns s\u00e5ledes m\u00e4ngder av viktiga k\u00e4llor som f\u00f6rtj\u00e4nar uppm\u00e4rksamhet och som kan p\u00e5st\u00e5s i nul\u00e4get vara ok\u00e4nda. Dessutom erbjuder modern forskning en uppsj\u00f6 av nya perspektiv \u2013 till exempel k\u00e4nslor, relationen m\u00e4nniska-djur och n\u00e4tverk \u2013 som genererar fr\u00e5gor vilka fortfarande \u00e4r relevanta att st\u00e4lla till mer frekvent anv\u00e4nda k\u00e4llor.<\/p>\n

Hovens historia \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00e4rdigskriven och det r\u00e5dde under seminariet konsensus kring att det \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis finns mycket givande studier att g\u00f6ra. Alla samlade var ocks\u00e5 \u00f6verens om att hovens historiografi kommer att kr\u00e4va minst ytterligare ett seminarietillf\u00e4lle. Det hoppas The Society for Court Studies, European Branch, att kunna erbjuda i b\u00f6rjan av n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

Charlotte Cederbom \u00e4r postdok-forskare vid \u00c5bo Akademi och specialiserad p\u00e5 medeltiden, genus och juridik. Hon \u00e4r ocks\u00e5 seminariesekreterare f\u00f6r Society for Court Studies European Branch<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Charlotte Cederbom, postdok. \u00c5bo Akademi h\u00f6ll i samarbete med The Society for Court Studies, European Branch, en seminariekv\u00e4ll med diskussioner mellan ledande historiker fr\u00e5n f\u00e4ltet den 25 november. Tanken med seminariet, ordnat i form av en roundtable med fr\u00e5gor och svar p\u00e5 slutet, var att diskutera var studier i hovens historia befinner sig nu […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1689,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[484,383,145,394],"tags":[596,595],"class_list":["post-1688","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1500-tal","category-1600-tal","category-145","category-fran-faltet","tag-hovens-historia","tag-seminarierapport"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1688","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1688"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1693,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1688\/revisions\/1693"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1689"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}