{"id":1696,"date":"2021-12-16T17:40:36","date_gmt":"2021-12-16T15:40:36","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1696"},"modified":"2021-12-16T17:40:36","modified_gmt":"2021-12-16T15:40:36","slug":"kritiken-av-finlandsk-exceptionalism-och-historiens-barlast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2021\/12\/16\/kritiken-av-finlandsk-exceptionalism-och-historiens-barlast\/","title":{"rendered":"Kritiken av \u201dfinl\u00e4ndsk exceptionalism\u201d och historiens barlast?"},"content":{"rendered":"

Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allm\u00e4n historia
\n<\/span><\/h3>\n

We must [\u2026] be especially careful not to project contemporary dynamics backward into circumstances with which they cannot possibly be congruent, nor should we imagine the world always to have been as starkly black and white as it sometimes looks these days. – Paul Gilroy After Empire: Melancholia or convivial culture, s. 33.<\/p><\/blockquote>\n

Finlands st\u00e4llning som en nordisk v\u00e4lf\u00e4rdsstat \u00e4r i m\u00e5nga avseenden ett minne blott. Samtidigt som den nedbantade v\u00e4lf\u00e4rdsstatens knakande fogar numera sm\u00f6rjs\u00a0 av privat v\u00e4lg\u00f6renhet<\/a> naggas \u00e4ven den omhuldade nationella finl\u00e4ndska jagbilden i kanterna mer \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Med denna jagbild avser jag den politiskt anv\u00e4ndbara myten om nationalstaten Finland som har lyckats n\u00e5 toppen av v\u00e4rlden s\u00e5 att s\u00e4ga. Korollariet till denna myt har varit narrativet om en slags nationell oskyldighet som g\u00e5r ut p\u00e5 att framg\u00e5ngssagan Finland inte skapa(t)s p\u00e5 bekostnad av andra folkgrupper, nationaliteter eller l\u00e4nder. Den centraliserande nationalstatens h\u00e5rdh\u00e4nta behandling av olika nationella minoriteter har l\u00e4nge uppm\u00e4rksammats av forskningen<\/a> samtidigt som v\u00e5rt lands f\u00f6rmenta renh\u00e5riga oskyldighet i f\u00f6rh\u00e5llande till resten av v\u00e4rlden har varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ber\u00e4ttigad kritik senast fr.o.m. 1990-talet<\/a>. En fr\u00e5ga f\u00f6r sig \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s hurdan inverkan all denna kritik har haft p\u00e5 finska medborgare i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

Som historikern Oscar Winberg har konstaterat<\/a> \u00e4r det inget nytt att olika samh\u00e4llsdebatter lyfter fram historia som en central komponent i motiveringar och beslutsfattande. Ett nytt s\u00e4tt att anv\u00e4nda historia i Finland \u00e4r d\u00e4remot den synliga och icke urs\u00e4ktande samh\u00e4lls- och kulturkritik och kraven p\u00e5 r\u00e4ttvis behandling som olika hittills marginaliserade och osynliggjorda m\u00e4nniskogrupper och nationella minoriteter som till exempel samer, romer, rasifierade m\u00e4nniskor och migranter har gett uttryck f\u00f6r. Till dessa h\u00f6r t.ex. samernas kamp f\u00f6r sin nationella existens<\/a>, rasifierade m\u00e4nniskors egna analyser om vardagliga och strukturella former av rasism i Finland samt ber\u00e4ttelser om anti-rasistiska kamper i Finland och kampanjen f\u00f6r ibruktagandet av antirasistiska principer och policybeslut vid finl\u00e4ndska universitet<\/a>. Kritiken och blottl\u00e4ggandet av rasistiska strukturer och -drag i v\u00e5rt samh\u00e4lle och kultur \u00e4r mer \u00e4n befogat och v\u00e4lkommet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den antirasistiska akademikern och aktivisten Paul Gilroy uppmanar till historisk sk\u00e4rpa. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Ett gemensamt drag f\u00f6r dessa kamp(anj)er tycks vara en sorts parallellanv\u00e4ndning av termerna kolonialism<\/em> och rasism<\/em>: \u00e5 ena sidan f\u00f6r att analytiskt beskriva olika former av f\u00f6rtryck i v\u00e5rt samtida samh\u00e4lle, \u00e5 andra sidan f\u00f6r att applicera dem som ett genomg\u00e5ende tema i Finlands historia. Denna parallellanv\u00e4ndning f\u00f6rekommer bl.a. s\u00e5v\u00e4l i kollegialt granskade verk p\u00e5 finska<\/a>\u00a0 och engelska<\/a>\u00a0 som i mer \u2019popul\u00e4r<\/a>\u2019 form<\/a>. Trots att olika aspekter av kolonialism och rasism definitivt ing\u00e5r som element i Finlands historia f\u00f6rh\u00e5ller jag mig tveksamt till id\u00e9n om kolonialism och rasism som f\u00f6rklaringar p\u00e5 Finlands historia. Min tveksamhet \u00e4r f\u00f6rankrad i tv\u00e5 sammanl\u00e4nkade faktorer som \u00e4r kopplade till fr\u00e5gan om villkoren f\u00f6r historisk f\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

Jag anser att de i och f\u00f6r sig lovv\u00e4rda ansatserna som med hj\u00e4lp av historia f\u00f6rs\u00f6ker blottl\u00e4gga och motarbeta rasism, f\u00f6rtryck och diskriminering i dagens Finland helt enkelt tycks vara byggda p\u00e5 en oh\u00e5llbar grund som indirekt kan f\u00f6rsvaga det ber\u00e4ttigade i deras samh\u00e4lls- och kulturkritik. Med denna \u2019grund\u2019 avser jag de former av resonemang som, grovt f\u00f6renklat, tycks dela en gammalmodig syn p\u00e5 historia: historia och historieskrivning har i f\u00f6rsta hand ett instrumentellt v\u00e4rde vilket betyder att de skall anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rklara v\u00e5r tids status quo d.v.s. \u201dhur har vi kommit hit\u201d. Med andra ord antas det att de facto<\/em> m\u00e5ste finnas en kontinuitet mellan det f\u00f6rflutna och nutiden.<\/p>\n

En konsekvens av detta \u00e4r en version av den tendens bland historiker som den svenske historikern G\u00f6ran B. Nilsson i allm\u00e4nhet kallade f\u00f6r historia bakl\u00e4nges.<\/em> I detta fall utg\u00f6r nutidens f\u00f6rtryck och diskriminering utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r en approach som ser p\u00e5 historien som n\u00e5gonting som man kan kartl\u00e4gga genom att man helt enkelt spolar tillbaka p\u00e5 den. Denna line\u00e4ra approach kan l\u00e4tt resultera i enkla sanningar om eller presentation av den utveckling som har producerat den v\u00e4rld vi lever i och de problem vi tampas med. Som om de mycket konkreta or\u00e4ttvisorna som oproportionerligt drabbar vissa utsatta m\u00e4nniskogrupper och samh\u00e4llen i nuet helt enkelt m\u00e5ste<\/em> ha s\u00e5v\u00e4l mycket starka som l\u00e5ngt tillbaka i tiden g\u00e5ende r\u00f6tter. Historia \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inte likt vattnet i en av ingenj\u00f6rer byggd kanal som lugnt och ofr\u00e5nkomligt rinner mot havet. Historien \u00e4r mer som vattnet i ett of\u00f6ruts\u00e4gbart deltalandskap: det kommer inte ens n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att n\u00e5gonsin rinna ut i havet.<\/p>\n

Ytterligare pr\u00e4glas den ovan beskrivna synen p\u00e5 det f\u00f6rflutna \u00e4ven av en sorts oavsiktlig determinism. Ty om det antas att nyckeln till nutidens status quo g\u00e5r att betrakta som en direkt f\u00f6ljd av historiens g\u00e5ng s\u00e5 l\u00e4mnar det mycket lite plats f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring: de former av asymmetriska maktrelationer som leder till f\u00f6rtryck och exploatering i v\u00e5rt samh\u00e4lle och resten av v\u00e4rlden kan oavsiktligt framst\u00e5 som l\u00e5ngvarigare, starkare och of\u00f6r\u00e4nderligare \u00e4n vad de i praktiken \u00e4r. F\u00f6r en enkel sanning \u00e4r att i det f\u00f6rflutna var framtiden alltid \u00f6ppen och n\u00e5gonting som ingen makt kunde planera eller diktera.<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6r den franske filosofen Michel Foucault var historia ett vapen i kampen om nuet. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n

Framtiden formades i sk\u00e4rningspunkten mellan olika str\u00e4vanden, intressen, \u00f6nskem\u00e5l, dr\u00f6mmar, krafter, r\u00f6relser, grupper samt till sist, men inte minst, slumpen. Michel Foucault har p\u00e5pekat<\/a> att v\u00e5r samtid \u00e4r det icke-n\u00f6dv\u00e4ndiga resultatet av maktkamper i det f\u00f6rflutna och n\u00e5gonting som ingen kunde ha f\u00f6rutsp\u00e5tt eller planerat f\u00f6r i detalj. Vidare h\u00e4vdade Foucault ocks\u00e5 att just vetskapen om att det inte finns n\u00e5gon deterministisk koppling mellan det f\u00f6rflutna och nutiden kan ge styrka \u00e5t olika samh\u00e4lleliga r\u00f6relser och kamper i nuet som str\u00e4var efter f\u00f6r\u00e4ndring till det b\u00e4ttre. Detta \u00e4r en l\u00e4rdom som torde vara av intresse f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l historiker som f\u00f6r alla krafter i samh\u00e4llet som arbetar b\u00e5de f\u00f6r sin egen och andras emancipation. Framtiden var och \u00e4r alltid \u00f6ppen.<\/p>\n

Johan Ehrstedt \u00e4r doktorand i allm\u00e4n historia. Hans forskning handlar om hungersn\u00f6d i Sydasiens moderna historia och villkoren f\u00f6r den historievetenskaliga unders\u00f6kningen av hungersn\u00f6d.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Johan Ehrstedt, doktorand, Allm\u00e4n historia We must [\u2026] be especially careful not to project contemporary dynamics backward into circumstances with which they cannot possibly be congruent, nor should we imagine the world always to have been as starkly black and white as it sometimes looks these days. – Paul Gilroy After Empire: Melancholia or […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1698,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[431,141,345],"tags":[],"class_list":["post-1696","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-allman-historia","category-finland","category-historiepolitik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1696","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1696"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1700,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1696\/revisions\/1700"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1696"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1696"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}