{"id":1706,"date":"2022-01-12T11:23:04","date_gmt":"2022-01-12T09:23:04","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1706"},"modified":"2022-01-12T11:23:04","modified_gmt":"2022-01-12T09:23:04","slug":"insekter-humanister-och-taxonomisk-chauvinism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/01\/12\/insekter-humanister-och-taxonomisk-chauvinism\/","title":{"rendered":"Insekter, humanister och taxonomisk chauvinism"},"content":{"rendered":"

Av: Laura Hollsten, FD, Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Milj\u00f6humanistiska och posthumanistiska perspektiv har ifr\u00e5gasatt m\u00e4nniskans position som hegemonisk art i skapelsen. M\u00e4nniskor \u00e4r djur bland andra djur i samspel med och beroende av biologiska organismer. Insekter \u00e4r n\u00e4rvarande i m\u00e4nniskors liv p\u00e5 olika s\u00e4tt, b\u00e5de som smittspridande skadedjur, estetiskt tilltalande varelser och som neutrala men n\u00e4stan st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande inslag i vardagen. Det finns studier som pekar p\u00e5 att m\u00e4nniskor tenderar att ogilla ryggradsl\u00f6sa djur och s\u00e4rskilt insekter. En orsak som utpekats \u00e4r att m\u00e4nniskor har en ben\u00e4genhet att uppskatta djur som p\u00e5minner om m\u00e4nniskor och som \u00e4r intelligenta (p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e4nniskor uppskattar) eller nyttiga f\u00f6r m\u00e4nniskan.[1]<\/a> En yttring av denna \u201dtaxonomiska chauvinism\u201d \u00e4r att humanistiska djurforskare visat mindre intresse f\u00f6r insekter \u00e4n f\u00f6r d\u00e4ggdjur. S\u00e4rskild uppm\u00e4rksamhet har \u00e4gnats \u00e5t v\u00e5ra f\u00f6ljeslagande arter, s\u00e4llskapsdjuren och husdjuren, liksom \u00e5t symbolb\u00e4rande, ikoniska och karismatiska djur som upplevts som viktiga i v\u00e5r kultur.<\/p>\n

<\/p>\n

Insekter \u00e4r s\u00e4llan popul\u00e4ra, bortsett fr\u00e5n vackra fj\u00e4rilar och pollinerande bin som i m\u00e5nga kulturer kopplats ihop med egenskaper som fruktsamhet eller flit. Myggor och flugor, f\u00f6r att inte tala om loppor, kvalster och l\u00f6ss, v\u00e4cker d\u00e4remot avsky. \u00c4nd\u00e5 utg\u00f6r insekterna den artrikaste gruppen bland landdjuren. Cirka 900\u00a0000 av v\u00e4rldens 1\u00a0335\u00a0000 k\u00e4nda djurarter \u00e4r insekter. \u00c4ven om f\u00f6rh\u00e5llandet mellan m\u00e4nniskor och insekter s\u00e4llan betonas inom historieforskningen har insekters betydelse i m\u00e4nniskors sociala och kulturella liv varit betydande. Insekterna finns bland oss hela tiden, inte bara som farliga och irriterande element i naturen utan ocks\u00e5 som livsviktiga medarbetare i v\u00e5ra gemensamma ekosystem. M\u00e4nniskan skulle inte ha \u00f6verlevt utan insekters insats i sysslor som renh\u00e5llning, jordf\u00f6rb\u00e4ttring och pollinering mer \u00e4n i ett par veckor.[2]<\/a> Man kan rent av h\u00e4vda att insekterna \u00e4r den dominerande arten p\u00e5 jorden, den tysta majoriteten vi l\u00e4tt gl\u00f6mmer bort.[3]<\/a> Ut\u00f6ver de livsviktiga ekosystemtj\u00e4nsterna har insekter utgjort f\u00f6da, r\u00e5vara och medicin f\u00f6r m\u00e4nniskor och andra djur, och de har ocks\u00e5 spelat viktiga roller inom kulturen som symboliska b\u00e4rare av olika egenskaper.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Robert Hooke: Micrographia: or some physiological desciptions of minute bodies made by magnifying glasses, Wellcome Collection, London.<\/p><\/div>\n

Insekter kommer oss m\u00e4nniskor n\u00e4rmare \u00e4n m\u00e5nga andra djur. Den o\u00f6nskade n\u00e4rheten till exempelvis l\u00f6ss har hanterats p\u00e5 olika s\u00e4tt. Luskammar, lusborstar och r\u00f6k \u00e4r n\u00e5gra av de \u00e4ldsta metoder som har anv\u00e4nts f\u00f6r att bek\u00e4mpa l\u00f6ss och annan ohyra. Apotekaren J.J. Salberg rekommenderar 1745 i Vetenskapsakademiens handlingar en v\u00e4gglusbr\u00e4da, en br\u00e4da med sm\u00e5 borrade h\u00e5l, som placerades mellan v\u00e4ggen och s\u00e4ngen. Efter sin nattliga m\u00e5ltid kr\u00f6p l\u00f6ssen in i h\u00e5len och v\u00e4gglusbr\u00e4dan kunde p\u00e5 morgonen t\u00f6mmas \u00f6ver elden eller ocks\u00e5 kunde man l\u00e5ta h\u00f6nsen \u00e4ta upp de inf\u00e5ngade l\u00f6ssen.[4]<\/a> I 1700-talets England v\u00e4xte en ny professionell k\u00e5r fram, bek\u00e4mpare av ohyra och skadeinsekter, som annonserade om sina tj\u00e4nster i tidningar. Till exempel John Williams g\u00f6r \u00e5r 1734 i Daily Journal<\/em> reklam f\u00f6r sin m\u00e5ng\u00e5riga erfarenhet av utpl\u00e5nandet av \u201dthose nauseous Vermin called Bugs\u201d. Han lovar att utf\u00f6ra uppgiften till ett resonabelt pris och h\u00e4nvisar till h\u00f6gv\u00e4lborna tidigare kunder som varit n\u00f6jda med hans arbete.[5]<\/a> Enligt historikern Lisa Sarasohn erbjuder studiet av syner p\u00e5 l\u00f6ss och ohyra m\u00f6jligheter f\u00f6r historiker att blottl\u00e4gga f\u00f6rest\u00e4llningar, mentaliteter och f\u00f6rdomar i ett samh\u00e4lle under en viss tidsperiod. Hon h\u00e4vdar att de allt starkare reaktionerna som b\u00e4ddl\u00f6ssen v\u00e4ckte p\u00e5 1700-talet pekar p\u00e5 en gryende modernisering och nya s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till kroppen, naturen och vetenskapen.<\/p>\n

Vid n\u00e4rmare granskning visar det sig att insekterna finns \u00f6verallt i tidigmoderna k\u00e4llor: tidningar, vetenskapliga avhandlingar, reseber\u00e4ttelser, brev och dagb\u00f6cker. I \u00c5bo tidningar<\/em> kring sekelskiftet 1800 f\u00f6rekommer insekter b\u00e5de som sjukdomsspridare och som medicin. I naturalhistoriska arbeten diskuteras ut\u00f6ver struktur och taxonomi ocks\u00e5 skada och nytta, medan reseber\u00e4ttelser skildrar tidigare ok\u00e4nda insekter p\u00e5 fr\u00e4mmande platser. Nu g\u00e4ller det att ge insekterna i historiska k\u00e4llor den uppm\u00e4rksamhet de f\u00f6rtj\u00e4nar.<\/p>\n

\n

[1]<\/a> Barbara Woods, \u201cBeauty and the beast: Preferences for animals in Australia\u201d, Journal of Tourism Studies<\/em>, 11.2 (2000), s. 25-35.<\/p>\n

[2]<\/a> Anne Sverdrup-Thygeson Insekternas planet<\/em> (Stockholm 2019).<\/p>\n

[3]<\/a> Lisa Jean Moore & Rhoda M. Wilkie, \u201cThe Silent majority\u201d, Society and Animals<\/em>, special issue 27.7 (2019).<\/p>\n

[4]<\/a> Eva Rosander, Loppor och l\u00f6ss, r\u00e5ttor och m\u00f6ss, Fataburen, Nordiska museets och Skansens \u00e5rsbok 1970, s. 107.<\/p>\n

[5]<\/a> Lisa Sarasohn, \u201cThat Nauseous Venomous Insect:\u2019 Bedbugs in Early Modern England\u201d,\u00a0Eighteenth-Century Studies<\/em>\u00a046.4 (2013), s. 513\u201330.<\/p>\n

Laura Hollsten \u00e4r docent i milj\u00f6historia och universitetsl\u00e4rare i allm\u00e4n historia. P\u00e5g\u00e5ende forskning: Projektet Humans and Ticks in the Anthropocene<\/em><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Laura Hollsten, FD, Allm\u00e4n historia Milj\u00f6humanistiska och posthumanistiska perspektiv har ifr\u00e5gasatt m\u00e4nniskans position som hegemonisk art i skapelsen. M\u00e4nniskor \u00e4r djur bland andra djur i samspel med och beroende av biologiska organismer. Insekter \u00e4r n\u00e4rvarande i m\u00e4nniskors liv p\u00e5 olika s\u00e4tt, b\u00e5de som smittspridande skadedjur, estetiskt tilltalande varelser och som neutrala men n\u00e4stan st\u00e4ndigt […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1707,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[598,597],"class_list":["post-1706","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-145","tag-insekter","tag-vetenskapshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1706"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1708,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1706\/revisions\/1708"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1707"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1706"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1706"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}