I april kidnappades mer \u00e4n 200 flickor i en attack mot en skola i Chibok i norra Nigeria. Ett par dagar senare erk\u00e4nde Abubakar Shekau, ledaren f\u00f6r extremistgruppen Boko haram, att r\u00f6relsen stod bakom anfallet och att flickorna skulle s\u00e4ljas som slavar. Gruppen hade hittills sporadiskt n\u00e5tt \u00f6ver V\u00e4stv\u00e4rldens nyhetstr\u00f6sklar d\u00e5 det f\u00f6r\u00f6vat en rad v\u00e5ldsamma attacker mot statliga och federala inr\u00e4ttningar i Nigeria. Men till skillnad fr\u00e5n tidigare h\u00e4ndelser har Boko haram sedan dess diskuterats i b\u00e5de tidningarnas ledarsidor och TV-s\u00e4ndningarnas analyser om extrema muslimska gruppers framfart i Nigeria och den nigerianska statens of\u00f6rm\u00e5ga att hantera situationen. Ett tredje tema som redakt\u00f6rer och analytiker har b\u00f6rjat lyfta fram \u00e4r slaveriets och slavhandelns fortsatta existens i det tjugof\u00f6rsta \u00e5rhundradet.<\/p>\n
\n
Extrema muslimska r\u00f6relser och deras utbredning i Nigeria har f\u00f6ga kopplingar till al-Qaida eller 9\/11 utan \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst ett symptom av en misslyckad postkolonial samh\u00e4llsutveckling som har k\u00e4nnetecknat landet sedan dess sj\u00e4lvst\u00e4ndighet \u00e5r 1960. Nigeria \u00e4r liksom de flesta andra afrikanska staterna en kolonial produkt. Landet var och \u00e4r en artificiell enhet som uppr\u00e4ttades av britterna 1914 d\u00e5 protektoratet Norra Nigeria, protektoratet S\u00f6dra Nigeria samt kronkolonin Lagos slogs ihop till en administrativ enhet. Den norra delen bestod huvudsakligen av tv\u00e5 muslimska statsbildningar, Sokotokalifatet och riket Borno, medan den sydv\u00e4stra delen bestod av yorubastaterna. I syd\u00f6st fanns en rad grupperingar s\u00e5som igbo, som definierades av britterna att vara s.k. statsl\u00f6sa folk. F\u00f6r de f\u00f6rsta kolonialadministrat\u00f6rerna framstod de norra delarna som \u201dsemifeodala\u201d muslimska emirat d\u00e4r id\u00e9n om Indirect rule<\/i> kunde utvecklas med avsikten att \u201dkonservera\u201d samh\u00e4llsutvecklingen. Framf\u00f6r allt skulle ingen jordreform genomf\u00f6ras utan slavarnas befrielse skulle resultera i uppkomsten av en klass av jordbruksarrendatorer som skulle bruka de forna slavjordbruken. Elitens maktst\u00e4llning skulle inte ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Kristen missionsverksamhet var per dekret f\u00f6rbjuden medan muslimska domstolar och en modifierad version av sharian <\/i>skulle g\u00e4lla (f\u00f6rutom d\u00f6dsstraffet f\u00f6r s.k. hadd\/hudud<\/i>brott).<\/p>\n
\n
Den koloniala praxis i Nigeria ifr\u00e5gasattes tidigt av afrikanska och afroeuropeiska intellektuella i de s\u00f6dra delarna av kolonin, framf\u00f6r allt Lagos. Denna hade i regel f\u00e5tt en v\u00e4sterl\u00e4ndsk skolning och ofta studerat vid n\u00e5got universitet i Storbritannien eller USA. I deras mentala bild framstod de norra delarna av landet som en arkaisk om inte \u00e4rkekonservativ kvarleva fr\u00e5n en svunnen f\u00f6rkolonial tid. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande kom denna grupp att underst\u00f6da nationalismen och antikolonialismen, medan emirerna i norr framstod som kolonialsystemets f\u00f6rsvarare. Situationen tillspetsades ytterligare genom att befolkningen i de s\u00f6dra delarna av landet kom att anta kristendomen (i sydv\u00e4st huvudsakligen olika protestantiska inriktningar, i syd\u00f6st huvudsakligen katolicismen) och emigranter fr\u00e5n s\u00f6dra Nigeria till\u00e4ts etablera \u201dkristna\u201d enklaver utanf\u00f6r storst\u00e4derna i norr, s.k. Sabon Gari.<\/p>\n
\n
F\u00f6rh\u00e5llandet mellan norr och syd inflammerades ytterligare efter Andra v\u00e4rldskriget d\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsprocessen kom i g\u00e5ng i Nigeria. Emirerna och andra politisk-religi\u00f6sa ledare, s\u00e5som Abubakar Gumi som kom att bli Storkadi eller den h\u00f6gsta muslimska domaren under 1960-talet, s\u00f6kte att bilda en gemensam muslimsk front gentemot de politiska partierna i s\u00f6der i hopp om att kunna kontrollera det nigerianska statsskeppet och dess ekonomiska tillg\u00e5ngar. Under 1950-talet hade det n\u00e4mligen blivit klart f\u00f6r alla politiker att inte enbart religion utan \u00e4ven den ekonomiska rikedomen delade landet: i norr odlades jordn\u00f6tter och bomull som avsalugr\u00f6dor, i s\u00f6der fanns palmolja \u2013 och olja.<\/p>\n
\n
Nigeria kom att bli en politisk och ekonomisk koloss p\u00e5 lerf\u00f6tter. Landets n\u00e4rhistoria har k\u00e4nnetecknats av politiskt v\u00e5ld, milit\u00e4rkupper och social och ekonomisk oj\u00e4mlikhet. Landet skakades av ett inb\u00f6rdeskrig i slutet av 1960-talet (Biafrakriget). Landet har experimenterat med b\u00e5de brittiska och amerikanska representationsformer, och under milit\u00e4rdiktatorn Ibrahim Babangida inf\u00f6rdes ett tv\u00e5partisystem som gick i graven n\u00e4r Sani Abacha blev milit\u00e4rdiktator under 1990-talet. Hoppet om att framdriva en accelererad ekonomisk utveckling med hj\u00e4lp av oljeint\u00e4kterna kom p\u00e5 skam redan p\u00e5 1970-talet och landet kom \u00a0att framst\u00e5 som en dysfunktionell kleptokrati under 1900-talets sista decennier. \u00c5terg\u00e5ngen \u2013 eller snarare \u00f6verg\u00e5ngen \u2013 till demokratiska strukturer och upprepade antikorruptionskampanjer p\u00e5 2000-talet har tillsvidare inte f\u00f6rb\u00e4ttrat den enskilde medborgarens ekonomiska och sociala situation och en av v\u00e4rldens stora oljeexport\u00f6rer h\u00f6r forts\u00e4ttningsvis till Afrikas oj\u00e4mlikaste och per capita fattigaste l\u00e4nder.<\/p>\n
\n
Fattigdom och social oj\u00e4mlikhet har utpekats av ett flertal analytiker att vara Nigerias utmaning. B\u00e5da ses \u00e4ven som f\u00f6rklaring till de religi\u00f6sartikulerade reform- och protestr\u00f6relser som har uppst\u00e5tt med j\u00e4mna mellanrum i norra Nigeria sedan 1960-talet. Analysen har dock som oftast blivit enkelsp\u00e5rig och tolkats som en mots\u00e4ttning mellan muslimer och kristna. Dessa mots\u00e4ttningar, som i allt h\u00f6gra grad blivit en del av vardagen i den s.k. Middle Belt-regionen eller de s\u00f6dra delarna av det forna protektoratet Norra Nigeria som inte varit islamiserade och d\u00e4r kristendomen kom att f\u00e5 ett kraftigt fotf\u00e4ste under kolonialtiden, \u00e4r visserligen en realitet, men i sig \u00e4r religionen endast ett symptom p\u00e5 en djup samh\u00e4llskris. Som b\u00e5de historikerna Yusuf Bala Usman (d. 2005) och samh\u00e4llsforskaren Lamido Sanusi Lamido (f. 1961) har framh\u00e4vt s\u00e5 har en fattig muslimsk inv\u00e5nare i norr mera samh\u00f6righet med en fattig inv\u00e5nare i s\u00f6der \u00e4n med en rik muslim i norr. Dylika analyser har dock varit f\u00e5taliga och n\u00e4stan aldrig upptagits i den politiska vokabul\u00e4ren av politikerna eller statsm\u00e4nnen i landet.<\/p>\n
\n
I st\u00e4llet har radikala religi\u00f6sa aktivister getts tolkningsf\u00f6retr\u00e4de i kritiken mot de samtida or\u00e4ttvisorna. Om det fanns en radikal, om inte socialistisk r\u00f6st i Aminu Kano (1920-1983) och hans Northern Element\u2019s Progressive Union (NEPU) p\u00e5 1960-talet, s\u00e5 kom Muhammad Marwa, kallad Maitatsine (d\u00f6d 1980), att vara den f\u00f6rsta radikala muslimska l\u00e4rda vars budskap enbart byggde p\u00e5 en sn\u00e4v uttolkning av islam och som lika mycket riktade sig mot det muslimska etablissemanget som den (officiellt) sekul\u00e4ra nigerianska staten. Arm\u00e9n slog ned hans r\u00f6relse med v\u00e5ld. Den postmoderna islamiseringsv\u00e5gen som svepte \u00f6ver norra Nigeria efter Abachadiktaturen och inf\u00f6randet av sharia i tolv av delstaterna i b\u00f6rjan av 2000-talet uppfattades av (kristna) politiker i s\u00f6der som muslimska guvern\u00f6rers populistiska drag f\u00f6r att s\u00e4kra sin position. Muslimska radikala kritiker ans\u00e5g f\u00f6r sin del att islamiseringsprocessen inte var n\u00e5got annat \u00e4n ett spel inf\u00f6r kulisserna och kr\u00e4vde f\u00f6r sin del en genomg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndring av samh\u00e4llet. I deras tankev\u00e4rld handlade det om att \u201d\u00e5terv\u00e4nda\u201d till den r\u00e4tta stigen eller ett urislamiskt samh\u00e4lle som hade inr\u00e4ttades av Profeten Muhammad.<\/p>\n
\n
En av dessa kritiker var Muhammad Yusuf som bildade gruppen Jam\u0101<\/i>\u02bf<\/i>at ahl as-sunna li-d-da<\/i>\u02bf<\/i>wa wa-l-jih\u0101d<\/i> i Maiduguri 2002. Hausatalande inv\u00e5nare kom att beteckna gruppen som Boko haram eller ’De som mots\u00e4tter sig v\u00e4sterl\u00e4ndsk utbildning’. Liksom Muhammad Marwa inledde Muhammad Yusuf sin bana som kritiker av den r\u00e5dande ordningen i samh\u00e4llet och kritiserade h\u00f6gljutt de lokala myndigheterna f\u00f6r deras of\u00f6rm\u00e5gas att r\u00e4tta till situationen f\u00f6r de utslagna och f\u00f6rtryckta. Lika mycket kritiserade han dock \u00e4ven de lokala muslimska auktoriteterna f\u00f6r deras \u2019laxa\u2019 inst\u00e4llning till det som han uppfattade som \u2019ickemuslimska\u2019 seder och bruk. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan gruppen och myndigheterna f\u00f6rs\u00e4mrades snabbt och \u00e5r 2009 utpekade en unders\u00f6kningsrapport gruppen f\u00f6r att samla in vapen. I tron om att kunna avv\u00e4rja det kaos som uppstod i samband med Maitatsineupproret 1980, genomf\u00f6rde den nigerianska arm\u00e9n en f\u00f6regripande attack mot gruppen 2009. Muhammad Yusuf h\u00e4ktades och avr\u00e4ttades. Arm\u00e9ns storoffensiv misslyckades dock: i st\u00e4llet f\u00f6r att gruppen skulle ha f\u00f6rsvunnit radikaliserades den under dess nya ledare Abubakar Shekau.<\/p>\n
\n
Sedan 2009 r\u00e5der i princip krigstillst\u00e5nd i nord\u00f6stra Nigeria. V\u00e4gen till attacken mot flickgymnasiet i Chibok i april 2014 startade dock mycket tidigare. En l\u00e5ngsiktig l\u00f6sningen kommer varken att vara politisk eller religi\u00f6s utan kr\u00e4ver djupg\u00e5ende ekonomiska och sociala reformer som den postkoloniala nigerianska staten och det politiska etablissemanget tycks \u2013 \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u2013 vara f\u00f6ga intresserad av att implementera.<\/p>\n
\n
Holger Weiss<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I april kidnappades mer \u00e4n 200 flickor i en attack mot en skola i Chibok i norra Nigeria. Ett par dagar senare erk\u00e4nde Abubakar Shekau, ledaren f\u00f6r extremistgruppen Boko haram, att r\u00f6relsen stod bakom anfallet och att flickorna skulle s\u00e4ljas som slavar. Gruppen hade hittills sporadiskt n\u00e5tt \u00f6ver V\u00e4stv\u00e4rldens nyhetstr\u00f6sklar d\u00e5 det f\u00f6r\u00f6vat en rad […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-171","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/171","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/392"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=171"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/171\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":173,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/171\/revisions\/173"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=171"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=171"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=171"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}