{"id":1710,"date":"2022-01-25T13:04:22","date_gmt":"2022-01-25T11:04:22","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1710"},"modified":"2022-01-25T13:04:22","modified_gmt":"2022-01-25T11:04:22","slug":"svensk-jord-i-svenska-roda-hander","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/01\/25\/svensk-jord-i-svenska-roda-hander\/","title":{"rendered":"Svensk jord i svenska r\u00f6da h\u00e4nder"},"content":{"rendered":"

Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

\u201dKultur, spr\u00e5k och allt nationellt \u00e4r folkets egendom och ingen kan fr\u00e5nr\u00f6va folket detta. S\u00e5 l\u00e4nge socialismen icke f\u00f6rverkligats har borgarklassen monopol p\u00e5 alla dessa folkens rikedomar och d\u00e4rmed \u00e4r s\u00e5v\u00e4l minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv\u201d.<\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 avslutar den finlandssvenska snickaren Theodor Wennstr\u00f6m sin artikel i Folkbladet <\/em>5.1.1921. Under inb\u00f6rdeskriget tillskrevs Wennstr\u00f6m en ledande roll f\u00f6r de r\u00f6da i Nyland och lyckades fly till S:t Petersburg efter det finl\u00e4ndska inb\u00f6rdeskriget. V\u00e4l framme fortsatte han sin politiskt aktiva bana och var med om att grunda teserna f\u00f6r det Finl\u00e4ndska Kommunistiska Partiet. Efter 1918 skrev Wennstr\u00f6m flertalet artiklar som publicerades i Folkbladet<\/em> under signaturen \u201dTh. W-m.\u201d Hans relation till Folkbladet <\/em>och senare Nya Folkbladet <\/em>kan beskrivas som t\u00e4mligen varm, framf\u00f6r allt efter att redaktionen f\u00f6r Folkbladet <\/em>valde att l\u00f6sg\u00f6ra sig fr\u00e5n SDP 1920 och ansluta sig som det svenskspr\u00e5kiga spr\u00e5kr\u00f6ret f\u00f6r det d\u00e5 nybildade, v\u00e4nstersocialistiska partiet Finlands socialistiska arbetarparti \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n

<\/p>\n

I Wennstr\u00f6ms artikelserie \u201dSvensk jord i svenska h\u00e4nder\u201d i januari 1921 kritiserade han konceptet med den svenska jorden, en paroll som d\u00e5varande f\u00f6rsta ordf\u00f6rande f\u00f6r SFP, Axel Lille, ans\u00e5g vara kritiskt f\u00f6r den finlandssvenska minoritetens fortlevnad. Sin samtid och v\u00e4rldsbild trogen ans\u00e5g Wennstr\u00f6m att lantbruket och det agrara samh\u00e4llet b\u00f6r l\u00e4gga sin tillit till det urbana, klassmedvetna industriella proletariatet f\u00f6r att garantera landsbygdens fortlevnad. Med andra ord g\u00e5r det att urskilja \u00e5sikten om att den finl\u00e4ndske lantbrukaren, oavsett sin nationalitet eller etnicitet, var obildad och borde f\u00f6rst\u00e5 att l\u00e5ta sig skyddas fr\u00e5n en yttre fara, i detta fall kapitalismen ikl\u00e4dd nationalismen. Tanken om att den finl\u00e4ndske bonden b\u00f6r skyddas av n\u00e5gon annan \u00e4r i och f\u00f6r sig \u00e4r en intressant infallsvinkel men i detta blogginl\u00e4gg \u00f6nskar jag ist\u00e4llet snabbt lyfta upp kontrasten socialism och nationalism.<\/p>\n

F\u00f6r vissa kan tanken om en sammanfl\u00e4tning av nationalism och socialism k\u00e4nnas absurd. Dessa till synes ideologiska motpoler kan \u00e5terges med den slentrianm\u00e4ssiga f\u00f6rklaringen av nationalism som en klass\u00f6verskridande gemenskap baserad p\u00e5 bland annat etnicitet, religi\u00f6s \u00f6vertygelse och spr\u00e5k medan socialismen talar f\u00f6r en arbetarsolidaritet bortom nationsgr\u00e4nserna. Men de facto utgick mycket av den tidiga finlandssvenska v\u00e4nstersocialismen och kommunismen fr\u00e5n fastst\u00e4llda nationella gr\u00e4nser samt verkade enligt de etniska argument som de nationalistiska r\u00f6relserna gjorde. Exempelvis angriper Wennstr\u00f6ms artiklar inte det etniska argumentet f\u00f6r att bevara jorden svensk eller finsk. Ist\u00e4llet menar Wennstr\u00f6m att faran ligger i det exploaterande systemet som lurar de svenskspr\u00e5kiga jordbrukarna att binda sig till den jord de \u00e4ger genom svensk\u00e4gda bankl\u00e5n, alternativt tvingas s\u00e4lja sin jord f\u00f6r ett s\u00e4mre pris till en svensktalande \u00e4n en finsktalande k\u00f6pare.<\/p>\n

Beviset f\u00f6r den kapitalistiska f\u00f6rkl\u00e4dnaden av nationalismen menade Wennstr\u00f6m l\u00e5g i motviljan att s\u00e4kra den ekonomiska st\u00e4llningen f\u00f6r sm\u00e5brukarna samt f\u00f6rbjuda potentiella vr\u00e4kningar av dem. Detta kombinerat med en modernisering av jordbruket (tack vare en elektrifiering av industrin genom st\u00e4derna) kunde man f\u00f6rs\u00e4kra jordbrukets st\u00e4llning och dels s\u00e4kra viljan f\u00f6r de svenska jordbrukarna att beh\u00e5lla sin jord f\u00f6r sina efterkommande.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Folkbladet, 28.04.1922, nr 47, s. 4. K\u00e4la:
https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383903?page=4
Kansalliskirjaston digitaaliset aineistot<\/p><\/div>\n

Dessa \u00e5sikter talar f\u00f6r att Wennstr\u00f6m inte s\u00e5g ett hot fr\u00e5n en nationalistisk r\u00f6relse. Tv\u00e4rtom kunde ett av den nationalistiska r\u00f6relsens m\u00e5l garanteras genom socialismen, n\u00e4mligen att \u00e4gandet av mark kunde bevaras inom en accepterad grupp i nationen. Detta kan \u00e5terspeglas som en nationalistisk st\u00e5ndpunkt i minoriteten, eller med andra ord, minoritetsnationalistisk socialism baserat p\u00e5 Ahlskog, Wickstr\u00f6m och Kaihovirtas tolkning. Huruvida det \u00e4r befogat att l\u00e5ta Wennstr\u00f6m vara ett \u00e5siktsbildande exempel f\u00f6r r\u00f6relsen, eller tillskriva honom en ledande, intellektuell roll f\u00f6r den finlandssvenska ytterv\u00e4nstern kan diskuteras. Men onekligen l\u00e5ter Wennstr\u00f6m oss blicka in i det virrvarr av \u00e5sikter och f\u00f6rslag p\u00e5 hur den finl\u00e4ndska, finlandssvenska eller finska arbetarr\u00f6relsen kunde eller borde omorganisera sig under den turbulenta tiden efter inb\u00f6rdeskriget.<\/p>\n

Jag l\u00e5ter Wennstr\u00f6m avsluta detta inl\u00e4gg med f\u00f6ljande citat:<\/p>\n

\u201dS\u00e5 snart hindren f\u00f6r socialismens f\u00f6rverkligande \u00e4r undanr\u00f6jda \u00e4r folkens best\u00e4mmander\u00e4tt f\u00f6rverkligad och d\u00e4rmed finns mer ingen makt som kan hindra den mindre spr\u00e5kgruppen att leva sitt eget nationella<\/em> liv i alla avseenden\u201d.<\/p><\/blockquote>\n

\n

Litteratur<\/strong><\/p>\n

Blomqvist H\u00e5kan, Nation, Ras och Civilisation i svensk arbetarr\u00f6relse f\u00f6re nazismen<\/em>, (Stockholm 2006). Carlsson.<\/p>\n

Johansson Lena, Kjellman Ulrika, Skarin Frykman Birgitta, Arbetarr\u00f6relse och Arbetarkultur \u2013 Bild och Sj\u00e4lvbild, <\/em>(Stockholm 2007). Carlsson.<\/p>\n

Kaihovirta Matias, Oroliga inf\u00f6r framtiden \u2013 En studie av folkligt politiskt agerande bland brukarsarbetarna i Billn\u00e4s ca 1900\u20131920, <\/em>(Vanda 2015). Hansaprint.<\/p>\n

Dugliga arbetare och besv\u00e4rliga kr\u00e5ngelmakare \u2013 Brukssamh\u00e4llets och de r\u00f6da inv\u00e5narnas \u00e5terg\u00e5ng till vardagen efter inb\u00f6rdeskriget 1918. <\/em>Historiska och litteraturhistoriska studier 93, (2018). s. 109\u2013134.<\/p>\n

Kaihovirta Matias, Wickstr\u00f6m Mats, Ahlskog Jonas, Nationen i klasskampen \u2013 Minoritetsnationalism inom den socialistiska arbetarr\u00f6relsen,<\/em> Historisk tidsskrift 138:3. (2018).<\/p>\n

Minority nationalism and visions of socialist unity in the post-war Finnish labour movement, 1944\u20131949<\/em>, Labor History 61:2. (2020).<\/p>\n

Wickstr\u00f6m Mats, Holger Schildt och den svenska jordens moraliska pris v\u00e5ren 1921, <\/em>Finsk Tidskrift nr.6. s.7\u201330. (2020).<\/p>\n

\n

K\u00e4llor<\/strong><\/p>\n

Folkbladet, <\/em>3.1-14.1.1921<\/p>\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383745?page=1<\/em><\/a><\/p>\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383742?page=1<\/em><\/a><\/p>\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383736?page=1<\/em><\/a><\/p>\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383730?page=1<\/em><\/a><\/p>\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/1383725?page=1<\/em><\/a><\/p>\n

Carl-Erik Strandberg \u00e4r doktorand i Nordisk historia p\u00e5 \u00c5bo Akademi. Hans forskning handlar om identitetsskapande och v\u00e4nsterextremism i den finlandssvenska minoriteten 1920\u20131930.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Carl-Erik Strandberg, doktorand i Nordisk historia \u201dKultur, spr\u00e5k och allt nationellt \u00e4r folkets egendom och ingen kan fr\u00e5nr\u00f6va folket detta. S\u00e5 l\u00e4nge socialismen icke f\u00f6rverkligats har borgarklassen monopol p\u00e5 alla dessa folkens rikedomar och d\u00e4rmed \u00e4r s\u00e5v\u00e4l minoriteten som majoriteten inom en nation hindrad att leva sitt eget nationella liv\u201d. S\u00e5 avslutar den finlandssvenska […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1715,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147,141,143,1],"tags":[600,601,602,89,599],"class_list":["post-1710","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1900-tal","category-finland","category-nordisk-historia","category-okategoriserade","tag-finlandssvensk","tag-identitet","tag-jordfragan","tag-kommunism","tag-socialism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1710","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1710"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1710\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1714,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1710\/revisions\/1714"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1710"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1710"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1710"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}