{"id":1721,"date":"2022-02-22T15:44:56","date_gmt":"2022-02-22T13:44:56","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1721"},"modified":"2022-02-22T15:44:56","modified_gmt":"2022-02-22T13:44:56","slug":"ett-migrations-och-arbetarhistoriskt-perspektiv-pa-ockerharvan-i-narpes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/02\/22\/ett-migrations-och-arbetarhistoriskt-perspektiv-pa-ockerharvan-i-narpes\/","title":{"rendered":"Ett migrations- och arbetarhistoriskt perspektiv p\u00e5 ockerh\u00e4rvan i N\u00e4rpes"},"content":{"rendered":"

Av: docent Matias Kaihovirta<\/span><\/h3>\n

Under de senaste veckorna har man kunnat ta del av en ockerh\u00e4rva i N\u00e4rpes i anslutning till ortens v\u00e4xthusn\u00e4ring. Ortens v\u00e4xthusf\u00f6retagare har genom ett utl\u00e4ndskt f\u00f6retagarpar anlitat vietnamesiska arbetare som blivit offer f\u00f6r m\u00e4nniskohandel. Nyheterna kastar en skugga \u00f6ver N\u00e4rpes som tidigare framh\u00e4vts som en positiv f\u00f6rebild f\u00f6r dynamisk ekonomisk tillv\u00e4xt i kombination med p\u00e5st\u00e5tt lyckad integrering av utl\u00e4ndska arbetsmigranter. Ist\u00e4llet talas det om skuggsamh\u00e4llen bland migranterna, med grova former av exploatering och kr\u00e4nkning av invandrarnas m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

<\/p>\n

Ockerh\u00e4rvan i N\u00e4rpes \u00e4r naturligtvis inte en unik h\u00e4ndelse utan utg\u00f6r endast ett m\u00e5nga sorgliga exempel p\u00e5 den m\u00f6rkare sidan av v\u00e5r tids globaliserade ekonomi och \u00f6kade arbetsmigration. Den globala ekonomin \u00e4r l\u00e5ngt beroende av l\u00e5gl\u00f6nearbeten och dessv\u00e4rre ocks\u00e5 av slavarbetskraft. F\u00f6ruts\u00e4ttningen att f\u00e5 \u00e4ta f\u00f6rm\u00e5nliga inhemskt odlade tomater och gurkor eller relativt billiga plockade skogsb\u00e4r och jordgubbar \u00e4r tillg\u00e5ng till l\u00e5gavl\u00f6nad arbetskraft, som inte s\u00e4llan utg\u00f6rs av arbetsmigranter.\u00a0 Under senare tid har b\u00e5de EU och ILO uppm\u00e4rksammat att arbetsgivare ofta utnyttjar migrantarbetarnas svaga st\u00e4llning och utsatta l\u00e4ge. Migranter \u00e4r ocks\u00e5 utsatta f\u00f6r slavlika arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden och f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rs\u00f6ker ILO f\u00e5 igenom ett totalf\u00f6rbud av slavarbete. L\u00e4nder som USA, Ukraina, Australien, Indien och Kina har emellertid l\u00e5tit bli att skriva under avtalet 50 for Freedom \u2013 Make a Stand to End Modern Slavery<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Avskedsfest f\u00f6r amerikafarande, 1913. K\u00e4lla: SLS 258 Fotografier fr\u00e5n s\u00f6dra \u00d6sterbotten (finna.fi)<\/p><\/div>\n

Men exploatering av utsatta migranter \u00e4r ingenting nytt. En avg\u00f6rande faktor i den globala ekonomiska tillv\u00e4xten under den industriella revolutionen har varit tillg\u00e5ng till r\u00f6rlig arbetskraft. Arbetsmigrationen blev m\u00f6jlig tack vare liberalare lagstiftning. Talet om r\u00f6relsefrihet i samband med arbetsmigration kan \u00e4nd\u00e5 problematiseras. Ofta \u2013 men inte alltid \u2013 kan migrationen bero p\u00e5 tvingande sociala, ekonomiska och politiska orsaker, vilket i sin tur st\u00e4ller talet om r\u00f6relsefrihet p\u00e5 \u00e4nda.<\/p>\n

Emigrationen till Nordamerika har varit mycket uppm\u00e4rksammad i tidigare nordisk historieforskning. M\u00e5nga orter i bland annat det svenskspr\u00e5kiga Finland upplevde stora migrationsv\u00e5gor under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. N\u00e4rpes var en av de orterna med en stor emigrationsv\u00e5g till Nordamerika och senare till Sverige.<\/p>\n

M\u00f6jligtvis \u00e4r det de tidigare generationernas erfarenheter av migration som p\u00e5verkat dagens positiva inst\u00e4llning i N\u00e4rpes till migration, migranter och flyktingar. I den nyligen utkomna antologin \u201dKlasskamp p\u00e5 svenska: akt\u00f6rer, id\u00e9er och erfarenheter i 1900-talets finlandssvenska arbetarr\u00f6relse\u201d Klasskamp p\u00e5 svenska (helsinki.fi)<\/a>, skriver historikern Aleksi Huhta om bondesocialisten Karl J. Wenman fr\u00e5n N\u00e4rpes, om dennes emigranterfarenheter i f\u00f6rh\u00e5llande till en socialistisk agrarpolitik. Huhta belyser ett \u00e4mne som \u00e4r r\u00e4tt outforskat i tidigare finlandssvensk migrationshistoria: hur finlandssvenska amerikafarares radikalisering h\u00e4ngde ihop med deras emigranterfarenheter.<\/p>\n

\"\"<\/a>Som syd\u00f6sterbottnisk riks- och lokalpolitiker skulle Wenman fr\u00e5n 1930- till 1960-talet betona r\u00e4tten till fri r\u00f6rlighet men ocks\u00e5 r\u00e4tten att kunna stanna kvar p\u00e5 hemorten. Under andra v\u00e4rldskriget bistod Wenman centraleuropeiska judiska flyktingar som han bland annat hj\u00e4lpte att fly undan till Sverige f\u00f6r att undslippa en sannolik utvisning till Nazityskland. Han skulle ocks\u00e5 agera f\u00f6r att skapa nya arbetsm\u00f6jligheter f\u00f6r ortsbor, s\u00e5 att de inte skulle se sig tvingade att s\u00f6ka utkomst utanf\u00f6r hemorten. M\u00e4nniskor hade enligt Wenman \u201dmoralisk r\u00e4tt till livsuppeh\u00e4lle i eget land.\u201d En sv\u00e5rare fr\u00e5ga f\u00f6r den svenskspr\u00e5kiga storbonden Wenman var den finskspr\u00e5kiga karelska evakuerade befolkningens snabbkolonisation, n\u00e5got som upplevdes av m\u00e5nga nationalistiskt anstrukna finlandssvenskar som ett hot efter vinter- och forts\u00e4ttningskriget.<\/p>\n

Karl J. Wenmans personliga erfarenheter av tv\u00e5ngsemigration av politiska orsaker och hans upplevelser av f\u00f6rtryck och exploatering av migrantarbetare i nordamerikanska gruvsamh\u00e4llen, ledde till en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r migrantens utsatta l\u00e4ge. Wenman skulle utifr\u00e5n sina emigranterfarenheter l\u00e4gga grundstenarna f\u00f6r det nutida syd\u00f6sterbottniska v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet d\u00e5 han framlade visioner om industrialisering som den svenskspr\u00e5kiga landsbygdens r\u00e4ddning. Huhta avslutar sin artikel om bondesocialisten Wenman p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: \u201dHans erfarenhet som emigrant skapade ocks\u00e5 en uppskattning f\u00f6r social trygghet. \u00c4ven om han kunde v\u00e4rdera m\u00e4nniskans r\u00e4tt att r\u00f6ra p\u00e5 sig, ans\u00e5g han att denna r\u00e4tt hade v\u00e4rde enbart om man ocks\u00e5 hade frihet att stanna i sina hemtrakter.\u201d<\/p>\n

\n

Litteratur:<\/p>\n

Aleksi H. I. Huhta (2022): Bondesocialisten Karl J. Wenmans politiska liv under \u00d6sterbottens emigrationstid. I Matias Kaihovirta & Christoffer Holm (red.), Klasskamp p\u00e5 svenska. Akt\u00f6rer, id\u00e9er och erfarenheter i 1900-talets finlandssvenska arbetarr\u00f6relse. <\/em>Helsingfors: S\u00e4llskapet f\u00f6r arbetarr\u00f6relsens historia och arbetarkultur i Finland, s. 25-80.<\/p>\n

Docent Matias Kaihovirta. Projektforskare i SLS-projektet \u201dDen finlandssvenska antifascismen\u201d.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: docent Matias Kaihovirta Under de senaste veckorna har man kunnat ta del av en ockerh\u00e4rva i N\u00e4rpes i anslutning till ortens v\u00e4xthusn\u00e4ring. Ortens v\u00e4xthusf\u00f6retagare har genom ett utl\u00e4ndskt f\u00f6retagarpar anlitat vietnamesiska arbetare som blivit offer f\u00f6r m\u00e4nniskohandel. Nyheterna kastar en skugga \u00f6ver N\u00e4rpes som tidigare framh\u00e4vts som en positiv f\u00f6rebild f\u00f6r dynamisk ekonomisk tillv\u00e4xt […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1722,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[146,147],"tags":[606,605,607,599],"class_list":["post-1721","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-146","category-1900-tal","tag-arbetsmigranter","tag-migration","tag-narpes","tag-socialism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1721"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1726,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1721\/revisions\/1726"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1722"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}