{"id":1729,"date":"2022-03-08T13:42:11","date_gmt":"2022-03-08T11:42:11","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1729"},"modified":"2022-03-08T13:42:11","modified_gmt":"2022-03-08T11:42:11","slug":"historiska-paralleller-som-bekvam-tv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/03\/08\/historiska-paralleller-som-bekvam-tv\/","title":{"rendered":"Historiska paralleller som bekv\u00e4m-tv"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"color: #800000\">Av: FD Oscar Winberg, Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n<p>V\u00e5ren 2020, n\u00e4r det k\u00e4ndes som om hela v\u00e4rlden kastades upp och ner, var det m\u00e5nga som \u00e4ndrade p\u00e5 sitt tv-tittande. Ut\u00f6ver myndigheternas televiserade covid-informationstillf\u00e4llen v\u00e4nde m\u00e5nga blickarna mot ett ny(gammalt) tv-inneh\u00e5ll. Vid sidan om s\u00e5 kallad \u201cprestige\u201d tv, s\u00e5som <em>Succession<\/em>, <em>Killing Eve <\/em>eller <em>The Handmaid\u2019s Tale<\/em>, \u00e5terv\u00e4nde m\u00e5nga till mera bekant underh\u00e5llning: <a href=\"https:\/\/www.theatlantic.com\/culture\/archive\/2020\/03\/seinfeld-frasier-and-the-psychology-of-comfort-tv\/608497\/\">tr\u00f6st-tv<\/a>. Serier fr\u00e5n 1990-talet, som <em>Frasier<\/em>, <em>Felicity<\/em> och <em>Buffy the Vampire Slayer<\/em>, blev aktuella igen d\u00e5 tittare s\u00f6kte n\u00e5gon form av trygghet i en vardag som k\u00e4ndes allt annat \u00e4n trygg. Sj\u00e4lv v\u00e4nde jag mig bland annat till <em>Jeopardy!<\/em> med Alex Trebek som en trygghetsgarant. <em>X-Files <\/em>\u00e5 sin sida erbj\u00f6d en l\u00e4ttsm\u00e4lt portion nostalgi.<\/p>\n<p><!--more L\u00e4s mer--><\/p>\n<p>Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari tycker jag mig se sp\u00e5r av samma beteende. Denna g\u00e5ng dock i f\u00f6rh\u00e5llande till historia. \u00d6verallt verkar paralleller dras till historiska konflikter. Kriget har om och om igen j\u00e4mf\u00f6rts med Vinterkriget. Bland annat <em>Helsingin Sanomat <\/em><a href=\"https:\/\/www.hs.fi\/ulkomaat\/art-2000008653724.html\">skrev nyligen om en text<\/a> som cirkulerade p\u00e5 sociala medier. Texten var fr\u00e5n samma tidning den 11 december 1939 och handlade om riksdagens v\u00e4djan om st\u00f6d av \u201cden civiliserade v\u00e4rlden\u201d. Texten anv\u00e4ndes f\u00f6r att illustrera likheterna mellan Finland i Vinterkriget och Ukraina idag. I <a href=\"https:\/\/www.washingtonpost.com\/history\/2022\/02\/24\/hitler-czechoslovakia-sudeten-putin-ukraine\/\">andra j\u00e4mf\u00f6relser<\/a> med historiska utvecklingar under 1930-talet ger Putins aggressioner honom rollen som F\u00fchrer. \u00c4ven Kalla kriget har blivit en del av diskussionerna och blicken v\u00e4nds mot olika konflikter mellan 1947 och 1991, inklusive <a href=\"https:\/\/www.reuters.com\/markets\/rates-bonds\/russia-says-ukraine-could-turn-into-re-run-cuban-missile-crisis-2021-12-09\/\">Kubakrisen<\/a>, <a href=\"https:\/\/www.theglobeandmail.com\/canada\/toronto\/article-the-invasion-of-ukraine-is-vladimir-putins-berlin-wall\/\">Berlinmuren<\/a> och Sovjetunionens <a href=\"https:\/\/www.brookings.edu\/blog\/order-from-chaos\/2022\/02\/24\/could-ukraine-be-putins-afghanistan\/\">invasion av Afghanistan<\/a>. P\u00e5 bara n\u00e5gon vecka har det rentav blivit n\u00e5got av en <a href=\"https:\/\/foreignpolicy.com\/2022\/02\/28\/putins-war-ukraine-europe-hard-power\/\">klyscha att kalla anfallskriget<\/a> f\u00f6r <a href=\"https:\/\/svenska.yle.fi\/a\/7-10013623\">ett europeiskt elfte september<\/a>. Sj\u00e4lv tog jag historikern Eirik Hornborgs memoarer <em>Stormig h\u00f6st<\/em> (Helsingfors: Holger Schildts f\u00f6rlag, 1960) ur hyllan. Boken erbjuder i dessa tider en del tankev\u00e4ckande paralleller. \u201c[D]et allra otroligaste \u00e4r likv\u00e4l, att en man, en enda stackars m\u00e4nniska, har Europas \u00f6de i sina h\u00e4nder [\u2026] En v\u00e4rld vill fred, en enda m\u00e4nniska har st\u00f6rtat henne i fruktansv\u00e4rd fara. Verkligheten \u00e4r underbarare \u00e4n dikten men ocks\u00e5 mycket hemskare.\u201d \u00c4ven om Hornborgs reflektioner \u00e4r givande i dessa tider tror jag \u00e4nd\u00e5 att jag drogs till boken av samma anledning som jag v\u00e4nde mig till <em>Jeopardy!<\/em>. Boken \u00e4r bekant. H\u00e4ndelserna \u00e4r bekanta. Jag vet hur det hela slutar. Historieb\u00f6ckerna kan, p\u00e5st\u00e5r jag, ge samma trygghetsk\u00e4nsla som l\u00e4tt underh\u00e5llning p\u00e5 tv.<\/p>\n<p>Men historiker \u00e4r \u00e4ven medvetna om riskerna med att f\u00f6rlita sig p\u00e5 historiska narrativ f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r samtid. Historiska utvecklingar \u00e4r aldrig oundvikliga \u00e4ven om de ofta framst\u00e5r just s\u00e5 n\u00e4r vi tittar tillbaka. Det var inte oundvikligt att Finland skulle st\u00e5 emot den sovjetiska invasionen 1939. Det var inte oundvikligt att Tredje riket skulle besegras. Det var inte oundvikligt att Sovjetunionen skulle kollapsa under sin egen tyngd. Det var inte oundvikligt att v\u00e4stv\u00e4rlden skulle enas bakom F\u00f6renta staterna i jakten p\u00e5 Osama Bin Laden. Historien kan belysa samtiden men att tvinga in en h\u00e4ndelse i ett existerande narrativ kan de facto vara en bj\u00f6rntj\u00e4nst. Historiska j\u00e4mf\u00f6relser kan ge sken av att utg\u00e5ngen \u00e4r klar och d\u00e4rmed undergr\u00e4va arbetet som faktiskt kr\u00e4vs f\u00f6r att n\u00e5 utg\u00e5ngen.<\/p>\n<div id=\"attachment_1730\" style=\"width: 592px\" class=\"wp-caption alignnone\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/ThompsonWatergate.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-1730\" class=\" wp-image-1730\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/ThompsonWatergate-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"582\" height=\"388\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/ThompsonWatergate-300x200.jpg 300w, https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/files\/ThompsonWatergate.jpg 606w\" sizes=\"auto, (max-width: 582px) 100vw, 582px\" \/><\/a><p id=\"caption-attachment-1730\" class=\"wp-caption-text\">Senatsf\u00f6rh\u00f6r g\u00e4llande Watergate-skandalen. Fr.v. Fred Thompson, Howard Baker, Sam Ervin, 1973. K\u00e4lla: Wikimedia Commons<\/p><\/div>\n<p>Detta m\u00f6nster s\u00e5g vi om och om igen under Donald Trumps tid i Vita huset d\u00e5 politiker, journalister och (b\u00f6r medges) historiker kom dragande med j\u00e4mf\u00f6relser till Watergate-skandalen f\u00f6r att f\u00f6rklara samtiden. H\u00e4nvisningarna till Watergate gav l\u00e4tt sken av att allting kommer att l\u00f6sa sig \u2013 Nixon avgick trots allt. Men Nixon avgick eftersom historiska akt\u00f6rer och strukturer tvingade honom att avg\u00e5. Alltsedan Robert Redford och Dustin Hoffman gestaltade den gr\u00e4vande <em>Washington Post<\/em>-duon Woodward och Bernstein p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=DC3YFyah_Yg&amp;ab_channel=MovieclipsClassicTrailers\">filmsk\u00e4rmen<\/a> har den fria pressen uppfattats som den huvudsakliga hj\u00e4lten i skandalen. Men i verkligheten utredde \u00e4ven diverse utskott i s\u00e5v\u00e4l senaten som representanthuset gediget misstankarna om presidentens maktmissbruk. Nixon avgick under press. Akt\u00f6rer, intressen och strukturer g\u00f6r historia, ingenting \u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mt. Historiska utvecklingar och fenomen \u00e4r komplexa och per definition oreproducerbara.<\/p>\n<p>Missf\u00f6rst\u00e5 mig inte, genom att f\u00f6rst\u00e5 det f\u00f6rflutna har vi b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r samtid (och framtid). Inte minst som Vladimir Putin sj\u00e4lv anv\u00e4nder sig av <a href=\"https:\/\/www.vox.com\/2022\/2\/24\/22948944\/putin-ukraine-nazi-russia-speech-declare-war\">(f\u00f6rvanskad) historia<\/a> f\u00f6r att ber\u00e4ttiga sitt anfallskrig gynnas vi av en djup f\u00f6rst\u00e5else av den historia som han missbrukar f\u00f6r f\u00f6rkastliga syften. Men l\u00e5t oss \u00e4ven vara \u00f6ppna om bristerna med historiska j\u00e4mf\u00f6relser. Som historiker kan, och b\u00f6r, vi nyansera diskussionen och motverka missledande historiska paralleller. Det \u00e4r f\u00f6r\u00f6vrigt precis vad Eirik Hornborg gjorde.<\/p>\n<p>PS: Med h\u00e4nsyn till internationella kvinnodagen tar jag tillf\u00e4lle i akt att dela detta inl\u00e4gg i en viktig diskussion inom v\u00e5rt f\u00e4lt: <a href=\"http:\/\/www.yksityisetkeskusarkistot.fi\/naiset-arkistoon\/\">http:\/\/www.yksityisetkeskusarkistot.fi\/naiset-arkistoon\/<\/a>.<\/p>\n<pre>Oscar Winberg, FD, forskar i modern politisk historia och <em>mass media.<\/em><\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Av: FD Oscar Winberg, Allm\u00e4n historia V\u00e5ren 2020, n\u00e4r det k\u00e4ndes som om hela v\u00e4rlden kastades upp och ner, var det m\u00e5nga som \u00e4ndrade p\u00e5 sitt tv-tittande. Ut\u00f6ver myndigheternas televiserade covid-informationstillf\u00e4llen v\u00e4nde m\u00e5nga blickarna mot ett ny(gammalt) tv-inneh\u00e5ll. Vid sidan om s\u00e5 kallad \u201cprestige\u201d tv, s\u00e5som Succession, Killing Eve eller The Handmaid\u2019s Tale, \u00e5terv\u00e4nde m\u00e5nga [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1730,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1729","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1729"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1732,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1729\/revisions\/1732"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1730"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1729"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1729"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1729"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}