{"id":1734,"date":"2022-03-29T12:11:35","date_gmt":"2022-03-29T10:11:35","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1734"},"modified":"2022-03-29T12:11:35","modified_gmt":"2022-03-29T10:11:35","slug":"politisk-kultur-och-social-dynamik-pa-storgods-i-det-tidigmoderna-norden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/03\/29\/politisk-kultur-och-social-dynamik-pa-storgods-i-det-tidigmoderna-norden\/","title":{"rendered":"Politisk kultur och social dynamik p\u00e5 storgods i det tidigmoderna Norden"},"content":{"rendered":"

Av: FD Kasper Kepsu, docenturf\u00f6rel\u00e4sning<\/span><\/h3>\n
Godsmilj\u00f6er i Norden<\/strong><\/span><\/h5>\n

Godsmilj\u00f6erna i Norden \u00e4r omv\u00e4xlande. De omfattar allt fr\u00e5n stora slott i ren\u00e4ssansarkitektur, till exempel i Sk\u00e5ne och Danmark, till anspr\u00e5ksl\u00f6sa herrg\u00e5rdar byggda i tr\u00e4. Antagligen f\u00f6rknippas herrg\u00e5rdar ofta med kultur och sk\u00f6nhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sev\u00e4rdheter. Tv-serier, som Downton Abbey<\/em> och millennieskiftets halvstela klassiker Hovim\u00e4ki<\/em>, har samtidigt idealiserat bilden p\u00e5 herrg\u00e5rdar. Man t\u00e4nker f\u00f6rmodligen i mindre grad p\u00e5 sociala relationer eller social gemenskap d\u00e5 man talar om herrg\u00e5rdar. Den sociala biten tonas ocks\u00e5 i viss m\u00e5n ned i b\u00f6cker om herrg\u00e5rdar, som ofta har en mera kulturhistorisk tyngdpunkt.<\/p>\n

<\/p>\n

Herrg\u00e5rdar och gods \u00e4r emellertid ett intressant \u00e4mne, och det har skett en stor f\u00f6r\u00e4ndring vad g\u00e4ller livet p\u00e5 herrg\u00e5rdar i Norden under de senaste 500 \u00e5r, inte minst under de senaste 100 \u00e5r. Tidigare var herrg\u00e5rden den n\u00e4rmaste sociala och ekonomiska omgivningen f\u00f6r en stor del av befolkningen, och rentav avg\u00f6rande f\u00f6r vardagen och det egna uppeh\u00e4llet. Herrg\u00e5rds\u00e4garnas roll har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats betydligt. Under tidigmodern tid var det ofta betydelsefulla familjer i de nordiska rikenas elit som \u00e4gde herrg\u00e5rdar, idag kan det vara fr\u00e5ga om framg\u00e5ngsrika f\u00f6retagsledare med intresse f\u00f6r historia. F\u00f6rvisso \u00e4gs fortfarande m\u00e5nga gods av adelsfamiljer, men de idkar aff\u00e4rsm\u00e4ssigt jordbruk i stort sett som andra b\u00f6nder.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Qvidja g\u00e5rd, Pargas. Gr\u00e5stensborgen uppskattas vara byggd i olika etapper fr\u00e5n slutet av 1400-talet till b\u00f6rjan av 1500-talet. Museiverket, P.O. Welin.<\/p><\/div>\n

Herrg\u00e5rdarnas storhetstid i Norden inleddes under 1500-talet och varade i mer eller mindre 300 \u00e5r. P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i Norden till\u00e4mpades under flera hundra \u00e5r storgodsdrift. Fr\u00e4lseb\u00f6nder (landbor) och torpare, som ocks\u00e5 kan ben\u00e4mnas med samlingsbegreppet arrendeb\u00f6nder<\/em>, var underst\u00e4llda ett gods och betalade d\u00e4rmed jordr\u00e4nta (skatt) till godset, inte till kronan (staten). Vissa regioner omfattade m\u00e5nga storgods, vilka fungerade n\u00e4stan som slutna samh\u00e4llen och k\u00e4nnetecknades av en slags \u201dmikrofeodalism\u201d, ett begrepp som anv\u00e4nts av forskaren Carsten Porskrog Rasmussen. I Norden f\u00f6rekom storgodsdrift fr\u00e4mst i Danmark, inklusive hertigd\u00f6mena Slesvig och Holstein, samt i Sk\u00e5ne och i viss m\u00e5n \u00e4ven i M\u00e4lardalen. Godsdriften i dessa regioner p\u00e5minde om de agrara f\u00f6rh\u00e5llandena i Baltikum och \u00d6steuropa. I Finland var systemet mest utbrett i \u00d6stra Nyland och Kymmenedalen, en region som professor och akademiker Eino Jutikkala ben\u00e4mnt f\u00f6r \u201dstorgodsdriftens vagga\u201d.<\/p>\n

Typiskt f\u00f6r storgodsdrift under tidigmodern tid var att godsets inkomster baserade sig p\u00e5 den egna godsdriften och dagsverksskyldiga b\u00f6nder, vilket inom forskningen f\u00f6rknippas med termen Gutsherrschaft<\/em>. Enligt en traditionell dualistisk indelning var motpolen Grundherrschaft<\/em>, d\u00e4r f\u00f6rl\u00e4ningsinnehavarens inkomster huvudsakligen bestod av r\u00e4ntor som b\u00f6nderna betalade. Gutsherrschaft har fr\u00e4mst f\u00f6rknippats med det \u00f6steuropeiska omr\u00e5det, \u00f6ster om floden Elbe, medan omr\u00e5den v\u00e4ster om floden i sin tur dominerades av Grundherrschaft. Under senare \u00e5r har forskare som Markus Cerman kritiserat den strikta indelningen, och konstaterat att strukturerna f\u00f6r arbete och produktion var mer m\u00e5ngsidiga och komplexa \u00e4n man tidigare t\u00e4nkt. Numera anv\u00e4nds begreppen n\u00e4rmast som idealtyper som underl\u00e4ttar forskningen. Under de senaste decennierna har forskningen i h\u00f6gre grad lagt fokus p\u00e5 herrg\u00e5rdar som sociala milj\u00f6er. Godsdrift och herrg\u00e5rdar har ocks\u00e5 studerats bland annat i anslutning till den tidigmoderna statsbildningsprocessen och till materiell kultur.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller Norden kan man uttryckligen h\u00e4vda att godsmilj\u00f6erna var komplexa. De talrika godsen och den stora m\u00e4ngden fr\u00e4lseb\u00f6nder och torpare i vissa regioner i Norden ger anledning att problematisera den idealiserade bilden som po\u00e4ngterar det fria nordiska agrarsamh\u00e4llet med sj\u00e4lvst\u00e4ndiga b\u00f6nder.<\/p>\n

Storgodsdrift<\/strong><\/span><\/h5>\n

Ett storgods var en m\u00e5ngsidig social milj\u00f6, d\u00e4r arbetet utf\u00f6rdes av personer som hade olika slags f\u00f6rh\u00e5llande till godset. Delvis bestod arbetskraften av godsets underlydande fr\u00e4lseb\u00f6nder och torpare som gjorde dagsverken, men \u00e4ven av herrg\u00e5rdens egna dr\u00e4ngar, pigor och betj\u00e4nter, likas\u00e5 av inhysingar, backstugusittare och andra obesuttna. D\u00e4rut\u00f6ver kunde det finnas smeder och andra hantverkare. De flesta betalade sin avrad (\u201dhyra\u201d) till godset genom dagsverken, vilka utgjorde grunden f\u00f6r storgodsens egen produktion. Dagsverken \u00f6kade under 1600- och 1700-talen, vilket ledde till att arrendeb\u00f6nderna hade sv\u00e5rare att hinna med det egna jordbruket.<\/p>\n

Dagsverken var mycket viktiga med tanke p\u00e5 den sociala dynamiken p\u00e5 storgods. De kan ses som en typ av maktdemonstration. Dagsverken var den mest centrala och \u00e5terkommande h\u00e4ndelse d\u00e4r godset och dess representanter offentligt kunde visa b\u00e5de sin egen makt och b\u00f6ndernas underordnade st\u00e4llning gentemot godset.<\/p>\n

P\u00e5 storgods verkade ocks\u00e5 ett mellanskikt, som hade en avg\u00f6rande roll f\u00f6r godsdriften och den sociala interaktionen p\u00e5 godset. En inspektor eller g\u00e5rdsfogde ansvarade oftast \u00f6ver driften, s\u00e4rskilt i s\u00e5dana fall d\u00e4r gods\u00e4garen med familj inte bodde p\u00e5 godset. Till mellanskiktet h\u00f6rde ocks\u00e5 bland annat informatorer och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare. Mellanskiktet representerade ett slags \u201df\u00f6rmedlat herrskap\u201d och stod i skarven mellan \u00f6verordnade och underordnade. De f\u00f6rmedlande godstj\u00e4nstem\u00e4nnen var dock inte enbart verkst\u00e4llare av godsherrens befallningar. Arbetsledarna fick ett stort ansvar och det var genom dem som godsherren kontrollerade sitt gods.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Kunda hov i Adam Olearius reseber\u00e4ttelse fr\u00e5n 1647. I de svenska \u00d6stersj\u00f6provinserna f\u00f6rekom livegenskap p\u00e5 1600-talet. K\u00e4lla: Dorpats universitet.<\/p><\/div>\n

Generellt sett \u00f6kade b\u00f6rdan p\u00e5 underlydande p\u00e5 storgods under 1600-talet. Utvecklingen \u00e4r kopplad till en minskad efterfr\u00e5gan p\u00e5 spannm\u00e5l i \u00d6stersj\u00f6regionen, varmed gods f\u00f6rs\u00f6kte kompensera f\u00f6r minskade int\u00e4kter och \u00f6ka anv\u00e4ndningen av billig eller gratis arbetskraft. M\u00e5nga b\u00f6nder flydde, vilket ledde till regleringar i b\u00f6ndernas r\u00f6rlighet, s\u00e4rskilt i Danmark, d\u00e4r b\u00f6nderna var bundna till torvan. S\u00e5 var fallet \u00e4ven i de baltiska och tyska provinser som ingick i det svenska v\u00e4ldet. I praktiken var det fr\u00e5ga om livegenskap (ty. Leibeigenschaft<\/em>, eng. serfdom<\/em>, slavery<\/em>), som g\u00e4llde p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det. Det f\u00f6rekom dock olika grader av livegenskap. Centrala fr\u00e5gor i sammanhanget var om det r\u00e5dde flyttf\u00f6rbud, ifall det fanns ett personligt och \u00e4rftligt band mellan den livegne och godsherren, om godsherren hade domsr\u00e4tt \u00f6ver sina underlydande, eller i vilken grad \u00e4gander\u00e4tten var begr\u00e4nsad till de arrendeb\u00f6ndernas egna hemman.<\/p>\n

Utvecklingen under 1600-talet har m\u00e5nga likheter med f\u00f6rh\u00e5llandena efter den medeltida agrarkrisen under 1300- och 1400-talet, varmed begreppet \u201dsecond serfdom\u201d anv\u00e4nds inom forskningen. Godsherrarnas st\u00e4rkta grepp \u00f6ver sina underlydande \u00e4r \u00e4ven kopplat till adelsst\u00e5ndets starkare roll \u00f6verlag under 1600-talet. Man kan se storgodsdriftens utbredning delvis som en kompromiss mellan stat och adel, eller ett slags tecken p\u00e5 statens svaghet d\u00e4r kontrollen p\u00e5 lokalplan privatiserades till godsinnehavare. Adelsm\u00e4n kunde ocks\u00e5 f\u00e5 stora donationer som tack f\u00f6r sin tj\u00e4nstg\u00f6ring f\u00f6r staten. Det f\u00f6rekom dock stora regionala skillnader i Norden. I Danmark var det fr\u00e5ga om en ganska mild variant av livegenskap, och i de flesta godsmilj\u00f6er i Norden kan godsdriften beskrivas som en blandform av Grund- och Gutsherrschaft.<\/p>\n

Politisk kultur, konflikter och patriarkalism<\/strong><\/span><\/h5>\n

Vad g\u00e4ller storgodsens politiska kultur, det vill s\u00e4ga de praktiker, normer och v\u00e4rderingar som omger den politiska interaktionen mellan \u00f6verhet och unders\u00e5tar, \u00e4r l\u00e4get motstridigt. \u00c5 ena sidan ledde godsherrarnas starkare grepp \u00f6ver sina underlydande b\u00f6nder till ett \u00f6kat antal konflikter. I Sverige och Finland f\u00f6rekom oroligheter p\u00e5 m\u00e5nga gods, framf\u00f6r allt under 1640- och 1650-talen, 1680-talet och 1770-talet. Fr\u00e4lseb\u00f6nderna var aktiva s\u00e4rskilt under 1770-talet, s\u00e4rskilt i Sk\u00e5nelandskapen och syd\u00f6stra Finland. De var oroliga f\u00f6r sin r\u00e4tt till jorden och den egna familjens uppeh\u00e4lle, eftersom de i princip kunde vr\u00e4kas p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e4tta grunder. Samtidigt var samh\u00e4llsklimatet oroligt p\u00e5 riksplan, inte minst p\u00e5 grund av Gustav III:s statskupp. Restriktioner fr\u00e5n godsets sida som riskerade utnyttjandet av gemensam skog och gemensamma fiskevatten ledde ocks\u00e5 ofta till konflikter mellan herrg\u00e5rden och dess underlydande. I regel f\u00f6rekom det s\u00e4llan v\u00e5ld i samband med konflikterna. F\u00f6r det mesta utspelades konflikterna p\u00e5 tinget, d\u00e4r b\u00f6ndernas besv\u00e4r och klagom\u00e5l till kungen eller landsh\u00f6vdingen unders\u00f6ktes. I vissa fall f\u00f6rekom dagsverksstrejker eller mindre upplopp.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan var det inte enbart fr\u00e5ga om en exploatering och konflikter. Herrg\u00e5rdarnas bredare handlingsutrymme gav ocks\u00e5 st\u00f6rre m\u00f6jligheter f\u00f6r en flexibel och \u00f6msesidig relation. Det har s\u00e4rskilt i Sverige diskuterats om fr\u00e4lseb\u00f6ndernas f\u00f6rh\u00e5llanden i sj\u00e4lva verket var gynnsammare \u00e4n skatte- och kronob\u00f6ndernas, eftersom fr\u00e4lseb\u00f6nder i l\u00e4gre grad r\u00e5kade ut f\u00f6r soldatutskrivningar.<\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att notera att fr\u00e4lseb\u00f6ndernas och torparnas politiska st\u00e4llning och p\u00e5verkningsm\u00f6jligheter p\u00e5 riksplan var begr\u00e4nsade. De saknade r\u00e4tt att delta p\u00e5 riksdagar, b\u00e5de i det svenska och i det danska riket. P\u00e5 det lokala planet fanns emellertid ocks\u00e5 andra m\u00f6jligheter att p\u00e5verka \u00e4n klagom\u00e5l och strejker, n\u00e4mligen vardagsmotst\u00e5nd eller passivt motst\u00e5nd. Underlydande kunde maska i arbetet p\u00e5 godset, ta med sig d\u00e5liga verktyg till dagsverkena, spela dumma eller sprida falska rykten. Enbart hotet om uppror eller upplopp var ett betydande politiskt vapen.<\/p>\n

Kommunikationen i godsmilj\u00f6n f\u00f6ljde tidsperiodens ideal pr\u00e4glat av trest\u00e5ndsl\u00e4ran och hustavlans v\u00e4rld, genom att fr\u00e4lsebonde- och torparfamiljer f\u00f6r det mesta upptr\u00e4dde \u00f6dmjukt och underd\u00e5nigt mot sin \u00f6verhet. Enligt det patriarkala idealet var godsinnehavaren f\u00f6rpliktad att ta hand om sina underlydande. Patriarkalism (paternalism), h\u00e4r menat som ett normsystem f\u00f6r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan \u00f6verhet och unders\u00e5tar, kan emellertid ocks\u00e5 ses som ett rollspel d\u00e4r b\u00f6nderna var medvetna om att godsherrens uppgift var att beskydda sina b\u00f6nder. Arrendeb\u00f6nderna kunde utnyttja ideologin f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra sina f\u00f6rh\u00e5llanden, till exempel kr\u00e4va att godsherren skulle l\u00e5na uts\u00e4de. P\u00e5 samma g\u00e5ng ledde godsets beskyddande \u00e5tg\u00e4rder till att patriarkalismen i storgodsmilj\u00f6erna rotades djupare.<\/p>\n

\"\"<\/a>

F\u00f6rteckning \u00f6ver fr\u00e4lseb\u00f6nder och torpare p\u00e5 Qvidja gods, 1772. \u00c5AB, Handskriftssamlingarna.<\/p><\/div>\n

Fr\u00e5n godsets sida f\u00f6rv\u00e4ntade man sig att underlydande skulle respektera godsets representanter och vara underd\u00e5niga, \u00f6dmjuka och flitiga. D\u00e4remot f\u00f6raktades uppstudsiga underlydande, i synnerhet s\u00e5dana som ans\u00e5gs uppvigla andra. I en f\u00f6rteckning \u00f6ver fr\u00e4lseb\u00f6nder och torpare fr\u00e5n Qvidja g\u00e5rd kan man se hur godsherren Simon Petter Rothstein anv\u00e4nder uppskattande ordalag som \u201darbetsam\u201d, \u201dstilla\u201d och \u201dlydig\u201d om fr\u00e4lseb\u00f6nderna p\u00e5 vissa g\u00e5rdar. En av b\u00f6nderna beskrivs d\u00e4remot f\u00f6raktfullt som \u201dupprorsstiftare, falsk ock icke arbetsam\u201d. Eftersom han dessutom \u201dr\u00e4ntar illa\u201d har han uppsagts fr\u00e5n hemmanet, men har inte \u00e4nnu blivit uthyst.<\/p>\n

Betr\u00e4ffande fr\u00e4lseb\u00f6ndernas st\u00e4llning skulle det beh\u00f6vas mera forskning. I Finland skulle \u00d6stra Nyland och Kymmenedalen vara ett s\u00e4rskilt intressant forskningsomr\u00e5de, eftersom regionen p\u00e5 samma g\u00e5ng k\u00e4nnetecknades av baltisk storgodsdrift och en svensk-finsk agrar struktur med sj\u00e4lvst\u00e4ndiga skattehemman. Fr\u00e4lseb\u00f6nder och torpare hamnar ofta i skymundan i \u00f6versiktsverk, som mera fokuserar p\u00e5 skatteb\u00f6nder. Fr\u00e4lseb\u00f6nder har inte heller n\u00e4mnv\u00e4rt inkluderats i den klassiska interaktionsdebatten i svensk och finsk forskning, det vill s\u00e4ga i fr\u00e5gan om hur b\u00f6nderna i den tidigmoderna maktstaten lyckades f\u00e5 sin r\u00f6st h\u00f6rd. Inom tidigare forskning har fr\u00e4lseb\u00f6nderna till och med beskrivits som passiva och politiskt marginaliserade, \u00e4ven om man traditionellt tillgett b\u00f6nder \u00f6verlag en stark position i Norden. Min uppfattning \u00e4r dock att b\u00f6nder underst\u00e4llda gods var aktiva och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 sin r\u00f6st h\u00f6rd, \u00e4ven om p\u00e5verkningsm\u00f6jligheterna var begr\u00e4nsade. Samtidigt b\u00f6r man komma ih\u00e5g att fr\u00e4lseb\u00f6nderna, eller godsunderlydande \u00f6verlag, inte var en homogen grupp. Det fanns horisontella sp\u00e4nningar ocks\u00e5, och det fanns olika sociala grupper bland de underlydande ocks\u00e5.<\/p>\n

Tidigmoderna storgods som mikrosamh\u00e4llen<\/strong><\/span><\/h5>\n

Storgods fungerade som delvis slutna mikrosamh\u00e4llen, vilket g\u00f6r dem intressanta ur forskningens synpunkt. Genom att unders\u00f6ka herrg\u00e5rdar som sociala milj\u00f6er kan man avsl\u00f6ja maktstrukturer och mentaliteter, och p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet kombinera mikro- och makroniv\u00e5. Den politiska kulturen p\u00e5 tidigmoderna storgods i Norden kan sammanfattas som motstridig. Oroligheter f\u00f6rekom, s\u00e4rskilt i anknytning till b\u00f6ndernas r\u00e4tt till jorden, men samtidigt var relationerna mellan gods och underlydande lugna p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. Det tyder p\u00e5 att det patriarkala idealet ocks\u00e5 kunde uppn\u00e5s. Godsmilj\u00f6erna var \u00f6verlag komplexa. Den agrara strukturen i Norden kan inte beskrivas som homogen, men mera forskning i temat beh\u00f6vs.<\/p>\n

Fil.dr Kasper Kepsu, forskare i historia vid \u00c5bo Akademi<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: FD Kasper Kepsu, docenturf\u00f6rel\u00e4sning Godsmilj\u00f6er i Norden Godsmilj\u00f6erna i Norden \u00e4r omv\u00e4xlande. De omfattar allt fr\u00e5n stora slott i ren\u00e4ssansarkitektur, till exempel i Sk\u00e5ne och Danmark, till anspr\u00e5ksl\u00f6sa herrg\u00e5rdar byggda i tr\u00e4. Antagligen f\u00f6rknippas herrg\u00e5rdar ofta med kultur och sk\u00f6nhet, och ses huvudsakligen som kulturhistoriska sev\u00e4rdheter. Tv-serier, som Downton Abbey och millennieskiftets halvstela klassiker […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1740,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,145,143,569],"tags":[609,608,610],"class_list":["post-1734","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-tal","category-145","category-nordisk-historia","category-politisk-historia","tag-fralsebonder","tag-herrgardar","tag-storgodsdrift"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1734"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1742,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1734\/revisions\/1742"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1740"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1734"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1734"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1734"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}