{"id":1743,"date":"2022-04-05T13:02:05","date_gmt":"2022-04-05T11:02:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1743"},"modified":"2022-04-05T13:02:05","modified_gmt":"2022-04-05T11:02:05","slug":"historikerns-framtid-nutid-och-forfluten-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2022\/04\/05\/historikerns-framtid-nutid-och-forfluten-tid\/","title":{"rendered":"Historikerns framtid, nutid och f\u00f6rfluten tid"},"content":{"rendered":"

Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia<\/span><\/h3>\n

Den 23 februari 2022 tog min kollega Maria Sj\u00f6berg mig p\u00e5 l\u00e5ngvandring i G\u00f6teborg. N\u00e5gonstans mellan R\u00f6da Sten Konsthall och Nya Varvet kom vi in p\u00e5 det d\u00e5 dagsaktuella v\u00e4rldspolitiska l\u00e4get. Hur ser man p\u00e5 situationen i Finland, undrade min kollega, vad tror du att kommer att h\u00e4nda som n\u00e4st? Vi bollade fram och tillbaka olika scenarier och tolkningar, alla utg\u00e5ende ifr\u00e5n att l\u00e4get var sp\u00e4nt vid gr\u00e4nsen till Ukraina. I ingen de olika framtidsvisionerna ingick m\u00f6jligheten av ett fullskaligt krig, ot\u00e4nkbart i den nutida sammansvetsade v\u00e4rlden. N\u00e4sta dag rullade pansarvagnarna \u00f6ver gr\u00e4nsen.<\/p>\n

<\/p>\n

Framtiden \u00e4r grumliga vatten i tjock dimma och historikern borde inte vara kapten p\u00e5 bryggan. Vi \u00e4r, eller borde vara, m\u00e4stare p\u00e5 att utl\u00e4sa den kurs som tagit oss till den punkt vi befinner oss p\u00e5 och i b\u00e4sta fall pricka in oss p\u00e5 kartan. I b\u00e5dadera fallen r\u00f6r det sig om f\u00f6rfluten tid, vi blickar bak\u00e5t. Jo, vi har \u00e5kt sicksack f\u00f6r att undvika alla grynnor och sk\u00e4r som en rak kurs oundvikligen skulle ha f\u00f6rt fartyget mot en olycka eller i varje fall grundst\u00f6tning. Dessa fanns inritade i sj\u00f6kortet. Men alla kartor \u00e4r f\u00f6renklingar och sammanst\u00e4llningar av data som samlats ihop i f\u00f6rfluten tid och \u00e4ven GPS ger i b\u00e4sta fall realtid men inte framtid.<\/p>\n

Framtiden \u00e4r faktor x som \u00e4r konstant, den varken krymper, f\u00f6rsvinner, expanderar eller \u00e4r statisk. F\u00f6r en historiker som tittar bak\u00e5t kan det te sig att det sist och slutligen fanns ett begr\u00e4nsat antal valm\u00f6jligheter i en given stund. F\u00f6r att tala i bildspr\u00e5k med Kafka och Escher i \u00e5tanke: i en given situation ser det ut som d\u00f6rren man just \u00f6ppnat leder till en g\u00e5ng med nya d\u00f6rrar och v\u00e4nder man sig tillbaka finns d\u00e4r lika m\u00e5nga d\u00f6rrar och det \u00e4r oklart om man r\u00f6r sig bak-, fram-, upp- eller ned\u00e5t. Har vi varit omt\u00e4nksamma s\u00e5 l\u00e4mnade vi den d\u00f6rren som vi just \u00f6ppnat \u00f6ppen s\u00e5 att vi vet varifr\u00e5n vi kom men det finns ingen garanti f\u00f6r att den av n\u00e5gon anledning sl\u00e5r igen och d\u00e4rmed suddar ut alla sp\u00e5r varifr\u00e5n vi kommit. Har vi tur s\u00e5 har n\u00e5got kanske ritat ett kryss p\u00e5 d\u00f6rren vi kommit igenom eller markerat v\u00e4gen vi tagit f\u00f6r att komma fram till den d\u00f6rr vars handtag vi just tog i. Vi kan t\u00e4nkas f\u00f6rnimma rummet vi befinner oss i, kanske har det p\u00e5mint om tidigare rum som vi traskat igenom men inget av de tidigare rummen som vi har n\u00e5got minne \u00f6ver var exakt lika. Vad som d\u00f6ljer sig bakom den d\u00f6rr vars handtag vi just tagit i vet vi dock inte, lika litet som vi visste vad det rum skulle inneh\u00e5lla som vi senast klev in.<\/p>\n

Vi har under v\u00e5r rundvandring samlat p\u00e5 oss kunskap \u00f6ver hur olika rum hittills har sett ut och kanske dragit vissa slutsatser och st\u00e4llt upp vissa regelbundenheter. Solen g\u00e5r upp och ned, sannolikheten att den \u00e4ven g\u00f6r det i morgon \u00e4r t\u00e4mligen s\u00e4ker. V\u00e4der och vind, lufttryck och temperatur, i morgon \u00e4r sannolikheten f\u00f6r solsken\/regn stor s\u00e4ger v\u00e4derleksprognosen. T\u00e5gen avg\u00e5r och ankommer enligt fastslagna tidtabeller (och f\u00f6rseningar beror p\u00e5 ov\u00e4ntade och icke inplanerade h\u00e4ndelser). Normaltillst\u00e5nd, fast just det normala \u00e4r en synvilla och kanske i b\u00e4sta fall ett \u00f6gonblick av stabilitet i ett instabilt tillst\u00e5nd. Egentligen borde just vi historiker undvika att tala om ett normaltillst\u00e5nd n\u00e4r vi tittar i backspegeln och ser \u00f6ver f\u00f6rflutenhetens landskap: det normala har aldrig existerat.<\/p>\n

Vi intalar oss att vi lever i nuet fast det lika litet som det normala tycks existera. Nuet \u00e4r som en punkt som kan delas upp i o\u00e4ndligt m\u00e5nga best\u00e5ndsdelar och \u00e4r sist och slutligen endast sk\u00e4rningspunkten mellan det f\u00f6rflutna och framtiden. Det som just nu \u00e4r nuet \u00e4r n\u00e4sta mikrosekund redan f\u00f6rflutet och mikrosekunden kan i sin tur delas upp i \u00e4nnu mindre best\u00e5ndsdelar. Eller, som matematiken l\u00e4rt oss, vi g\u00e5r fr\u00e5n minus till plus och vice versa men noll \u00e4r ett imagin\u00e4rt tillst\u00e5nd. Dagens samh\u00e4lle \u00e4r det f\u00f6rflutna; utvecklingsplaner, budgetar och framtidsscenarier \u00e4r tidsbundna historiska dokument.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Foto av Jakob Braun. K\u00e4lla: Unsplash<\/p><\/div>\n

Framtiden uttolkas alltid i det f\u00f6rflutna och bygger (i regel) p\u00e5 tidigare erfarenheter och insamlad kunskap. Det \u00e4r f\u00f6rst efter den 24 februari som vi tolkar Putins krig att f\u00f6lja en l\u00e5ngsiktsplan, hans tidigare handlingar i Tjetjenien och Syrien s\u00e4gs ge en fingervisning p\u00e5 vad som kommer att ske i Ukraina. 1999, n\u00e4r Putin tog \u00f6ver efter Jeltsin, fanns det ingen historiker som f\u00f6rutsp\u00e5dde att hans pansarvagnar skulle rulla \u00f6ver Ukrainas gr\u00e4nser 2022, och \u00e4nnu den 23 februari var det h\u00f6gst ett \u2019worst case scenario\u2019 som det g\u00e4llde att undvika med hj\u00e4lp av diplomati och handel.<\/p>\n

Historikern st\u00e5r visserligen inf\u00f6r en hoppl\u00f6s uppgift n\u00e4r det g\u00e4ller att tolka tidens tecken men hen \u00e4r inte ensam \u2013 \u00e4ndl\u00f6sa profetior, prognoser och utsagor om framtiden har f\u00f6rst i efterhand visat sig antigen h\u00e5lla streck eller hamnat p\u00e5 minnesf\u00e4ltet \u00f6ver ofullbordade projektioner. Det g\u00e4ller dock att inte misstr\u00f6sta och v\u00e4nda nu- och framtiden ryggen. \u00c4ven om jag i b\u00f6rjan av denna betraktelse uttalade mig tvivlande om nutidens existens och historikerns m\u00f6jlighet att utl\u00e4sa framtiden betyder detta ingalunda att dessa tv\u00e5 dimensioner undflyr historikern. Det \u00e4r med en stor uppskattning och intresse som jag tar del av samtids- och framtidsuttolkarnas prognoser och uttydningar. Experter inom kultur, samh\u00e4lle, ekonomi, natur- och biovetenskaper registrerar och tolkar f\u00f6r\u00e4ndringar, f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 vad som p\u00e5g\u00e5r och framst\u00e4ller m\u00f6jliga konsekvenser. De l\u00e4ser och tolkar nuet \u2013 som f\u00f6r mig blir framtida historiska k\u00e4llor f\u00f6r att kunna analysera vad som sades, t\u00e4nktes, tycktes, k\u00e4ndes och dr\u00f6mdes under en f\u00f6rfluten sam- och framtid. M\u00e4ngden av alla potentiella handlingsramar som idag st\u00e5r oss till f\u00f6rfogande \u00e4r f\u00f6r mig som historiker \u00e4nnu oklart (\u00e4ven om de snarare verkar vara begr\u00e4nsade till ett f\u00e5tal \u00e4n vara lika m\u00e5nga som det finns m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden), en klar bild h\u00e4rom f\u00e5r vi kanske om en eller ett par generationer (\u00e4ven om teorin om stigberoende och tunnelseende verkar vara alltid lika lockande f\u00f6rklaringsmodeller n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nskligt beteende och handlande).<\/p>\n

Avslutningsvis en tankemodell. L\u00e5t oss anta att vi har redskap f\u00f6r att unders\u00f6ka det f\u00f6rflutna och st\u00e4lla fr\u00e5gan: hur har vi hamnat till den punkt, i ett specifikt rum och tid (kalla det f\u00f6r nutiden)? Vilka val gjorde vi, vem drabbades, vad f\u00f6ll bort, till vilken kostnad, vems ber\u00e4ttelse ber\u00e4ttar vi (och vems r\u00f6st h\u00f6rs inte) d\u00e5 vi r\u00f6rt oss fr\u00e5n d\u00e5tid (t1) till nutid (t2)? Nutid (t2) kan sj\u00e4lvklart vara 1789, 1917, 1939, eller 2022. Men vilken \u00e4n analys vi kommer med \u00e4r det fr\u00e5ga om en unders\u00f6kning av det f\u00f6rflutna. Vad om (t2) = 2050? \u00c4r skillnaden mellan en framtids- och en historisk analys att den f\u00f6rra blickar fram\u00e5t (utg\u00e5ngspunkt = 2022; fr\u00e5ga vad kommer att vara 2050), den senare n\u00f6dv\u00e4ndigtvis blickar bak\u00e5t? Kan vi som historiker f\u00f6rest\u00e4lla oss att idag \u00e4r (t2) = 2050 och kunde det betyda att framtiden inte enbart har en historia och att framtidshistoria \u00e4r en m\u00f6jlighet? \u00d6ppnar framtidshistoria upp f\u00f6r (om\u00f6jligheten?) att vi kan l\u00e4ra oss n\u00e5got av det f\u00f6rflutna? Eller bottnar dess om\u00f6jlighet i x-faktorn det fria (och tidvis ober\u00e4kneliga) handlandet?<\/p>\n

Holger Weiss \u00e4r professor i Allm\u00e4n historia vid \u00c5bo Akademi.<\/pre>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Av: Holger Weiss, professor i Allm\u00e4n historia Den 23 februari 2022 tog min kollega Maria Sj\u00f6berg mig p\u00e5 l\u00e5ngvandring i G\u00f6teborg. N\u00e5gonstans mellan R\u00f6da Sten Konsthall och Nya Varvet kom vi in p\u00e5 det d\u00e5 dagsaktuella v\u00e4rldspolitiska l\u00e4get. Hur ser man p\u00e5 situationen i Finland, undrade min kollega, vad tror du att kommer att h\u00e4nda […]<\/p>\n","protected":false},"author":675,"featured_media":1744,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[400,431,285],"tags":[],"class_list":["post-1743","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-aktualiteter","category-allman-historia","category-samtidshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1743","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/675"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1743"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1743\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1746,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1743\/revisions\/1746"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1743"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1743"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1743"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}